Observera att nedanstående kursplan inte är giltig.

Naturorienterande ämnen (ej gällande)

Biologi, fysik, kemi, teknik

Ämnenas syfte och roll i utbildningen

Naturvetenskapen har vuxit fram ur människans behov av att finna svar på de frågor som rör den egna existensen, livet och livsformerna, platsen i naturen och universum. Naturvetenskapen utgör en central del av den västerländska kulturen.

Naturvetenskapen kan både stimulera människors fascination för och nyfikenhet på naturen och göra denna begriplig. Utbildningen skall stimulera till utforskning och reflektion, väcka nyfikenhet och lust att ställa egna frågor samt ge utrymme för upptäckandets glädje och möjlighet att ta ställning i vardagsnära frågor inom det naturorienterande området. Utbildningen syftar till att göra kunskaper och erfarenheter användbara för att främja omsorg om och respekt för natur och medmänniskor.

Ett syfte med utbildningen i de naturorienterande ämnena är att med naturvetenskapen som verktyg förklara egna iakttagelser i vardagen och att utveckla förståelse av frågor om hälsa, miljö, energiförsörjning och jordens resurser. Därigenom kan intresset för naturen öka, vilket kan bidra till en aktiv fritid.

Samhället och vårt sätt att leva präglas i allt högre grad av användandet av tekniska föremål och tekniska kunskaper blir allt viktigare för att kunna fungera tillsammans med den teknik som omger oss. Ytterligare ett syfte med utbildningen är därför att göra vardagstekniken synlig och begriplig. Detta innefattar allt från de enklaste redskapen i hemmet till mer komplexa tekniska system.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven

beträffande natur, människa och teknik

- utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer som gör omvärlden begriplig,

- utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser,

- utvecklar kunskap om levande organismers samspel med varandra och med sin omgivning,

- utvecklar kunskap om människokroppens byggnad och funktion,

- utvecklar kunskap om pubertetens inverkan på individen,

- får kännedom om hur vardagsteknik påverkat och påverkar människan, samhället och naturen,

- utvecklar kunskap om grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt tekniska produkter av betydelse för vardagslivet,

- utvecklar förståelse av materiens oförstörbarhet, omvandlingar, kretslopp och spridning,

- utvecklar kunskap om samhällets energiförsörjning,

beträffande den naturvetenskapliga och tekniska verksamheten

- upplever upptäckandets och experimenterandets glädje och utvecklar lusten och förmågan att ställa frågor om naturvetenskapliga och tekniska fenomen,

- utvecklar sin förmåga att samtala om resultat och iakttagelser genom undersökande verksamhet med anknytning till vardagen,

beträffande kunskapens användning

- utvecklar omsorgen om naturen och ansvar vid dess nyttjande,

- utvecklar sin förmåga att samtala om hälsa, sexualitet och samlevnad,

- utvecklar sin förmåga att samtala om och ta ställning i frågor som rör miljövård och arbetsmiljö,

- utvecklar kunskap om miljö- och säkerhetsfrågor,

- utvecklar förtrogenhet med vardagsnära redskap och arbetsmetoder samt får kännedom om den teknik som i övrigt omger oss.

Ämnenas karaktär och uppbyggnad

I de naturorienterande ämnena återfinns tre aspekter, nämligen kunskap om natur, människa och teknik, kunskap om naturvetenskaplig och teknisk verksamhet samt förmåga att använda sig av dessa kunskaper för att reflektera över värdefrågor, exempelvis miljö- och hälsofrågor.

Kunskap om natur, människa och teknik

Naturvetenskapen är ett sätt att göra naturen begriplig. Den har ofta tagit sin utgångspunkt i vardagliga iakttagelser och upplevelser och har under historiens lopp utvecklat alltmer generaliserade förklaringsmodeller. Den världsbild som då skapas skiljer sig från de världsbilder som uppstår genom andra sätt att beskriva naturen. De naturorienterande ämnena använder sig av vetenskapliga tolkningar i syfte att göra fenomen i vardagslivet begripliga.

