Examen och slutbetyg inom komvux på gymnasial nivå

Det är viktigt att en yrkesexamen från komvux är ett kvitto på att eleven är väl förberedd för yrkesområdet.

Komvuxarbetet inom en yrkesexamen i komvux ska genomföras inom ramen för de examensmål som utbildningen i huvudsak motsvarar i gymnasieskolan. Komvuxarbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som utbildningen är inriktad mot. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet.

Arbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Komvuxarbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer.

Källa: Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2021:29) om mål för komvuxarbetet.

SKOLFS 2021:29 Länk till annan webbplats.

En högskoleförberedande examen inom komvux på gymnasial nivå ska vara inriktad mot ett av två studieområden. Antingen mot samhällsvetenskap och humaniora eller naturvetenskap och teknik.

Komvuxarbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom det samhällsvetenskapliga, humanistiska, konstnärliga, ekonomiska eller juridiska området när det gäller examen inom studieområdet samhällsvetenskap och humaniora. För examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik ska komvuxarbetet visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom det naturvetenskapliga, matematiska eller tekniska området.

Gemensamt för båda studieområdena är att komvuxarbete ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom studieområdet. Arbetet ska redovisas i en skriftlig rapport eller på annat lämpligt sätt utifrån arbetets karaktär.

Om komvuxarbetet redovisas på annat lämpligt sätt ska arbetet ha koppling till de redovisningsformer som förekommer inom för studieområdet relevanta högskoleutbildningar och kompletteras med en kort skriftlig redogörelse.

Rapporten och redogörelsen ska innehålla en kort sammanfattning på engelska, eller på ett modernt språk om det gäller examen inom studieområdet samhällsvetenskap och humaniora. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra komvuxarbeten.

Källa: Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2021:29) om mål för komvuxarbetet.

SKOLFS 2021:29 Länk till annan webbplats.

Bestämmelser om komvuxarbetet regleras i förordningen om vuxenutbildning. Av bestämmelserna framgår att rektor ska utse en lärare som ansvarar för komvuxarbetet. Läraren ansvarar för att betygsättningen sker utifrån målen för komvuxarbetet, men betyg ska sättas först efter att en medbedömare, som har erfarenhet av det kunskaps- eller yrkesområde som komvuxarbetet avser, har yttrat sig.

Om komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare.

Källor: 2 kapitlet 20 och 23 §§ samt 4 kapitlet 8, 8a, 11 och 12 §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Det regleras i 20 kapitlet skollagen (2010:800) samt 2 och 4 kapitlet i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Om en elev tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i matematik, får rektorn besluta att detta betyg ska ersätta ett sådant betyg som avses i 14 § första stycket 3, 15 a § första stycket 3 eller 15 b § första stycket 3. Det innebär att det finns möjlighet att ersätta den kursen som krävs om eleven tidigare fått godkänt betyg på en annan inledande kurs i matematik.

Källa: 4 kapitlet 16 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Ja, det är möjligt för en elev att ha med sig fler poäng i historia inom ramen för en examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik. Poängkraven för kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap, naturkunskap och matematik ska ses som miniminivåer i en högskoleförberedande examen. Det är alltså möjligt att uppfylla kravet på historia om 50 poäng i en examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik med en kurs i historia om 100 poäng. Som stöd i planeringen av en examen finns Skolverkets planeringsverktyg.

Källa: 4 kapitlet 15 a och b §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Nej, det är inte möjligt. Naturkunskap kan ersättas av två av ämnena biologi, fysik eller kemi, det vill säga det måste vara kurser från två olika ämnen. Det regleras dock inte vilka kurser detta ska vara.

Källa: 4 kapitlet 15 b § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Skolverket bedömer att de elever som fått ett slutbetyg från ett reducerat nationellt program eller motsvarande utfärdat efter den 1 januari 2010 har möjlighet att senast den 1 juli 2025 få ett nytt slutbetyg från kommunal vuxenutbildning, om villkoren för ett slutbetyg enligt förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning är uppfyllda och nödvändiga kompletteringar har gjorts. Om ett sådant slutbetyg utfärdas kan dock inte en gymnasieexamen utfärdas.

Källa: 4 kapitlet 13 § förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning.

Kraven för grundläggande behörighet varierar beroende på vilken betygshandling personen har samt när den har utfärdats. Detta påverkar också hur man kan komplettera med betyg för att uppnå grundläggande behörighet.

Det är Universitets- och högskolerådet (UHR) som är ansvarig myndighet att svara på frågor om grundläggande behörighet och särskild behörighet till fortsatta studier på högre nivå.

Läs mer om krav för behörighet på studera.nu Länk till annan webbplats.

