Elevinflytande och klimat ökar välmåendet i skolan
Förbättringen av det psykosociala klimatet och elevinflytandet är viktiga aspekter att arbeta med för att öka trivseln och de sociala relationerna i skolan. Det visar Louise Perssons avhandling i ämnet folkhälsovetenskap. Samtidigt pekar avhandlingen på att elevsammansättningen i en skolklass har betydelse för hur klassrumsklimatet uppfattas.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Skolan är en viktig hälsofrämjande arena
I skolan finns särskilt goda förutsättningar för att i tidig ålder öka kunskapen och medvetenheten om hälsa. Därför är skolan som arena för hälsofrämjande arbete särskilt viktig. Men en god hälsa kan också fungera som en resurs för att uppnå lärande och viktiga mål i livet. Detta var anledningen till att Louise Persson i avhandlingen Health Promotion in Schools – Results of a Swedish Public Health Project, valde att fokusera på skolmiljön. Hon studerade olika hälsofrämjande aktiviteter som genomförts i grundskolor i Karlstads kommun under en 6-årsperiod.
- Resultaten pekar på att både den fysiska och den psykosociala skolmiljön har förbättrats i kommunen i jämförelse med liknande kommuner som inte deltagit i samma hälsofrämjande aktiviteter, berättar Louise.
Avhandlingsarbetet var starkt förankrat i utvärderingen av projektet Skolan förebygger som var ett projekt som syftade till att främja elevers välmående, förbättra skolmiljön och särskilt klassrumsklimatet, och som finansierades av dåvarande Folkhälsoinstitutet. Flera skolprogram startades, och Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa fick i uppdrag att tillsammans med Karlstads kommun utvärdera projektet Skolan förebygger i Karlstad. De data som Louise Persson har arbetat med i sitt avhandlingsarbete är insamlade i eller på andra sätt relaterade till det större projektet Skolan förebygger (2009-2012). Avhandlingen, som lades fram 2016, är en sammanläggning bestående av fyra delstudier: två som baseras på kvalitativa metoder och två som baseras på kvantitativa.
Verksamhetschefers och skolbarns syn bidrar till kunskap
På ett övergripande plan ger avhandlingen viktig information och bidrar med ny kunskap om hur skolan kan arbeta hälsofrämjande – alltså vad som krävs för att det hälsofrämjande arbetet i skolan ska kunna förbättras och därigenom stärka barns möjligheter till lärande och ett got liv. Särskilt bidrar avhandlingen till att beskriva på vilket sätt sociala relationer mellan elever kan förbättras om barn inkluderas i det hälsofrämjande arbetet i skolan. Samtidigt visar avhandlingen att det är viktigt att beakta elevers bakgrund och elevsammansättning för att förebygga störningar i klassrummet och förbättra klassrumsklimatet.
En av slutsatserna i avhandlingen, baserat på de datainsamlingar som har genomförts inom ramen för projektet Skolan förebygger och den närliggande enkätundersökningen Ung i Värmland, är att skolan genom att förbättra de sociala relationerna och det psykosociala klimatet i allmänhet kan förbättra det hälsofrämjande arbetet i skolan vilket medför att även elevers möjligheter till lärande och välbefinnande ökar.
De fyra delstudierna i avhandlingen bidrar på olika sätt till en mer fullständig bild av hur den svenska skolan arbetar hälsofrämjande, genom att såväl verksamhetschefers som skolbarns syn på det hälsofrämjande arbetet i skolan belyses.
Fyra delstudier ger olika perspektiv
Från den första delstudien, som syftade till att studera verksamhetschefers syn på vad hälsofrämjande arbete i skolan innefattar och innebär, vill Louise lyfta fram det relationella perspektivet:
- I den här studien märks bland annat att verksamhetscheferna tycker att det hälsofrämjande arbetet handlar om att stärka individen genom att skapa goda och trygga sociala relationer med sina elever, men även att fokusera på demokratiska processer, jämlikhet och hälsokunskap.
I delstudie 2 fick skolbarn i årskurs 5 och 6 komma till tals och ge sin syn på hur det är möjligt att förbättra skoltrivseln och de sociala relationerna i skolan. Resultaten visar att mellanstadieelever skulle önska sig bättre psykosocialt klimat i form av tydligare ledning i klassrummet och mer ordning och reda, samtidigt som de önskar sig mer inflytande över sitt lärande. Louise menar att detta resultat är intressant också eftersom tidigare forskning har visat att elevinflytande har ett samband med elevers välmående, och är det är därför särskilt viktigt ur ett hälsofrämjande perspektiv.
Bland huvudresultaten i delstudie 3 märks att den sociala sammansättningen av elever i en skolklass har betydelse för hur klassrumsklimatet upplevs. Exempelvis, upplevdes klassrum med större andel flickor som mindre stökiga. De här resultaten baseras på en kvantitativ studie bland elever i årskurs 4-5. Syftet var att undersöka relationen mellan klassrumskamraters bakgrund, klassammansättning och elevers upplevda klassrumsklimat, berättar Louise.
Delstudie 4 syftade till att studera om skolmiljön förändrats över tid sedan implementering av hälso- och klassrumsfrämjande program i Karlstad kommuns högstadieskolor, jämfört med i andra värmländska kommuner. Data baseras på enkätundersökningar bland elever i årskurs 9.
- Det glädjande resultatet i delstudie 4 visar att skolmiljön förbättrades i Karlstads kommun mer än i de kommuner som inte ingick i projektet Skolan förebygger. Särskilt positiva resultat såg vi i skolor som arbetade systematiskt och som schemalagt det hälsofrämjande arbetet, säger Louise.
Louise hoppas att resultaten från hennes avhandling kan komma att inspirera och uppmuntra till vidare hälsofrämjande arbete. Förhoppningsvis kan de också bilda underlag för diskussion vid planering av hälsofrämjande arbete i skolan.
Ökat fokus på området
Mycket har hänt inom hälsofrämjande arbete i skolan sedan avhandlingen skrevs. Det har blivit ett ökat fokus på kopplingen mellan hälsofrämjande och pedagogiska aktiviteter i skolan, och detta bådar särskilt gott inför framtiden, menar Louise.
Denna utveckling märks också genom ett ökat samarbete mellan olika vetenskapliga discipliner i undervisning på universitet och högskola. Ett tydligt sådant exempel vid Karlstads universitet är att lärare och forskare i folkhälsovetenskap i högre utsträckning än tidigare är engagerade också i lärarutbildning.
Sedan Louise blev färdig med sin avhandling har hon både fortsatt på samma spår men också hittat nya intressanta vägar i forskningen.
– Inom forskningen fortsätter jag också med studier kring skola, hälsa, hälsofrämjande arbete, avslutar Louise.
Text: Daniel Bergh
