Samiska som andra språk (ej gällande)

Ämnets syfte och roll i utbildningen

Samiskan är idag ett officiellt språk i tre länder, Sverige, Norge och Finland, men talas även på Kolahalvön i Ryssland. I Sverige innebär detta en rättighet att få använda samiska vid kontakter med myndigheter inom de fyra nordligaste förvaltningskommunerna. Kontakter och samarbete i olika former över nationalstatsgränserna mellan samer i Sápmi ökar också. Sammantaget ställer detta krav på att det behövs fler personer som behärskar samiska och att språkkompetensen höjs. Utbildningen i samiska syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och sådana kunskaper i samiska språket som är en tillgång och merit vid sociala och yrkesinriktade kontakter av olika slag samt för fortsatta studier i språket.

Det finns elever som enbart talar samiska vid skolstarten. Många av eleverna är tvåspråkiga och talar både samiska och svenska. Andra är svenskspråkiga när de börjar skolan. För alla samebarn är samiskan av stor betydelse för den personliga och kulturella identiteten samt för den intellektuella och emotionella utvecklingen.

För elever med samiska som förstaspråk är utbildningens syfte att vidmakthålla och vidareutveckla elevernas förstaspråkliga kompetens. Utbildningen skall ge dem goda möjligheter att utveckla förmågan att tala, lyssna, se, läsa och skriva.

För de elever som är svenskspråkiga eller har begränsade kunskaper i samiska är syftet med utbildningen att de skall uppnå en funktionell behärskning av det samiska språket. Det yttersta syftet är att de skall uppnå förstaspråksnivå i samiska.

Utbildningen i ämnet skall främja elevernas utveckling till funktionellt tvåspråkiga individer och ge förutsättningar att kunna leva och verka både i det samiska samhället och i majoritetssamhället.

Kultur och språk är oupplösligt förenade med varandra. I språket finns även folkets och samhällets historia och dess kulturella identitet. Skönlitteratur, den muntliga berättartraditionen samt jojk, bild, film och teater bär en del av kulturarvet och förmedlar kunskaper och värderingar. Genom kunskaper om den egna samiska kulturbakgrunden kan ämnet bidra till att ge eleverna möjligheter att göra jämförelser mellan olika kulturer och därmed bättre förstå sin livssituation. Ett syfte med ämnet är att vidga den interkulturella kompetensen och att öka samhörigheten med andra ursprungs- och minoritetsfolk.

Alla elever behöver beredskap att på egen hand bygga vidare på sina kunskaper efter avslutad skolgång. Ämnet syftar därför också till att eleven skall vidmakthålla och utveckla sin lust och förmåga att lära sig samiska.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i samiska sträva efter att eleven

- utvecklar sin förmåga att använda samiska för att kommunicera i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i olika sammanhang,

- fördjupar sin förståelse av talad samiska i olika situationer och sammanhang samt av skilda dialekter,

- utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera,

- utvecklar sin förmåga att med behållning läsa och förstå, tolka och uppleva samiska texter av olika slag och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär,

- utvecklar sin förmåga att analysera, bearbeta och förbättra språket mot allt större variation och säkerhet,

- tillägnar sig kunskaper om samiska språket, dess uppbyggnad, ursprung och historia samt utvecklar sin förmåga att göra jämförelser mellan samiska och andra språk,

- tillägnar sig ett rikt ordförråd och genom eget skrivande fördjupar sin insikt i grundläggande mönster och grammatisk struktur samt utvecklar sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer i olika sammanhang,

- utvecklar sin förmåga att utnyttja olika möjligheter att hämta information, tillägna sig kunskap om mediers språk och funktion samt tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap som uttrycks på samiska,

- stimuleras till eget skapande och till eget sökande efter meningsfull läsning samt till att ta aktiv del av det samiska kulturutbudet,

- lär känna delar av det samiska kulturarvet från olika områden inom Sápmi och utvecklar en förmåga att jämföra den samiska kulturen med andra kulturer,

- stärker sin självkänsla och utvecklar en flerkulturell identitet,

- utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sin egen språkinlärning.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Språkstudier med utgångspunkt i samisk litteratur, historia och kultur utgör ämnets kärna. Läsning, skrivande och samtal kring elevens egna erfarenheter och delaktighet i två eller flera kulturer är basen för det språkutvecklande arbetet i ämnet. Karaktäristiskt för ämnet är att språket används för att stärka identiteten och att det ingår i ett tvåspråkighetsperspektiv.

I Sverige indelas samiskan i tre huvudspråk: nord-, lule-, och sydsamiska. Varje språk har en egen ortografi. Inom huvudspråken finns ytterligare dialekter med varierande skillnader. Nordsamiska finns över hela sameområdet, medan sydsamiska främst finns i de sydligare delarna av området och lulesamiska i centrala området inom Sápmi.

