Barn använder mer avancerad matematik tillsammans med vuxna

Engagerade vuxna är den enskilt viktigaste faktorn för barns utveckling av matematiska färdigheter. Det visar en genomgång av nordiska studier om matematik i förskolan under åren 2014–2019.

Barn matematiserar under fri lek och de lever i en matematisk värld som de gemensamt skapar och utvecklar. Barn lär sig på egen hand matematik i samarbete med sina kamrater och med stöd av föremål som hjälper dem att konkretisera abstrakta begrepp. Mer avancerade operationer kan de utföra med stöd av vuxna.

Nedanstående text sammanfattar studier om hur barn lär sig matematik i förskolan. Innehållet baseras på totalt 16 artiklar publicerade i nordiska och internationella tidskrifter.

Barn matematiserar med föremål tillsammans med kamrater

Ett par studier fokuserar på hur barn utan vuxenstöd hanterar matematik i sin vardag, och då framför allt i lek och tillsammans med varandra där de ofta arbetar med jämförelser. Maria Hedefalk och Lovisa Sumpter visar i en studie av fri lek under förskolans utevistelse att barn använder matematiska argument utan att förskollärarna hjälper till och organiserar leken. Barnen använder olika föremål som stenar och lekmaterial för att visa och förklara hur de tänker. En reflektion man kan göra är att de relativt abstrakta matematiska begreppen är möjliga att hantera när barnen med konkreta föremål gör dem synliga för sig själva och andra barn. Kerstin Bäckman visar i en annan studie att när barn jämför matematiska erfarenheter så handlar det om att uppleva och jämföra storlek, skapa och jämföra mönster, jämföra proportioner, räkna upp och para ihop. Bäckman noterar också att barn ofta lär sig matematik i samarbete med sina kamrater och med stöd av föremål. Bäckman hävdar att matematik är en viktig och betydande del av barnens aktiviteter som de helt på egna premisser har skäl att utforska.

Stöd och engagemang från vuxna har stor betydelse

Den enskilda faktor som har störst betydelse för barnens utveckling av matematiska färdigheter är förskollärare som ger stöd och engagerar sig i barnens samtal. Då vidgar och fördjupar barnen sina matematiska kunskaper, visar Marita Lundströms avhandling Förskolebarns strävanden att kommunicera matematik. Under en vuxens ledning kan barn hantera mer avancerade matematiska operationer.

Hanna Palmér och Jorryt van Bommel genomförde försök med femtio barn på olika förskolor där barnen skulle arbeta med sannolikheter och försöka göra förutsägelser. En av forskarna presenterade uppgiften för barnen. Den gick ut på att man tog upp två glaskulor ur en påse med fyra kulor, två röda och två gula. Uppgiften barnen fick var att förutsäga vilken färgkombination som skulle komma upp oftast. Barnen fick var för sig dokumentera tjugo uttag av två kulor åt gången. Studien visar att det går att arbeta med sannolikhetsuppgifter i förskolan och att många av barnen redan kände till de matematiska begreppen som användes. När försöket var genomfört fick barnen diskutera sina olika strategier för att dokumentera, och hur de kommit framtill sina resultat. Några av barnen hade tydliga matematiska förklaringar för sina förutsägelser om resultatet medan andra använde mer vardagliga förklaringar, som att ”jag tycker bättre om rött än gult” och ”röd-gul vann för att de skakade påsen och blandade kulorna”. Enligt forskarna visar detta på en stor variation i barnens förståelse av vad sannolikheter innebär. Det är ett exempel på betydelsen av att medvetet planera för och arbeta med matematiskt tänkande i barngrupper så att skillnader i nivå på det matematiska tänkandet mellan olika barn kan jämnas ut och utvecklas från barnens naturliga konkreta tänkande till ett mer abstrakt tänkande med matematiska symboler och begrepp som grund.

Orsaker till skillnader kan vara socioekonomiska och åldersmässiga

En del av de skillnader som finns mellan olika barns matematiska färdigheter kan bero på barnens ålder eller att de kommer från olika socioekonomiska kulturer med tillgång till olika hög grad av abstraktion i språket. I en studie av Elin Reikerås som studerade just ålderns betydelse visar att barnens matematiska färdigheter har stor spridning. I studien undersöks barns färdigheter I åldern två år och nio månader och sedan jämförs färdigheterna och hur de utvecklats efter två år. Inte helt oväntat visar barnen en betydande utveckling av färdigheter efter två år vilket också visats i tidigare forskning. Vad som förvånade var att resultatet för området tal, talföljd och räkning samt antal var något sämre än förväntat.

Skillnader kan också vara motoriska

En annan orsak till att barn skiljer sig åt vad gäller matematiskt tänkande och förståelse är skillnader i motoriska färdigheter. Elin Reikerås, Tomas Moser och Finn Egil Tönnesen pekar på att det finns ett direkt samband mellan små barns motoriska färdigheter och deras matematiska färdigheter. Den största skillnaden finns mellan barn som är svaga motoriskt och de som har en väl utvecklad motorik. Sex olika matematiska områden studerades och skillnaderna gäller alla sex, men den största skillnaden gäller områdena numrering och logiskt tänkande. Studien belyser en intressant aspekt av att arbeta med barns kognitiva förmågor. Barn behöver röra på sig och utveckla sina motoriska färdigheter.

Av: Kenneth Ekström

Källor:

Björklund, C. (2014). Powerful teaching in preschool–a study of goal-oriented activities for conceptual learning. International Journal of Early Years Education, 22(4), 380-394.

Bäckman, K. (2015). Matematiskt gestaltande i förskolan. Åbo: Åbo akademi.

Hedefalk, M., & Sumpter, L. (2015). Sumpter, L., & Hedefalk, M. (2015). Preschool children's collective mathematical reasoning during free outdoor play. The Journal of Mathematical Behavior, 39 , 1-10.

Lundström, M. (2015). Förskolebarns strävanden att kommunicera matematik. Göteborg: Göteborgs

Reikerås, E. K. (2016). Central skills in toddlers’ and pre-schoolers’ mathematical development, observed in play and everyday activities. NOMAD. Nordic Studies in Mathematics Education, 21(4), 57-78.

Reikerås, E., Moser, T., & Tønnessen, F. E. (2017). Mathematical skills and motor life skills in toddlers: do differences in mathematical skills reflect differences in motor skills? European Early

van Bommel, J., & Palmér, H. (2016). Young children exploring probability: With focus on their documentations. Nordisk matematikkdidaktikk, 21(4), 95-114.