Så kan skolledare verka för likvärdighet och inkludering

En studie belyser relationen mellan skolledares ledarskapspraktiker och ledaregenskaper samt framgångsrikt arbete med likvärdig utbildning. Dessa handlar bland annat om att ange riktning, bygga relationer, organisera och stödja kärnprocesser samt att etablera partnerskap med föräldrar och att se olika elevers bakgrund och förmågor som tillgångar snarare än brister.

Bristande likvärdighet har kommit att bli en angelägenhet och huvudbry för politiker, skolhuvudmän, skolledare och lärare. Rätten till utbildning vilar på ett löfte om att skolor ska vara likvärdiga för alla som går i dem oavsett bakgrund och förmåga, och att skolor har ett särskilt ansvar för dem som löper risken att hamna utanför och inte lyckas i skolan.

I en forskningsöversikt publicerad i tidskriften Education Sciences framhåller Ken Leithwood att skolledare kan spela en betydande roll för likvärdig och inkluderande utbildning. I översikten sammanställde han kunskap som finns att tillgå om vad skolledare gör när de lyckas med att främja likvärdig och inkluderande utbildning. I den här artikeln sammanfattas studiens viktigaste resultat med fokus på de ledarskapspraktiker och ledaregenskaper (dispositioner) som Leithwood belyste i sin studie.

Studiens fokus, upplägg och genomförande

Leithwood utgick från tidigare syntetiserande forskning om skolledarskap, inom vilken han själv är en huvudaktör. Hans tidigare arbete ger forskningsstöd för fem grupper av ledarskapspraktiker och olika typer av ledaregenskaper (dispositioner) som kan knytas till framgångsrikt skolledarskap.

Utifrån dessa utformades studiens analytiska ramverk. Studien gjordes med en kvalitativ och narrativ ansats i frånvaro av kvantitativa forskningsstudier att basera studien på. I översikten användes 64 olika forskningsstudier publicerade 2010–2020 i engelskspråkiga vetenskapliga tidskrifter, och dessa var till mestadels utförda i engelskspråkiga länder, till exempel Cypern, Nya Zeeland, Kanada, USA, Hongkong, Libanon, Australien och England.

Leithwood utgick primärt från begreppet likvärdighet (equity), vilket inbegriper att erkänna och ta hänsyn till elevers olikheter ifråga om bakgrund, förutsättningar och behov av stöd för att klara sin skolgång. I studien beskrivs likvärdighet som ett överordnat begrepp som också omfattar inkludering och social rättvisa, samt särskilt ansvar för elever som löper risk att marginaliseras eller diskrimineras i skolan. Under rubrikerna nedan sammanfattas studiens viktigaste resultat utöver det att skolledare spelar och kan spela en betydande roll för likvärdig och inkluderande utbildning.

Ledarskapspraktiker som främjar likvärdighet och inkludering

1. Att ange skolans riktning

Skolledare anger, kommunicerar och enar skolan kring en utstakad riktning för arbetet med likvärdighet och inkludering. Skolledare ägnar tid åt att bygga en gemensam vision och de visar i sina dagliga handlingar att varje elev räknas. Skolledare sätter också mer kortsiktiga likvärdighetsmål som kan gripa in i det vardagliga arbetet.

De som lyckas med att främja likvärdighet har också höga förväntningar på elever, föräldrar och medarbetare i skolarbetet. Skolledare arbetar även med att förändra synen på elevernas bakgrund och förutsättningar från att tillskriva elever brister till att se deras bakgrund och förutsättningar som tillgångar i skolarbetet.

2. Att bygga relationer och utveckla människor

Skolledare bygger relationer med och stödjer medarbetare i arbetet med likvärdighet och inkludering. De främjar också lärares lärande i dessa avseenden. Här pekar Leithwood särskilt på hur skolledare bygger sammanhang för lärande och utvecklar kompetens bland medarbetare eftersom likvärdig utbildning ofta kräver nya arbetssätt, förmågor och skiften i attityder gentemot elever och föräldrar.

Skolledare ordnar arenor för kontinuerligt lärande som också möjliggör att praktisera nya arbetssätt och att få återkoppling i arbetet, och de ger ofta stöd till enskilda lärare utöver deras deltagande i gemensamma lärsammanhang. Skolledare som främjar likvärdighet bygger också förtroendefulla relationer mellan elever, lärare, skolledare och föräldrar, och av särskild vikt är att bygga upp föräldrarnas tillit till att skolan verkar för deras barns bästa, vilket inte kan tas för givet.

3. Att utforma en skolorganisation som stödjer önskvärda praktiker

Skolledare organiserar skolor så att de stödjer undervisningspraktiker för likvärdighet och inkludering, vilket kan innebära intern organisering, att bygga externa nätverk och att skapa allianser med föräldrar och närsamhälle. Här lyfter Leithwood särskilt fram skolledares förmåga att skapa samarbete samt att fördela ledarskap.

