Samhällsorienterande ämnen (ej gällande)

Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap

Ämnenas syfte och roll i utbildningen

Kunskaper inom det samhällsorienterande området ger möjligheter att se omvärlden i relation till sig själv och förstå hur människan formar sin värld och även formas av den. Huvuduppgiften för de samhällsorienterande ämnena är att utveckla elevens kunskaper om människan och hennes verksamheter samt om förändringar i landskapet och i samhället på skilda platser och under skilda tider. Syftet är att stimulera till reflektioner över hur andra människor tänker och handlar samt olika företeelser i samhället. Kunskaperna skall öka elevens förmåga att förstå sin egen och andras livssituation, ge inblickar i den etniska och kulturella mångfalden samt öka tryggheten i den egna identiteten. Utbildningen skall också utveckla kunskaper som gör det möjligt att delta, ta ansvar och handla som medborgare i ett demokratiskt samhälle.

Utbildningen skall, förutom grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den demokratiska processen. Ämnena syftar till att ge förutsättningar att förstå egna och andras villkor och värderingar men också till att kunna ta avstånd från och aktivt motverka olika former av förtryck och rasism. Ytterligare ett syfte med ämnena är att utveckla förmågan att söka och granska fakta för att kunna göra egna ställningstaganden. Detta blir alltmer väsentligt i ett samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt och är en förutsättning för att kunna tillägna sig ny kunskap.

Utbildningen syftar således till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att agera ansvarsfullt. I detta ingår att samtala kring frågor om meningen med livet och om vad som uppfattas som rätt och fel i olika situationer.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven

- utvecklar förståelse av människors levnadsvillkor i olika delar av världen i nutid och förfluten tid,

- utvecklar kunskap om demokratiska värderingar och principer,

- utvecklar kunskap om de mänskliga rättigheterna samt individens rättigheter och skyldigheter,

- utvecklar förståelse av och respekt för andra människors ställningstaganden men uppmärksammar och tar avstånd från handlingar som innebär förtryck och kränkningar,

- utvecklar förmågan att se konsekvenser av sina och andras ställningstaganden och handlingar,

- utvecklar förståelse av hur religioner och andra livsåskådningar i olika tider påverkat samhällen och människor,

- tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker,

- utvecklar sin förmåga att hantera vardagsekonomiska frågor,

- utvecklar sin förmåga att använda samhällsservice samt stimuleras att utnyttja närsamhällets fritids- och kulturutbud för en aktiv fritid,

- tillägnar sig kunskaper om fortsatt utbildning, arbetsliv och fritid,

- utvecklar ett ekologiskt tänkande samt förmåga att ta ansvar för miljön,

- utvecklar sin förmåga att använda olika informationskällor och att tilllämpa ett kritiskt förhållningssätt till dessa,

- utvecklar förmågan att gestalta sina kunskaper med hjälp av olika estetiska uttrycksformer.

Det samhällsorienterande kunskapsområdets karaktär och uppbyggnad

De samhällsorienterande ämnena handlar om människan, om den värld som omger henne och om de betingelser som gör det möjligt för henne att kunna leva ett värdigt liv. Utgångspunkter är människans verksamhet och kulturella utveckling genom tiderna i olika politiska, ekonomiska och kulturella sammanhang. I ämnena ingår att stärka elevens rumsuppfattning och ge kunskaper om olika platser och områden samt göra det möjligt för eleven att se sig själv och händelser i nutiden som led i ett historiskt händelseförlopp. I detta ingår en orientering om olika regioners särart och människors skilda levnadsvillkor. Ämnena kan på så sätt bidra till en ökad förståelse av och respekt för olika kulturer, värderingar och sätt att leva.

Den demokratiska värdegrunden utgör utgångspunkt för det svenska samhällets besluts- och rättssystem.

De samhällsorienterande ämnena betonar värdet av samtal och argumentation mellan människor och har ett särskilt ansvar att ta upp och diskutera de demokratiska värdena samt utveckla förmågan att granska, värdera och ta ställning i samhällsfrågor. Sådan kunskap skall främja viljan att delta i och påverka samhället. I de samhällsorienterande ämnena ingår även kunskaper i ekonomiska frågor. Det gäller allt från att sköta sin egen ekonomi till att förstå hur egna handlingar har med resursanvändningen i samhället att göra.

Ett etiskt perspektiv ingår i all utbildning men får sin särskilda betydelse när det gäller frågor kring demokrati, mänskliga rättigheter samt makt och förtryck i olika former. I ämnena ingår att orientera om olika politiska uppfattningar, men klart ta avstånd från sådana som innebär kränkningar av andra människor. En aspekt i detta sammanhang är kunskaper om olika nationella minoriteters roll i samhället. En grund för tolerans skapas genom förståelse av att företeelser kan uppfattas på olika sätt av olika människor.

Historia skapas varje dag i små och stora sammanhang. Eleverna har själva med sin familj, sin släkt, sin hembygd och sitt land en historia. De företeelser som eleverna möter i hemmet, i skolan och samhället ges en historisk bakgrund och kan på så sätt ingå i ett övergripande sammanhang. Genom kunskaper om huvuddragen i den historiska utvecklingen ökar medvetenheten om tid och tidens gång. Vår tids historia med framsteg och fredssträvanden men också folkmord, såsom Förintelsen, revolutioner och krig hör till det som alla elever skall ha kunskaper om.