Samiska är ett minoritetsspråk och därmed är elevernas kontakter med språket utanför familj och skola begränsade. Eftersom det samiska skriftspråket har utvecklats sent saknas i stor utsträckning litteratur och nedskrivet källmaterial. För att åstadkomma delaktighet i den litterära traditionen och den muntliga kulturen måste därför andra möjligheter än läsning utnyttjas och tillskapas.

Med hänsyn till att spännvidden i språkbehärskning mellan eleverna är stor har kursplanen skilda mål för samiska som förstaspråk och samiska som andraspråk. Målen för samiska som förstaspråk förutsätter att eleverna redan vid skolstarten är aktivt samisktalande. Dessa elever ges möjlighet att vidareutveckla sina språkkunskaper utifrån den nivå som de befinner sig på. Utbildningen i samiska som andraspråk kan däremot starta på nybörjarnivå, men är också avsedd för elever som behärskar samiska i mindre omfattning än de som har det som modersmål.

Språkutveckling språklig kompetens

Både yngre och äldre elever berättar och beskriver, diskuterar och argumenterar, även om det sker på olika språkliga nivåer och inom olika ämnesområden. Språkutveckling innebär att elevens begreppsvärld vidgas, vilket ger ökad säkerhet att använda språket uttrycksfullt och tydligt i både tal och skrift och ökad förmåga att förstå, uppleva och tillgodogöra sig litteratur.

De olika kompetenser som ingår i en allsidig och kommunikativ förmåga har sin motsvarighet i ämnets struktur. Till dessa hör förmåga att behärska språkets form dvs. vokabulär, fraseologi, uttal, stavning och grammatik. I ämnet utvecklas även kompetensen att bilda språkligt sammanhängande helheter, vilka efter hand i fråga om innehåll och form allt bättre anpassas till situation och mottagare. Förmåga att översätta och analysera texter byggs upp genom kunskaper om väsentliga delar av det samiska språkets ordförråd, formlära och syntax. För att gå vidare i sin språkutveckling måste eleverna utifrån sina erfarenheter få möjlighet att upptäcka de kunskaper de själva har om språket och med lärarens hjälp och i samarbete med andra lära sig mer om det samiska språkets uppbyggnad och system. Utifrån sina olika erfarenheter kan de också gemensamt bygga upp kunskap om hur det samiska språket fungerar i samspel mellan människor och därigenom få perspektiv på den egna språkförmågan. När de egna språkkunskaperna inte räcker till behöver eleven kompensera detta genom att använda strategier som omformuleringar, synonymer, frågor och kroppsspråk. Kunskaper om språkets struktur och uppbyggnad och om hur det historiskt har utvecklats fördjupar förståelsen. Språkkunskaper byggs upp genom att man använder språket, förstår hur man använder det och tillägnar sig nya kunskaper om språket. En ytterligare kompetens är medvetenhet om hur språkinlärning går till.

Språk och litteratur

Väsentligt för ämnet är att goda språkfärdigheter förvärvas när språket används i meningsfulla sammanhang kring ett meningsfullt innehåll. Språkförmågan utvecklas genom att aktivt arbeta med språket, dvs. att delta i samtal, berätta, redogöra inför andra, läsa och skriva för att uttrycka och tolka känslor, tankar och idéer. Genom att använda språket lär sig eleverna att behärska situationer som ställer olika språkliga krav på inlevelse, utförlighet eller formell korrekthet. Betydelsefullt inom utbildningen i samiska är att ge eleverna möjligheter att i tal och skrift uttrycka sina tankar utan alltför tidiga krav på formell korrekthet. Jämförelser mellan det samiska och svenska språket krävs för att utveckla medvetenheten om de två språkens skilda uppbyggnad och för att utveckla förmågan att urskilja strukturella drag som är unika i de båda språken.

Arbetet med språket och litteraturen skapar möjligheter för eleverna att uttrycka vad de känner och tänker. Det ger gemensamma upplevelser att tala om och reflektera över samt kunskaper om det samiska språket och kulturarvet. Genom arbete med samiska sägner, berättelser, dikter, ordspråk och jojk ges förutsättningar för en allsidig övning i språket samt för fördjupning av de kunskaper och värderingar som är förankrade i det samiska kulturarvet. Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder, jojk och musik.