Att organisera för samarbete är väsentligt i relation till föräldrar, skolans interna organisation men också i relation till närsamhället och externa agenter som kan erbjuda stöd och kunnande. Leithwood lyfter fram hur likvärdig utbildning kan kräva att man bygger starka allianser och band till föräldrar med annan kulturell tillhörighet (eller socioekonomisk bakgrund) än den som vanligtvis kommer till uttryck i skolan. Skolledare som lyckas med att främja likvärdighet förmår dessutom att mobilisera och fördela resurser i relation till likvärdighets- och inkluderingsmål.

4. Att stödja, utveckla och engagera sig i skolans kärnprocesser

Skolledare som främjar likvärdighet och inkludering bemannar, stödjer, engagerar sig i och följer upp den pedagogiska verksamhetens kärnprocesser undervisning och lärande. Leithwood lyfter fram hur skolledare utvecklar strategier för att rekrytera och behålla kompetenta lärare som kan vara bärare av likvärdighets- och inkluderingsmål.

De ger också lärare stöd i undervisningen genom att till exempel erbjuda handledning, ordna och själva delta i aktiviteter som främjar lärares lärande eller genom att möjliggöra anpassningar av undervisningens innehåll och utformning till målgruppen och elever som löper risken att hamna utanför. Skolledare som främjar likvärdighet och inkludering följer också upp undervisning och skolförbättringsinitiativ med avseende på önskat och reellt utfall.

5. Att säkerställa att medarbetarna tar sitt ansvar

Skolledare som lyckas med att gynna arbetet med likvärdighet och inkludering främjar en ansvarskultur på den egna skolan där medarbetarna erkänner sitt eget ansvar för arbetet, och för att ta avstånd från attityder, normer och praktiker som hindrar likvärdighet och inkludering.

Leithwood exemplifierar att detta arbete kan medföra att göra upp med egna värderingar och förgivettaganden, att forma samarbeten över kulturella gränser samt att utmana problematiska vanor, normer och antaganden som frodas i skolan och i skolsystemet.

Ledaregenskaper som främjar likvärdighet och inkludering

Leithwoods kunskapsöversikt lyfter också fram ledaregenskaper som främjar likvärdig och inkluderande utbildning. Här lyfts särskilt fram skolledares benägenhet att vara självkritiska, att motverka rasism och främlingsfientlighet samt att erövra djup kunskap om till exempel andraspråksinlärning, kulturella skillnader, religioner, funktionsnedsättning eller andra områden som äger relevans för likvärdig utbildning.

Leithwood lyfter också fram skolledares tro på att kunna göra skillnad, deras starka vilja att göra skillnad samt mod att bemöta rasism, främlingsfientlighet och annan diskriminering. Skolledare som lyckas med att främja likvärdighet tycks dessutom ha ett kritiskt förhållningssätt till policy och praktik och de drivs ofta av inkluderande värderingar och moraliska övertygelser om varje elevs rätt till god utbildning, rättvisa förhållanden och en välkomnande social miljö.

Detta kännetecknar skolledarskap för likvärdighet och inkludering

I en sammanfattande reflektion lyfter Leithwood fram några signifikanta drag hos skolledarskap för likvärdighet och inkludering som inte alltid framträder i forskningen om framgångsrikt skolledarskap.

För det första, menar Leithwood, att skolledare som aktivt främjar likvärdighet och inkludering bygger autentiska allianser och partnerskap med föräldrar och närsamhället för att underlätta elevernas skolgång. Ledarskapspraktiker som riktas mot hemmiljöerna kan stärka förutsättningarna för elevernas skolgång och de kan få tveksamma föräldrar att se skolan som angelägen för deras barn och ungdomar.

För det andra tenderar skolledare som värnar om likvärdighet att betona hur elevernas bakgrund och förutsättningar inte utgör brister i mötet med skolornas pedagogiska verksamhet utan just tillgångar att bejaka och bygga på i skolarbetet.

För det tredje spelar skolledare en viktig roll när det gäller att stödja lärares arbete med att skapa relevant innehåll och undervisning med god kvalitet för de elever som löper risk att hamna utanför eller marginaliseras.

Skolledare som främjar likvärdighet och inkludering visar, enligt Leithwood, engagemang för varje elevs rätt till utbildning och de har mod att utmana vanor, normer och arrangemang som står i vägen för elevernas chanser att lyckas i skolan.

Text: Niclas Rönnström, Stockholms universitet

Källa:

Leithwood, K. (2021) A Review of Evidence about Equitable School Leadership. I Education Sciences, 11, 377.