Nationella minoriteter i kursplanerna
I kursplanerna är innehållet om nationella minoriteter stärkt. Undervisningen koncentreras och förstärks eftersom kvaliteten bedöms bli högre om innehållet finns samlat.
![Bild på elever ur minoritetsgrupper framför en skola](/images/200.307f1e7f18a6cc04de31ea/1694696922928/minoriteter-kursplaner-webb-800-533.png)
Vilka kursplaner berörs?
De kursplaner som berör de nationella minoriteterna är kursplanerna i samhällskunskap, religionskunskap och svenska. Dessutom finns skrivningar om nationella minoriteter i ämnet modersmål som nationellt minoritetsspråk – finska, jiddisch, meänkieli och romani chib samt i kursplanen i samiska.
Innehållet är breddat och förstärkt
Sammantaget innebär ändringarna i kursplanerna både en breddning och förstärkning av innehållet om de nationella minoriteterna. I kursplanerna i Lgr11 finns skrivningar om de nationella minoriteterna fördelade på centralt innehåll i kursplanerna i historia, samhällskunskap, religionskunskap och svenska vilket har medfört en fragmentisering av undervisningen. Kvaliteten på undervisningen om de nationella minoriteterna bedöms nu bli högre eftersom innehållet finns mer samlat i ämnet samhällskunskap.
Nationella minoriteter i de olika ämnena
Här kan du läsa om hur innehållet om de nationella minoriteterna är fördelat i de ändrade kursplanerna i Lgr22 och i Lgrsär22.
Samhällskunskap
I kursplanerna ligger huvudansvaret för undervisningen om urfolket samer och de nationella minoriteternas kultur, historia, rättigheter och situation i Sverige i ämnet samhällskunskap. I samhällskunskapen finns nu ett bredare och djupare innehåll om nationella minoriteter i både mellan- och högstadiet. För att möjliggöra ett samlat innehåll tar samhällskunskapen också över det historiska perspektivet från kursplanen i historia.
För att synliggöra samtliga nationella minoriteter nämns de numera vid namn i mellanstadiets centrala innehåll: ”De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.”
I det centrala innehållet för högstadiet har även den svenska minoritetspolitiken och dess framväxt lyfts in. ”De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska minoritetspolitiken och dess framväxt. Samernas ställning som urfolk.”
I högstadiet har ”Sametinget” lagts till under kunskapsområdet ”Beslutsfattande och politiska idéer”.
Religionskunskap
I religionskunskap finns inga större ändringar, men ”Berättelser i samisk religion” har flyttats från mellanstadiet till lågstadiet.
Svenska
I kursplanerna i Lgr22 har fakta och förståelse lyfts fram där det har behövts. I ämnet svenska har ett nytt långsiktigt mål införts: ”kunskaper om språk och språkbruk i Sverige och Norden”. I det ingår bland annat undervisning om de nationella minoritetsspråken. I centralt innehåll har en snäv formulering om nationella minoritetsspråk ersatts med en öppnare som är mer jämställd med övriga nordiska språk. De nationella minoritetsspråken har också lagts till i det centrala innehållet i svenska i grundsärskolans högstadium.
Modersmål som nationellt minoritetsspråk
I den ändrade kursplanen i modersmål som nationellt minoritetsspråk har fakta och förståelse lyfts fram i de mål som handlar om kunskaper om historiska och sociala företeelser och kulturella uttryck samt om språkets ursprung, utveckling och status
Samiska
I ämnet samiska är ”samiska språket” ändrat till ”samiska” i enlighet med aktuella lagar. Det långsiktiga målet ”Förmåga att förstå olika former av talad samiska” är struket eftersom det är orimligt att begära att eleverna ska kunna förstå nord-, lule-, pite-, ume- och sydsamiska. Eleverna ska dock få kunskaper om likheter och skillnader mellan de olika varieteterna av samiska i undervisningen, vilket är framskrivet i det centrala innehållet.
Skrivningarna om några aktuella samhällsfrågor som berör urfolket samer har utökats med jämförelse med liknande frågor hos något annat urfolk.