Inom ämnena introduceras ekologins begrepp som ger en bild av organismernas samspel med varandra och med sin omgivning. Den biologiska vetenskapens sätt att ordna och systematisera naturens mångfald presenteras. Människan behandlas som biologisk varelse. Frågor om droger, hälsa och livsstil belyses.

Fysikens förklaringsmodeller bidrar till förståelsen av betingelserna för jordens bildande och för livets uppkomst och fortbestånd samt ger en bakgrund till etiska och existentiella frågor som tar sin utgångspunkt i vardagen.

Kunskaper i kemi är en viktig förutsättning för det moderna samhällets produktion, miljöarbete och hälsovård. Även inom kemins område tar studierna sin utgångspunkt i vardagen och lyfter fram frågor rörande naturresurser och hälsa.

Den tekniska kulturen vilar i hög grad på det praktiska arbetets kunskapstraditioner. Växelspelet mellan människans behov och tekniken samt teknikanvändningens effekter och konsekvenser för individ, samhälle och natur belyses. Grundläggande datakunskap och programhantering utgör en del av vardagstekniken.

Naturvetenskaplig och teknisk verksamhet

Under historiens lopp har vardagliga iakttagelser och funderingar i växelspel med hypotetiskt tänkande och experimentell verksamhet utvecklats till teoretiska modeller. Inom de naturorienterande ämnena utgör dessa modeller verktyg för att synliggöra och bearbeta frågor och känslor som uppstår i kontakten med naturen, tekniken och den egna kroppen.

Naturens mångfald av fenomen förklaras med ett begränsat antal begrepp och teorier. Naturvetenskapliga modeller är stadda i ständig omprövning och förändring. Detta synsätt på naturvetenskap tydliggörs i de naturorienterande ämnena, dels genom användning av ett historiskt perspektiv och dels genom jämförelser med andra kulturers världsbilder. Förklaringar i myter och sagor och äldre tiders naturvetenskap jämförs med vår egen tids uppfattningar och andra kulturers förklaringssätt. De grundläggande antaganden om världen som dessa olika förklaringsmodeller bygger på lyfts fram. På detta sätt tydliggörs också den för alla tider och alla kulturer gemensamma strävan att förstå och förklara naturens fenomen.

En del av den naturvetenskapliga verksamheten karaktäriseras av den experimentella metod som kännetecknas av att hypoteser prövas med hjälp av observationer och experiment. Att själv praktiskt pröva, observera och konstruera är ett fruktbart sätt att erövra en förståelse som är svår att nå på annat sätt. Studierna tar sin utgångspunkt i vardagen och närmiljön. Där ingår såväl naturfenomen som tekniska anordningar. Grundläggande är begrepp som materiens uppbyggnad och egenskaper, kemiska reaktioner, kretslopp och transport.

Kunskapens användning

Många uppgifter ställer i dag krav på naturvetenskapligt kunnande hos var och en, inte minst gäller detta miljö- och hälsofrågor. Genom att kontinuerligt belysa dessa frågor i undervisningen skapas en möjlighet för eleven att utveckla en förmåga att använda naturvetenskapligt kunnande som argument vid ställningstaganden. Därmed tillförs även en känslomässig dimension som kan knyta an till andra former av kreativ verksamhet. Ämnena berör eleverna både som individer och som samhällsmedborgare. Riktmärken för en demokrati är ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till såväl egen som andras argumentation samt en lyhördhet och respekt för andras resonemang och ställningstaganden. Detta utgör centrala principer också för samtal och diskussioner inom naturvetenskapen.

