Läsning på skärm i lärande syfte gynnade unga elevers förståelse för huvudbudskapet i text

6–7-åringar som fått skolerfarenhet av att läsa på skärm i lärande syfte kunde enligt en ny italiensk studie ta till sig huvudbudskapet i texten något bättre när de läste på skärm jämfört med när de läste på papper. Texterna som eleverna i studien läste var linjära – de hade inte länkar eller multimodala inslag. Läsning mellan raderna var dock något svårare på skärm än på papper för de mer lässvaga eleverna.

Läsande på skärm och på papper

Om mediet för läsning, det vill säga om man läser på skärm eller på papper, spelar roll för kvaliteten på läsningen har diskuterats under en längre tid, inte minst sedan allt fler skolbarn använder digitala verktyg under sin skolgång. Studier har kommit fram till att man som läsare tenderar att läsa digital text mer ytligt och att exempelvis hyperlänkar kan göra att vi klickar oss vidare. Risken finns då att vi tappar fokus i vår läsning.

De kanadensiska forskarna Annisette och Lafreniere skriver om vad de kallar för ytlighetshypotesen. Enligt denna hypotes är ytlig läsning vanlig vid läsning på skärm och den ytliga läsningen innebär att läsaren är mindre fokuserad på läsningen och inte på samma sätt processar det som läses.

Denna hypotes har använts för att förklara orsaken till att elevers läsförståelse av mer krävande texter med mycket information är sämre då de läser på skärm. Den ytliga läsningen förknippas med läsande av digitala texter som även karakteriseras av att de läses snabbt genom att läsaren till exempel scrollar medan texten läses.

Metastudier, där slutsatser dras från resultaten i ett flertal tidigare studier, om hur läsförståelsen påverkas av att läsa på skärm jämfört med papper har bland annat gjorts av den amerikanska forskaren Virginia Clinton. Utifrån de 33 studier som studerades mellan 2008 och 2018 drar Clinton slutsatsen att läsförståelsen är något sämre när man läser förklarande texter på skärm.

Dock påvisades ingen skillnad i läsförståelse av berättande texter. Att läsförståelsen är sämre på skärm menar Clinton kan ha att göra med att läsning på skärm förknippas med läsning för nöje medan läsning på papper förknippas med mer utmanande läsning för att lära. Detta kan även förklara varför läsare uppger att de har svårare att koncentrera sig på läsning på skärm och oftare tappar fokus och börjar tänka på annat.

Eftersom många läser på skärm dagligen nu för tiden, och många texter enbart finns publicerade digitalt, är det viktigt att ta reda på vad det innebär för skola och undervisning. Det är också viktigt att ta reda på hur lärare och elever kan arbeta för att utveckla den digitala läsningen.

Yngre elevers läsande på skärm studeras

I en nyligen publicerad artikel från 2022 beskriver de italienska forskarna Florit med flera en undersökning som de gjort bland 6–7-åringar. Undersökningen gjordes för att ta reda på om det finns skillnader mellan att läsa digital text eller tryckt text för elever som just lärt sig läsa.

Denna elevgrupp har sällan studerats tidigare inom forskningsområdet. I en annan metastudie om jämförelser mellan läsning på skärm och på papper gjord av Delgado och kollegor är till exempel 38 av 52 studier gjorda med universitetsstudenter. Florit med flera menar att det är av vikt att undersöka elever som just lärt sig läsa eftersom det nu är vanligt att denna elevgrupp använder digitala verktyg då de lär sig läsa och skriva i skolan.

Det är sannolikt att dessa elever socialiserats in i digital läsning i hemmiljön från en tidig ålder, men de läser även på skärm för att lära i en skolmiljö. Tidigare forskning inom området har ofta fokuserat på äldre elever som vanligtvis först lärt sig läsa på papper för att senare gå över till digital text.

Påverkar förändrade läsvanor läsförståelsen?

En hypotes som Florit med flera ställer sig för att förklara skillnaderna i läsförståelse vid läsning av digital text och pappersburen text handlar just om att de digitala texterna läses mer ytligt. Den ytliga läsningen kopplas till en förförståelse om att digital kommunikation och interaktion oftast sker snabbt. Enligt denna ytlighetshypotes skulle läsaren alltså koppla samman digital läsning med snabb ytlig läsning medan pappersburen text förknippas med läsning i lärande syfte.

Att fokusera undersökningen på just unga läsare som från början av sin skoltid använt digitala verktyg kan enligt Florit med kollegor göra skillnad, eftersom dessa elever i unga år läser digitala texter i syfte att lära, och kanske inte har hunnit skaffa sig läsvanor baserade på i vilket medium de läser, det vill säga på skärm eller på papper.