De samhällsorienterande ämnena behandlar även olika miljöer som bakgrund och förklaring till människors levnadssätt, vanor och åsikter. I detta ingår den kulturella mångfalden i det svenska samhället, där skilda traditioner, trossystem och sätt att se på livet lever sida vid sida och påverkar varandra. Genom sådana perspektiv bidrar ämnena till förståelse av traditioner, kulturer och religioner som finns i samhället. Förståelse av det svenska samhället och dess värderingar fördjupas genom kunskaper om de kristna traditioner som dominerat i Sverige.

De samhällsorienterande ämnena har förutom ett samhällsperspektiv även ett individperspektiv. Det individuella perspektivet ger möjligheter att bearbeta de egna livsfrågorna. Att diskutera och reflektera över begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet ingår i kunskapsområdet liksom samtal om samlevnad, relationer och människosyn och hur detta kommer till uttryck i språkbruket. Inom detta område ingår bland annat att kunna urskilja och bearbeta etiska valsituationer samt att argumentera för och se konsekvenserna av olika ställningstaganden och tillvägagångssätt. Även samlevnad och jämställdhet kan belysas ur såväl ett etiskt och kulturellt som ett livsåskådningsperspektiv. Vardagens etiska frågor och livsfrågor kan vara en utgångspunkt för tankar och diskussion oavsett om dessa uttrycks i religiösa termer eller inte. Erfarenhet av musik, konst, riter och högtider är av betydelse för att underlätta en meningsfull tolkning av kulturella, religiösa och etiska sammanhang.

Grundläggande för ämnena är att arbeta med en helhetssyn på omvärlden där begrepp och fakta vävs in i ett större sammanhang. Eleven lär successivt känna sin värld och blir förtrogen med likheter och skillnader vad avser levnadsvillkor och miljö i olika områden på jorden. Kunskapsområdet bidrar på så sätt till förståelse av hur människan har utnyttjat och utnyttjar jordens resurser och av de villkor för sitt liv hon skapat förr, skapar i dag och för framtiden. Ämnena delar ansvaret för arbetet med miljöfrågor och överlevnadsfrågor med skolans övriga verksamhet.

Dagens samhälle erbjuder en närmast oändlig mängd av information, som kan inhämtas från olika mer eller mindre vederhäftiga källor via olika kanaler. I de samhällsorienterande ämnena ingår att utveckla insikt i hur olika medier kan användas för att erövra kunskap samt hur de påverkar människan och samhället. Att söka, granska, välja, strukturera, kritiskt värdera, integrera och redovisa information på skilda sätt - i tal, skrift, bild, form, drama, musik och rörelse - är centralt i de samhällsorienterande ämnena och vidgar möjligheterna att lära.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Eleven skall efter sina förutsättningar
- kunna samtala kring människors likheter och olikheter,
- känna till något om demokrati och kunna delta i några av skolans demokratiska processer,
- kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor, etiska problem och konflikter utifrån situationer som uppstår i det dagliga livet,
- känna till något om begåvningsnedsättning,
- känna till jordens form och kunna hitta och benämna några platser och länder på jordgloben,
- kunna göra egna iakttagelser och mätningar om väder och årstider samt förstå begrepp som beskriver dessa förhållanden,
- ha kännedom om grundläggande miljöfrågor och resurshushållning,
- känna till hemortens historia, kultur och geografi samt samhällsservice och fritidsutbud i närmiljön,
- känna till grunddragen i valda delar av den svenska historien,
- känna till några kristna traditioner och berättelser liksom traditioner och berättelser från andra religioner som förekommer i den egna skolan,
- kunna hantera enkla betalningssituationer.

Mål som eleverna skall ha uppnått då skolgången avslutas

Eleven skall efter sina förutsättningar
- kunna jämföra sina egna livsvillkor med livsvillkor för människor i andra miljöer och i olika tider,
- kunna samtala om viktiga livsfrågor som berör honom eller henne och relationer mellan människor,
- kunna diskutera frågor som rör sexualitet och samlevnad,
- känna till något om begåvningsnedsättning och dess konsekvenser,
- förstå vad en karta är och hur den kan användas,
- vara förtrogen med jordgloben och känna till olika länders och områdens lägen i förhållande till Sverige,
- känna till grunddragen av klimat- och vegetationszonerna,
- kunna delta i samtal om resurser och miljö och förstå hur det egna handlandet i vardagliga situationer påverkar miljön,
- känna till grunddragen i valda delar av den svenska historien och känna till några olika historiska händelser och skeenden i världen med betydelse för vår egen tid,
- känna till kristendomens påverkan på det svenska samhället samt ha elementära kunskaper om några världsreligioner och livsåskådningar,
- känna till hur en demokrati fungerar och kunna delta i en demokratisk beslutsprocess,
- känna till människors rättigheter och skyldigheter i samhället,
- ha kännedom om hur Sverige styrs och om det svenska samhällets syn på normer och lagar,
- känna till något om privatekonomi samt ha kännedom om olika spar- och betalningsformer,
- kunna söka och bearbeta information och använda den för eget lärande,
- kunna reflektera över hur information och propaganda påverkar människan och samhället,
- kunna använda sig av hemortens samhällsservice samt fritids- och kulturutbud,
- ha kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning och arbete.