Synsättet att naturvetenskaplig kunskap är en mänsklig konstruktion och kan utgöra argument för värderande ställningstaganden, beslut och åtgärder är centralt. Till ämnena hör kunskaper om och förmåga att reflektera över naturliga och industriella processer, om framställningen av olika material och deras användning samt om hur återanvändning och återvinning används för att organisera resurshushållningen. Ämnena tar också upp frågor som rör värderingar och intressekonflikter.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Eleven skall efter sina förutsättningar

beträffande natur, människa och teknik
- ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i den egna kulturen och i andra kulturer,
- känna igen och kunna beskriva några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön och ha kännedom om årstidernas inverkan på deras livscykel,
- känna till några organ i den egna kroppen och deras funktion,
- ha kännedom om människans fortplantning, födelse, pubertet, åldrande och död,
- känna till betydelsen av goda hälsovanor,
- känna till något om himlakropparnas rörelser samt deras betydelse för dygn och årstider,
- kunna göra enklare väderobservationer samt uppmärksamma konsekvenserna av dessa,
- ha egen erfarenhet av att några ämnen kan omvandlas mellan fasta, flytande och gasformiga,
- ha egen erfarenhet av elektricitetens användningsområden och känna till säkerhetsrisker med el,

beträffande den naturvetenskapliga och tekniska verksamheten
- med handledning kunna genomföra enkla experiment samt återkommande observationer i sin närmiljö,

beträffande kunskapens användning
- ha kännedom om risker med hemmets vanligaste kemikalier samt hur de är märkta,
- ha kännedom om grundläggande miljöfrågor och resurshushållning och kunna delta i praktiskt miljöarbete,
- ha vana vid att använda tekniska hjälpmedel.

Mål som eleverna skall ha uppnått då skolgången avslutas

Eleven skall efter sina förutsättningar

beträffande natur, teknik och människa
- kunna namnge och gruppera några vanligt förekommande växter och djur, samt ha kännedom om deras krav på livsvillkor,
- känna till fotosyntesens, förbränningens och vattnets betydelse för livet på jorden,
- ha kännedom om något kretslopp i naturen samt känna till någon spridningsprocess för materia i luft, vatten och mark,
- ha kännedom om det genetiska arvet och den biologiska mångfalden,
- ha kunskap om sexuallivets biologi, preventivmetoder och sexuellt överförbar smitta,
- ha kännedom om några av den egna kroppens organ och organsystem samt hur de fungerar tillsammans,
- ha kunskap om betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor,
- ha kunskap om beroendeframkallande medels inverkan på hälsan,
- känna till vanliga sjukdomar och mediciner samt olika funktionsnedsättningar,
- ha kännedom om den elektriska kretsen samt förståelse av elsäkerhet,
- känna till några energikällor samt därmed förenade miljö- och säkerhetsproblem,
- ha kännedom om ljudets utbredning och hörseln samt ljusets egenskaper och ögats funktion,
- känna till några grundämnen samt i hemmet vanligen förekommande kemiska föreningar och kemiskt tekniska produkter,
- känna till sambanden mellan himlakropparnas rörelser och effekten av dem,
- känna till några episoder ur naturvetenskapens historia,

beträffande den naturvetenskapliga och tekniska verksamheten
- kunna genomföra observationer i fält samt enklare laborationer och experiment,
- kunna göra en enkel teknisk konstruktion med hjälp av ritning eller liknande stöd,
- kunna hantera en dator och enklare program,

beträffande kunskapens användning
- ha kunskap om resurshushållning i vardagslivet,
- känna till risker med hemmets vanligaste kemikalier samt hur de är märkta och bör hanteras,
- känna till och kunna använda några hjälpmedel som kompenserar verkningarna av begåvningsnedsättning och andra funktionshinder,
- kunna samtala om sexualitet och samlevnad och därvid visa respekt för andras ståndpunkter och för olika samlevnadsformer,
- kunna använda sina kunskaper om naturen, människan och hennes verksamhet som utgångspunkt för samtal om miljövård, arbetsmiljö och hälsa.