Bild (ej gällande)

Ämnets syfte och roll i utbildningen

Kunskaper om bild och bildframställning har stor betydelse för arbetet i skolan och för elevernas övriga liv och verksamhet. Bildspråket är en av flera vägar till kunskap och personlig utveckling. I arbetet med bilder gestaltas erfarenheter och produceras kunskap som blir synlig och gripbar och möjlig att förmedla. Genom sin estetiska och kommunikativa karaktär kan bildämnet bidra till att främja skolan som kulturmiljö, kulturarbete i undervisningen samt delaktighet och eget skapande. Bilder och bildarbete är i sig också ett redskap för utveckling och lärande.

Bilder och olika former av konstnärlig gestaltning öppnar möjligheter till att formulera frågor, uppleva och reflektera över egna och andras erfarenheter. De stimulerar även förmågan att kritiskt granska och pröva egna ställningstaganden. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är en viktig förutsättning för att aktivt delta i samhällslivet. Utvecklingen av bildförmågan ökar barns och ungas möjlighet att bilda egna åsikter och att utöva inflytande. Utbildningen hävdar barns och ungdomars rätt att delta i samhällets konstnärliga och kulturella liv.

Utbildningen i ämnet syftar till att utveckla såväl kunskaper om bilden som kunskaper i att framställa, tolka och kommunicera med bilder. Den skall utveckla lust, kreativitet och skapande förmåga, ge allmänbildning inom bildområdet och leda till att eleven skaffar sig en egen ståndpunkt i en verklighet med stort visuellt informationsflöde. Den skall också tillgodose behovet av skönhet och stärka viljan att förbättra den egna miljön.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven

- utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik,

- utvecklar sin förmåga att kommunicera med hjälp av egna och andras bilder och former,

- utvecklar sin förmåga att tolka bilder i skilda sammanhang och se deras olika användningsområden,

- tillägnar sig såväl en bild- och kulturhistorisk allmänbildning som kunskap om arkitekturens och formgivningens betydelse för den egna miljön,

- lär känna kulturverksamhet inom bildområdet och dess yrkesutövare.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Bildområdet har sin egenart som uttrycksform och omfattar allt från barnbild, konstbild och massbild till arkitektur, formgivning och design. Bildspråket kännetecknas av att det är rikt på tekniker och visuella berättarformer. Det är ett språk som uppvisar olika grader av realism och mera symboliska framställningsformer samt rumsliga egenskaper och relationer.

Bilder har framställts och införlivats med människans begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika möjligheter till studier och reflektioner kring människors sätt att tänka, skapa och uppleva sig själva och omvärlden i olika tider och kulturer och utgör en viktig del av det kulturarv skolan skall förmedla.

Bilden har en växande betydelse i informationssamhället. Dagens bild- och mediesamhälle präglas i hög grad av den globala bildkulturen. Bilden har en framträdande plats i kommersiella sammanhang och spelar en viktig roll i opinionsbildningen. Populärkulturen dominerar och styr barns och ungdomars liv och har en medskapande roll i deras sökande efter identitet, kunskap och kultur. I ämnet ingår att granska olika visuella berättarformer och mediernas sätt att framställa klass, etnicitet och kön.

Bilder uppträder i samverkan med andra uttrycksformer som till exempel tal, text och musik inom ramen för ett vidgat textbegrepp. Kommunikationen i dag sker i stor utsträckning genom kombinationer av olika medier.

Bildämnet har sin inriktning mot kunskaper i att skapa bilder och former, bildkommunikation samt i att avläsa och tolka bilder och former i olika samhällens och kulturers traditioner inom konst- och populärkultur. I bildämnet ingår att framställa såväl två- och tredimensionella bilder som rörliga bilder för att utveckla olika sätt att se och skapa. Bild ger möjligheter att experimentera med färger, former och olika material och framställningssätt så att mångfalden och variationsrikedomen upplevs. Att prova sig fram till olika lösningar i bildarbetet stärker och utvecklar elevernas kreativitet, motorik och begreppsbildning.

Bildämnet utvecklar iakttagelseförmåga och kreativt seende. Det kan handla om att bryta bildens verklighetsprägel och göra bildytan, filmytan och tv-skärmen synlig. Det kan betyda att se och tolka bilden som sådan men också att försöka se de sociala och kulturella mönster som skapar konventioner. Det kan handla om att vända blicken mot skolan som fysisk miljö och att granska den som arkitektur, rum och formspråk, upptäcka nya färg- och formmässiga lösningar samt väcka nyfikenhet, intresse och lust att förbättra.

Inom bildämnet ryms huvudansvaret för elevernas bildspråkliga utveckling samtidigt som alla ämnen har ett ansvar för att skapa en ökad medvetenhet om den visuella världen, bilders olika funktioner i skola och samhälle samt bildarbetets betydelse i elevers lärande.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Eleven skall efter sina förutsättningar
- kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,
- kunna berätta eller beskriva något om egna och andras bilder,
- känna till någon bildkonstnär och något om dennes bilder.

Mål som eleverna skall ha uppnått då skolgången avslutas

Eleven skall efter sina förutsättningar
- kunna framställa bilder och former med hjälp av traditionella och moderna metoder och tekniker,
- kunna beskriva egna och andras bilder samt berätta om sina upplevelser och känslor inför dem,
- kunna tolka och se skillnader och likheter mellan konstbilder, bilder för reklam och propaganda samt bilder för nyheter och information,
- ha kännedom om några bildkonstnärer och konstverk från skilda tider och kulturer samt känna till några aktuella verksamheter inom bildområdet.