För att undersöka de unga läsarnas läsförståelse har de italienska forskarna gjort en rad analyser för att till exempel ta reda på:

• om läsförståelsen påverkades av mediet skärm eller papper
• om textgenren påverkade läsförståelsen
• om elevernas läsförståelse påverkades om de föredrog att läsa digitalt eller på papper.

En viktig aspekt att betona är att de texter som eleverna läste var linjära och inte innehöll några hyperlänkar eller multimodala inslag, som exempelvis ljud eller rörliga bilder. Alla texterna handlade om djur och texttyperna var berättande texter och faktatexter. Dessa textgenrer valdes utifrån att de är vanligt förekommande i de yngre åren då elever lär sig läsa.

Läsning mellan raderna var svårt på skärm för de lässvaga eleverna

När läsförmågan undersöktes skiljde forskarna mellan att förstå huvudbudskapet i texten, att förstå den bokstavliga betydelsen av texten och att ”läsa mellan raderna”. När det gällde att förstå huvudbudskapet i texten var förståelsen bättre på skärm för samtliga läsare. När det gällde att förstå den bokstavliga betydelsen av texten var förståelsen bättre på skärm för de lässtarka eleverna medan skillnaden var liten eller något bättre vid pappersläsning för de lässvaga eleverna.

Då det gällde att ”läsa mellan raderna” var resultatet sämre för de lässvaga eleverna när de läste på skärm, men för de lässtarka eleverna var det ingen skillnad. Det visade sig också att läsförståelsen ökade om eleverna tyckte om texten, då spelade det ingen roll om texten var digital eller lästes på papper.

Läsförståelse vid den tidiga digitala läsningen i lärande syfte

Forskarna menar att en slutsats de kan dra är att de flesta läsarna i studien som tidigt fått erfarenhet av digital läsning i syfte att lära inte uppvisade sämre läsförståelse vid läsning på skärm. En möjlig förklaring till detta är att studiens elever som tidigt läste digitalt i skolan parallellt med analogt förknippade digital läsning med att lära. Digitala verktyg var inte enbart förknippade med fritid och nöjen.

Samtidigt finns det en effekt av läsförmågan – ju säkrare eleven är på ordavkodning desto bättre går läsningen, vilket gäller i alla medier. Igen bör det påpekas att texterna som eleverna läste var linjära och inte innehöll länkar eller multimodala inslag.

Kortfattat är studiens huvudsakliga resultat att

• ju bättre elevernas generella läsförmåga var, desto bättre var deras läsförståelse oavsett om de läste på skärm eller papper
• eleverna i undersökningen hade lättare för att uppfatta huvudbudskapet när de läste text på skärm jämfört med på papper
• när eleverna skulle läsa mellan raderna blev resultatet sämre av att läsa på skärm jämfört med på papper för de elever som var svaga läsare, men för de lässtarka eleverna var det ingen skillnad
• textgenre inte påverkade elevernas läsförståelse
• elevernas läsförståelse ökade då de tyckte om texten de läste, vare sig det var text på papper eller på skärm
• läsförståelsen inte påverkades av vilket medium som eleverna föredrog.

Sammantaget pekar resultaten av denna studie mot att läsförståelsen hos elever som tidigt i sin skolgång läser linjära texter på skärm i syfte att lära inte påverkas lika negativt som visats i tidigare studier gjorda om läsning på skärm. Eleverna i denna studie hade i skolan från början fått erfarenhet av att läsa på skärm i lärande syfte och verkar inte förknippa digitalt läsande med snabb och ytlig läsning. Lärare behöver dock vara extra uppmärksamma på de elever som är svagare läsare då de även i denna studie visar sig ha svårare att läsa mellan raderna på skärm.

Text: Anna-Lena Godhe, Malmö universitet

Källor:

Annisette, L. E., & Lafreniere, K. D. (2017). Social media, texting, and personality: A test of the shallowing hypothesis Länk till annan webbplats.. Personality and Individual Differences, 115, 154–158.

Clinton, V. (2019). Reading from paper compared to screens: A systematic review and meta-analysis Länk till annan webbplats.. Journal of Research in Reading, 42, 288–325.

Delgado, P., Vargas, C., Ackerman, R., & Salmer_on, L. (2018). Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension Länk till annan webbplats.. Educational Research Review, 25, 23–38.

Florit, E., de Carli, P., Lavelli, M. & Mason, L. (2022). Digital reading in beginning readers: Advantage or disadvantage for comprehension of narrative and informational linear texts? Länk till annan webbplats. Journal of Computer Assisted Learning.