Multimodalt berättande inspirerar elever och lärare

Elever utvecklar olika slags kunskaper när de får använda ljud, skrift, bild och rörelse i sitt berättande, men lärare saknar ofta kunskaper och resurser för att integrera estetiska lärprocesser i undervisningen.

Detta visar Märtha Andersson i sin avhandling med titeln Berättandets möjligheter. Multimodala berättelser och estetiska läroprocesser.

Studiens syfte är att undersöka elevers meningsskapande i multimodala berättelser som skapats i estetiska lärprocesser samt lärarnas uppfattningar om estetiska lärprocesser och multimodalt berättande.

Märtha Andersson har undersökt fyra kultur- och berättarprojekt som bedrivits i samarbete mellan olika grundskolor och Kulturskolan. Projekten riktade sig till förskoleklass och årskurs 1, samt årskurserna 2-3 och 4-5. Materialet utgörs av intervjuer och klassrumsobservationer. Med hjälp av olika uttrycksformer som dans, musik, sång och bild fick eleverna skapa muntliga eller skriftliga berättelser.

Fem strategier i berättelserna

I första projektet ska eleverna skapa bilder och berättelser som åskådliggör ett väsens liv, medan de i andra projektet bygger vidare på en historisk berättelse om barn på barnhem. I tredje projektet skapar eleverna digitala berättelser som knyter an till folk- och konstsagor och i fjärde projektet ska eleverna göra en ordbok med nya ord.

Andersson urskiljer fem tydliga strategier i elevernas berättelser:

• identifikation
• stereotypa könsmönster
• humor
• strukturer från skräck- och sagogenren
• remediering

Med identifikation avses hur valet av teman och aktörer visar vad barnen intresserar sig för och därmed vem/vilka de identifierar sig med. I pojkarnas berättelser är det i regel en hjälte som ska rädda världen från terrorister medan flickornas berättelser främst handlar om familj, hus och hem. Berättelserna följer ofta stereotypa könsmönster och har stora likheter med hur datorspel är konstruerade för flickor och pojkar i dessa åldrar.

Berättelserna är många gånger humoristiska, med dubbeltydigheter och metaforer, och visar även att eleverna behärskar olika genrer, bl.a. sagor, skräck- och kärleksberättelser.

En ytterligare iakttagelse är att eleverna gärna refererar till fiktionens värld, och remedierar, dvs. använder drag från andra medier i sina berättelser, t.ex. dator-, TV- och filmmediet. Studien visar att flertalet av eleverna förstår hur bild och text kan samverka med varandra för att förstärka kommunikationen och att de på ett kreativt sätt använder sina kunskaper när de skapar multimodala berättelser.

Vidgat textbegrepp har svag förankring

Resultatet visar att trots att de intervjuade lärarna är medvetna om möjligheterna med multimodalt arbete har ett vidgat språk- och textbegrepp över lag svag förankring i skolan. Enligt Andersson har detta på framför allt tre orsaker.

Den första är att begreppet varken diskuteras i lärarkollegiet eller används i mötet med elever och föräldrar. Den andra orsaken är att lärarna upplever sig ha otillräcklig utbildning för att använda de estetiska uttrycken i undervisningen. Den tredje orsaken rör bedömning och att lärarna p.g.a. otillräckliga kunskaper anser att de estetiska uttrycksformerna är svårbedömda. Mot den bakgrunden väljer lärarna att arbeta med skriftliga prov och muntliga redovisningar vilka har tydligare bedömningsgrunder.

Skapade intresse och gav högre kvalitet

Några slutsatser Andersson drar av projekten är att lärarna upplever att eleverna blivit mer intresserade av att diskutera och reflektera kring språk och av hur ord byggs upp. Flera lärare lyfter fram att de berättelser som eleverna skapade höll en högre kvalitet jämfört med tidigare. Andersson förklarar detta resultat med att när elever ges tillfälle att arbeta tillsammans och reflektera över olika språkliga uttryckssätt bidrar det till en viktig social träning och att eleverna blir medvetna om vad de själva tycker och känner.

Ett sådant arbetssätt underlättar för eleverna att dels interagera och identifiera sig med berättelsen, dels att genom samtalet lära sig att se två sidor av ett problem och att därigenom utveckla ett kritiskt förhållningssätt.

Möjligheter till ämnesutveckling behövs

Ett av Kulturskolans mål med samarbetet har varit att inspirera lärarna i skolan till att genom estetiska lärprocesser ge eleverna verktyg för att utveckla sina berättelser. Lärarna i undersökningen ser vinster med multimodalt lärande och estetiska lärprocesser.

Andersson understryker emellertid att för att estetiska lärprocesser ska bli en del av skolans måluppfyllelse krävs en ledare som kan skapa möjligheter till ämnesutveckling för lärarna. Även lärarutbildningen måste se till att blivande lärare får redskap så att de kan använda estetiska uttryckssätt i undervisningen.

Text: Christoffer Dahl

Källor:

Avhandlingen Berättandets möjligheter. Multimodala berättelser och estetiska läroprocesser Länk till annan webbplats.

Elmfeldt, Johan & Erixon, Per-Olof, Skrift i rörelse. Om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap, Diss., Stockholm/Stehag: Symposion 2007.

Häikiö, Tarja, Barns estetiska lärprocesser. Atelierista i förskola och skola, Diss., Göteborg: Göteborgs universitet 2007.