Låt barnens frågor vägleda planering av naturvetenskapliga aktiviteter

Genom att som lärare lyssna till, analysera, bemöta och ta hand om barnens frågor får man viktiga utgångspunkter för sitt vidare arbete. Det visar forskning som studerat barns involvering i naturvetenskap.

Flera forskare pekar på vikten av så kallade öppna frågor där barnen genererar egna svar i motsats till slutna frågor som har ett rätt eller ett fel svar. Men många gånger förblir barnens frågor obesvarade. Lärarens frågor får i stället företräde och barnen lämnas åt eget sökande efter mening.

Att studera barns frågor kan vara ett sätt att studera de lärprocesser barn är upptagna av och involverade i. Det ger bättre underlag för att planera verksamheten. Att som lärare i förskolan väcka barns intresse för naturvetenskap och introducera en begynnande naturvetenskaplig förståelse kan handla om att

• i meningsfulla sammanhang låta barn konfronteras med olika material och undersökningar vilka kan peka ut en riktning mot ett synliggörande av naturvetenskapliga fenomen och samband,
• i samtal med barn sätta ord på det som händer, dela upplevelser och ta barns frågor på allvar, men också att
• rikta barns uppmärksamhet mot händelser i vardagen som har en naturvetenskaplig anknytning.

Att kunna ställa frågor är en viktig förmåga

I sin fallstudie av tre förskollärares arbete med frågan ”Vad är jord?” visar Susanne Thulin vid Högskolan i Kristianstad hur barns frågor kan kategoriseras och användas som utgångspunkt för intresseväckande aktiviteter. Förmågan att ställa frågor är en viktig aspekt inom naturvetenskapen. Därför är barns frågor betydelsefulla just vid arbete med naturvetenskap. Att skapa intresse för problemlösning och undersökning handlar i hög grad om attitydskapande. Genom att barn får positiva förebilder som de kan identifiera sig med grundläggs intresse och självbild. Vad och hur barn lär sig är i hög grad en konsekvens av de interaktionsmönster som råder mellan barn och vuxna.

Undersökningen gjordes på en förskoleavdelning med tre lärare och tolv barn (3–5 år, 7 flickor och 5 pojkar). Förskolan ligger i utkanten av en medelstor stad i ett område med skiftande socioekonomiska förutsättningar. Samtliga barn i den aktuella gruppen har svenska som sitt första språk.

Barns frågor kategoriseras

Processen som är i fokus är hur jord bildas. Utifrån grundfrågan ”Ni vet jord, vad är det egentligen?” får barnen berätta vad de kommer att tänka på. Därefter undersöker barnen tillsammans med lärarna olika jordprover man själva hämtat in från den närliggande omgivningen. Vad finns det i jorden? Varför ligger just det i jorden? Vad kan tänkas bli jord så småningom? Det ritas, pratas, funderas och kategoriseras. Varje avgränsad lärsituation filmades i sin helhet och det blev till slut sju videoobservationer på mellan 20 och 60 minuter som analyserades utifrån den typ av frågor som barnen ställde.

Thulin delade in barnens frågor i tre olika kategorier; frågor om innehållet (173 st.), frågor om redskapen (22 st.) och frågor utanför temat (11 st.).

De två första kategorierna innehöll underkategorier, som frågor om att veta något om innehållet, att förstå något om innehållet och frågor om att förstå hur man använder redskapen. 86 av de 173 frågorna om innehållet hamnade i underkategorin ”frågor om att få veta något om innehållet”.

Innehållet är meningsbärande

Resultaten synliggör ett i första hand innehållsintresserat barn i motsatt till det göra-fokuserade som ofta lyfts fram genom förskolans historia. Barnen som deltar i studien är långt ifrån ointresserade av handling och göra-perspektiv, men de frågor som ställs i relation till ett göra-fokus är alla relaterade till ett innehåll eller de redskap som används i samband med de undersökningar som görs. Det valda innehållet (Vad är jord?), är det kitt som binder samman lärare och barn. Innehållet är det meningsbärande sammanhang som bildar utgångspunkt för samtal, undersökning och problemlösning.

Ett sätt att beskriva vad det innebär att bli en ”naturvetare” är att tillägna sig två kunskapsdomäner. Den ena domänen omfattar innehållsspecifik kunskap och den andra en generell förmåga att kunna genomföra undersökningar. De frågor barnen i studien ställer kan ses som ett sätt att närma sig det naturvetenskapliga kunskapsområdet. Barnens innehållsrelaterade frågor visar på en nyfikenhet inför och en vilja att förstå det aktuella innehållet. De redskapsrelaterade frågorna kan ses som barnens försök att erövra undersökningskompetens eller med andra ord aspekter av en generell naturvetenskaplig kunskap

Genom att som lärare lyssna till, analysera, bemöta och ta hand om barnens frågor får man viktiga utgångspunkter för sitt vidare arbete.

Text: Jonas Andersson

Källa:

Thulin S (2010). Studien Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan Länk till annan webbplats.. Nordisk barnehageforskning.