Läs mer om betyg och behörighet på antagning.se Länk till annan webbplats.

Om eleven har med sig ett godkänt gymnasiearbete sedan tidigare får detta tas med i en gymnasieexamen från komvux. Till skillnad från ett komvuxarbete finns det inga regleringar kring vilken inriktning gymnasiearbetet ska ha för att kunna ingå i examen.

Dock är tanken att gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för att arbeta inom de yrkesområden som examen riktar sig mot när det gäller yrkesexamen. När det gäller högskoleförberedande examen är tanken att gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier.

Källor: 4 kapitlet 15a-15b §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning och SKOLFS 2021:29.

För ett slutbetyg är det kurser från tre olika system som är aktuella:

• Gy11-kurser som är det nuvarande systemet och som i de flesta fall kan ingå i ett slutbetyg. I Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:92) framgår det vilka Gy11-kurs som kan ersätta Gy00-kurser. Även Gy11-kurser som inte till övervägande del motsvarar en Gy00-kurs får ingå om kraven i övrigt är uppfyllda för ett slutbetyg.
• Gy00-kurser är det föregående systemet med koder som exempelvis BAK1201. Dessa kan ingå med vissa undantag, såsom kurser inom försöksverksamhet och specialutbildningar som inte fick ges inom komvux vid tillfället.
• Gy/Vux94 var det system som var aktuellt mellan 1994–2001 med så kallade 200-kurser. För att kurserna ska kunna ingå i ett slutbetyg så omvandlas inte kurserna, utan man räknar om poängsummorna enligt SKOLFS 2001:19. På kurskoden läggs också ett K till i slutet.

När det gäller sifferbetyg, vilket var det betygsystem som gällde innan Gy/Vux94, så får dessa kurser och betyg inte ingå i ett slutbetyg. Efter slutförda studier i detta system fick man avgångsbetyg.

Källor: Punkt 4 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning, SKOLFS 2001:19, SKOLFS 2018:207 och SKOLFS 2012:9.

I ett slutbetyg får det finnas både kurser från gamla och nya gymnasieskolan, ett så kallat blandbetyg.

För att eleven ska kunna få ett slutbetyg måste samtliga kärnämneskurser finnas med från gamla gymnasieskolan. I vissa fall kan kurser från nya gymnasieskolan ersätta dessa kärnämneskurser. Vilka kurser från nya gymnasieskolan som får lov att ersätta kärnämneskurserna i ett slutbetyg finns listat i Skolverkets föreskrifter SKOLFS 2012:92.

Ett godkänt projektarbete kan ingå i ett slutbetyg från komvux. Det är däremot inte något krav för att få ett slutbetyg utfärdat, givet att personen har betyg i samtliga kärnämneskurser (om 600 poäng) samt andra kurser eller delkurs som uppgår till sammanlagt minst 1750 poäng.

De kurser, delkurser eller projektarbete som utöver kärnämneskurserna ingår i slutbetyget får sammanlagt inte uppgå till mer än 1 799 gymnasiepoäng. Om slutbetyget innehåller betyg satta före 1 juli 2001 som är omvandlade enligt Skolverkets föreskrift (SKOLFS 2001:19) är poänggränsen minst 2 301 gymnasiepoäng totalt för slutbetyget.

Ett gymnasiearbete eller komvuxarbete kan inte ingå i ett slutbetyg. Det beror på att övergångsbestämmelserna, som styr hur slutbetyg får utfärdas, definierar att endast betyg på kurser enligt ämnesplaner får ingå. Gymnasiearbetet/komvuxarbetet är inte en kurs.

Specialarbete kan heller inte ingå i ett slutbetyg, eftersom specialarbete inte omnämns i förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning som styr vad slutbetyg ska innehålla.

Källor: Punkt 4 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning, 2 kapitlet 2 och 8 §§ förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning, SKOLFS 2001:19 och SKOLFS 2018:207.

Nej, endast kurser som fick förekomma på gymnasial vuxenutbildning kan tas med i ett slutbetyg från komvux. Specialidrott har inte kunnat läsas vid komvux.

Källor: 2 kapitlet 18 § och 4 kapitlet 11 § förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning.

Kurser från Gy11 och Gy00 som till övervägande del har samma kunskapsinnehåll får inte samtidigt ingå i ett slutbetyg. Detsamma gäller för två kurser som tillhör samma system. Till exempel får inte två Gy00-kurser som är jämförbara ingå tillsammans i ett slutbetyg.

Det är rektor som beslutar om kurser till övervägande del har samma kunskapsinnehåll. Därmed blir det rektor som beslutar om två kurser kan ingå i ett och samma slutbetyg eller inte.

Källor: 4 kapitlet 12 § förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning och SKOLFS 2012:92.