Modersmål (ej gällande)

Ämnets syfte och roll i utbildningen

Utbildningen i ämnet modersmål främjar elevernas utveckling till flerspråkiga individer med flerkulturell identitet. Utbildningen i ämnet syftar till att ge elever med annat modersmål än svenska möjligheter att utveckla sina kunskaper i modersmålet, stärka sin självkänsla och tydliggöra den egna livssituationen.

Modersmålet är en nyckel till det kulturella arvet. Utbildningen ger kunskaper om ursprungskulturens normer och värderingar, seder och bruk. Detta sker genom att eleven stimuleras att ta del av litteratur, musik, teater och bilder från sin ursprungskultur. Därigenom kan ämnet verka för ökad förståelse mellan olika folk från olika kulturer.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i modersmål sträva efter att eleven

- stärker sin självkänsla och identitet som delaktig i flera kulturer,

- utvecklar sin förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt på modersmålet,

- utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa och förstå texter på modersmålet och stimuleras att söka sig till litteraturen som en källa till glädje och kunskap,

- fördjupar sina kunskaper om historia, traditioner och samhällsliv i sin ursprungskultur.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Det centrala innehållet i ämnet modersmål är det aktuella språket samt ursprungslandets kultur och samhälle. Språk, kultur och samhälle integreras i ämnet till en helhet. Utgångspunkten för det språkutvecklande arbetet i ämnet är att läsa, skriva och tala kring elevens egna erfarenheter och delaktighet i flera kulturer.

Ämnet modersmål behandlar kulturen och samhället i ursprungslandet. I detta ingår kunskaper om historia och traditioner men även nutida samhällsförhållanden. Litteraturen och den muntliga traditionen bär en stor del av det kulturella arvet och förmedlar kunskaper och värderingar. Genom att i ämnet arbeta med litteratur skapas möjligheter att få svar på frågor som kan uppkomma hos den som tillhör flera kulturer. Detta sker i mötet med bl.a. sagor, dikter och prosaberättelser i såväl barn- och ungdomslitteratur som i vuxenlitteratur.

Ämnet har en skiftande karaktär genom att olika modersmål ger olika förutsättningar för studier. Det finns språk som inte har en utpräglad skriftspråkskultur och t.ex. saknar en särskild barn- och ungdomslitteratur. Det offentliga språket och skolspråket kan också vara något annat än det modersmål som används i familjen och i vardagen. Det finns också språk vars alfabet i hög grad skiljer sig från det latinska alfabetet och på dessa språk kan det vara svårare att lära sig skriftspråket. För att i dessa fall åstadkomma delaktighet i den litterära traditionen och den muntliga kulturen måste andra möjligheter än läsning av tryckta texter utnyttjas.

Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan även att lyssna, se på film och video, studera bilder och sånger med hjälp av olika medier.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Eleven skall efter sina förutsättningar
- kunna lyssna på och samtala om vardagsnära saker på ett enkelt språk,
- kunna förstå enkel text,
- kunna muntligt framföra en kortare berättelse eller redogörelse med eller utan stöd av bilder,
- kunna uttrycka känslor och tankar,
- känna till något om den egna kulturens berättelser, sånger och musik, traditioner och högtider.

Mål som eleverna skall ha uppnått då skolgången avslutas

Eleverna skall efter sina förutsättningar
- kunna delta i samtal och diskussioner,
- kunna läsa och förstå enkel text,
- kunna skriva kortare meddelanden, brev och enkla berättelser,
- känna till några centrala berättelser och författare ur den egna kulturkretsen,
- kunna berätta något om den egna kulturens historia, traditioner och livsvillkor.