Språk historia - kultur

Språk, historia och kultur är nära förbundna med varandra. De samiska eleverna är delaktiga i flera kulturer. Kultur i vid bemärkelse innebär ett komplicerat nätverk av osynliga normer, regler och förhållningssätt. Det samiska språket är starkt präglat av samernas traditionella levnadssätt och historia. Det är rikt på ord och nyanser som rör naturen samt de traditionella näringarna duodji, jakt, fiske och renskötsel. Samiskan har även en nyansrikedom när det gäller släktskapstermer från den traditionella storfamiljens tid. I ämnet samiska ges, i samspel med andra ämnen, möjligheter att synliggöra det samiska samhällets synsätt och värderingar. Därmed ges förutsättningar att utveckla elevernas förmåga att göra jämförelser mellan den samiska kulturen och andra kulturer. Detta kan innebära jämförelser med andra ursprungsbefolkningar och minoritetsgrupper samt mellan minoritetskulturer och majoritetskulturer. Detta leder i sin tur till förståelse av olika kulturer och till interkulturell kompetens.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret i samiska som andraspråk

Eleven skall

- kunna förstå det väsentliga i instruktioner och beskrivningar som ges i tydligt tal och lugnt tempo inom för eleven välbekanta områden,

- kunna delta i samtal om vardagliga och välbekanta ämnen,

- kunna muntligt berätta något om sig själv och andra,

- kunna läsa och tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i texter av olika slag,

- kunna skriva om vardagsnära förhållanden samt för att meddela något,

- kunna reflektera över hur den egna inlärningen av t.ex. ord och fraser går till samt kunna söka information t.ex. i ordlista,

- kunna förstå och göra jämförelser mellan dialekter inom den egna språkvarieteten,

- kunna berätta om olika levnadssätt inom den samiska kulturen.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret i samiska som förstaspråk

Eleven skall

- kunna aktivt delta i samtal samt muntligt berätta och redogöra för upplevelser och händelser så att innehållet blir begripligt,

- kunna läsa med flyt både högt och tyst samt tillgodogöra sig och reflektera över texter av olika slag,

- kunna producera texter med olika syften som redskap för lärande och kommunikation,

- kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket och de vanligaste reglerna för stavning,

- kunna använda ordlista samt andra typer av hjälpmedel,

- kunna reflektera över hur den egna språkinlärningen går till,

- kunna förstå och göra jämförelser mellan dialekter inom den egna språkvarieteten,

- kunna berätta om olika levnadssätt inom den samiska kulturen.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret i samiska som andraspråk

Eleven skall

- förstå tal i instruktioner, berättelser och beskrivningar som rör kända förhållanden och egna intresseområden,

- kunna delta aktivt i samtal kring vardagliga ämnen och med hjälp av olika strategier bidra till att kommunikationen fungerar,

- kunna sammanhängande muntligt återberätta och beskriva något hört, läst, sett eller upplevt,

- kunna läsa och tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enklare skönlitterära och andra berättande och argumenterande texter samt instruktioner och beskrivningar,

- kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt tilllämpa skriftspråkets normer vid skrivande,

- kunna ta del av samt reflektera över innehåll och uttrycksmedel i jojk, musik, duodji, bild, film och teater,

- kunna göra iakttagelser om och förstå grundläggande mönster i språket samt göra jämförelser med svenska och andra språk,

- ha kunskaper om de tre samiska huvudspråken i Sverige,

- kunna använda hjälpmedel vid textläsning och skrivning och andra språkliga aktiviteter,

- kunna reflektera över och dra slutsatser om sitt sätt att lära sig samiska,

- ha kunskaper om vardagsliv, samhälle och traditioner inom olika delar av Sápmi samt ha kännedom om samiska normer och värderingar och kunna jämföra med andra kulturer.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret i samiska som förstaspråk

Eleven skall

kunna aktivt delta i samtal, diskutera, argumentera och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår tydligt,

- kunna läsa och förstå till åldern avpassad skönlitteratur samt saklitteratur och tidningstext om allmänna ämnen och kunna återge innehållet sammanhängande och reflektera över det,

- kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt tilllämpa skriftspråkets normer vid skrivande,

- kunna ta del av, reflektera över och värdera innehåll och uttrycksmedel i jojk, musik, duodji, bild, film och teater,

- kunna göra iakttagelser om och förstå grundläggande mönster i språket samt göra jämförelser med svenska och andra språk,

- ha kunskaper om de tre samiska huvudspråken i Sverige,

- kunna välja och använda olika typer av hjälpmedel vid textläsning, skrivning och andra språkliga aktiviteter,

- kunna medvetet utvärdera inlärningssätt som främjar den egna språkinlärningen,

- ha kunskaper om vardagsliv, samhälle och traditioner inom olika delar av Sápmi samt ha kännedom om samiska normer och värderingar och kunna göra jämförelser med andra kulturer.

 

Bedömning i ämnet Samiska

Bedömningens inriktning

Bedömningen i ämnet samiska gäller den allsidiga kommunikativa förmågan. I en allsidig kommunikativ förmåga ingår att behärska receptiva, interaktiva och produktiva färdigheter, på vilka olika bedömningsaspekter kan läggas.

Vad beträffar elevens receptiva färdigheter inriktas bedömningen på elevens förmåga att förstå talad och skriven samiska. Hänsyn skall tas till förmågan att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser om en framställnings syfte. I vilken utsträckning eleven vid avlyssning kan följa med i naturligt taltempo och förstå regionala skillnader av samiska är andra delar av bedömningen. När det gäller läsning läggs vikt vid elevens förmåga att förstå och tillgodogöra sig texter av olika slag och svårighetsgrad. Elevens förmåga att genom läsning av skönlitteratur och andra texter samt upplevelser via andra medier vidga sina erfarenheter ingår i bedömningen. Likaså ingår förmågan att med hjälp av olika strategier anpassa läsningen efter textens art och syfte.

Ett centralt inslag vid all språklig kommunikation är att växelvis kunna fungera som lyssnare och talare, alternativt läsare och skrivare. Bedömningen av sådana interaktiva färdigheter inriktas på elevens förmåga att inleda, bidra till att utveckla och avsluta ett samtal eller en skriftväxling. Härvid bedöms förmågan att tolka olika situationer och att anpassa sitt språk till situation och mottagare, liksom förmågan att använda strategier för att lösa språkliga problem.

Bedömningen av de produktiva färdigheterna skall inriktas på hur klart och sammanhängande samt med vilken ledighet, variation och språklig säkerhet eleven kan uttrycka och förmedla ett budskap. Förmågan att nyanserat och preciserat uttrycka sina åsikter, känslor, kunskaper och idéer med den variation som varje situation kräver ingår i bedömningen.

Andra bedömningsgrunder är medvetenhet om hur den egna språkinlärningen går till, liksom förmågan att planera, genomföra och utvärdera det egna språkliga arbetet.

Elevens kunskaper om det samiska kulturarvet och samiska språkets historia samt insikter om likheter och skillnader mellan den samiska och andra kulturers villkor och förhållanden skall också vägas in i bedömningen.

Kriterier för betyget Väl godkänt i samiska som andraspråk

Eleven tillgodogör sig, sammanfattar och kommenterar innehållet i tydligt talad samiska.

Eleven talar tydligt, med sammanhang och anpassar sitt språk till olika situationer.

Eleven använder olika strategier för att kommunikationen i vardagliga samtal skall fungera.

Eleven läser och tillgodogör sig helheten i enklare texter och visar förståelse av innehållet.

Eleven skriver varierat och med sammanhang samt använder skrivandet för kommunikation.

Eleven beskriver viktiga delar av det samiska kulturarvet och jämför levnadssätt och villkor mellan den samiska kulturen och andra kulturer.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt i samiska som andraspråk

Eleven tillgodogör sig såväl huvuddrag som detaljer i tydligt, talat språk.

Eleven uttrycker sig muntligt med sammanhang, variation och flyt.

Eleven medverkar i olika slags vardagliga samtal och löser språkliga problem på ett effektivt sätt.

Eleven tillgodogör sig innehållet i texter av olika slag, kommenterar dem och drar slutsatser.

Eleven skriver varierat och med sammanhang samt kommunicerar skriftligt i olika situationer.

Eleven beskriver huvuddragen i utvecklingen av det samiska språket, dess släktskap och indelning.

Kriterier för betyget Väl godkänt i samiska som förstaspråk

Eleven arbetar medvetet med sitt språk för att göra det uttrycksfullt, korrekt och tydligt i både tal och skrift.

Eleven använder samiskan på ett varierat sätt i olika sammanhang samt uttrycker också mer abstrakta tankegångar.

Eleven använder ett ledigt, säkert och relativt korrekt språk i samtal, diskussioner, eget berättande och egna redovisningar.

Eleven följer i stort sett skriftspråkets normer och använder skrivandet för att ge uttryck för tankar, åsikter och känslor samt som redskap för kommunikation.

Eleven läser och förstår till åldern anpassad skönlitteratur, tidningsartiklar och saklitteratur, reflekterar utifrån det lästa och relaterar det till egna erfarenheter.

Eleven använder sig av olika källor för att bilda kunskap, tolkar, granskar och värderar dem samt sammanställer sina resultat.

Eleven ger exempel på samhälls- och kulturella förhållanden inom olika delar av Sápmi, beskriver viktiga delar av det samiska kulturarvet samt jämför levnadssätt och villkor mellan den samiska kulturen och andra kulturer.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt i samiska som förstaspråk

Eleven talar och skriver ledigt, säkert och korrekt i olika sammanhang.

Eleven gör jämförelser mellan samiskan, svenskan och andra språk samt belyser strukturer som är vanliga för samiska språket.

Elevens läsrepertoar innefattar texter av olika slag och svårighetsgrad och eleven reflekterar över sina läsupplevelser både muntligt och skriftligt samt visar ett personligt förhållningssätt till texterna.