Utvecklingssamtal och skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP)
Utvecklingssamtal ska hållas i alla skolformer utom komvux. I de årskurser i grundskolan och motsvarande skolformer där betyg inte sätts ska läraren även upprätta en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP) i samband med ett av de utvecklingssamtal som hålls under läsåret. Här hittar du svar på vanliga frågor om utvecklingssamtal och IUP.
Utvecklingssamtal i förskolan
Vilken rätt till information har vårdnadshavare om barnets utveckling?
Personalen i förskolan ska fortlöpande föra samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Ett tillfälle för informationsutbyte mellan förskola och vårdnadshavare som är specifikt reglerat i skollagen är utvecklingssamtalet.
Förskolans ansvar för samarbete med vårdnadshavare och hemmen utvecklas ytterligare i läroplanen.
Källor: 3 kapitlet 3 § och 8 kapitlet 11 § skollagen samt läroplan för förskolan.
Hur ofta ska utvecklingssamtal hållas i förskolan?
Personalen och barnets vårdnadshavare ska ha ett utvecklingssamtal minst en gång varje år. Personalen ska också fortlöpande under året föra samtal med vårdnadshavarna om barnets utveckling.
Källa: 8 kapitlet 11 § skollagen.
Vem ansvarar för genomförandet av utvecklingssamtalet?
Förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet i förskolan. Enligt läroplanen ansvarar förskollärare för att utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande stämmer överens med de nationella målen. Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan är det dock möjligt att den eller de i personalen som känner barnet bäst genomför samtalet i praktiken. Även annan personal än förskollärare, till exempel barnskötare, kan därför genomföra utvecklingssamtalet.
Källor: 8 kapitlet 11 § skollagen, läroplan för förskolan samt Skolverkets allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan, sidan 26.
Vad ska utvecklingssamtalet i förskolan handla om?
Utvecklingssamtalet ska handla om barnets utveckling och lärande. Till skillnad från i skolan finns det inga mål som barn i förskolan ska uppnå. Det är därför inte det enskilda barnets resultat som ska utvärderas.
Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan bör utvecklingssamtalet vara ett samtal som bygger på en bred och nyanserad bild av barnets utveckling och lärande, om barnet trivs, har roligt och fungerar socialt och på vilket sätt verksamheten bidrar till detta. Barnets utveckling bör sättas i ett vitt pedagogiskt och socialt sammanhang utifrån samspelet med andra barn och vuxna, där barnet inte jämförs med någon annan än sig själv och inte heller utifrån fastställda normer.
Utvecklingssamtalet i förskolan får och kan inte ersätta de dagliga kontakter och kontinuerliga samtal som personal och föräldrar har när barnet lämnas och hämtas i förskolan.
Källor: 8 kapitlet 11 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan, sidan 26 samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 352–353.
Utvecklingssamtal i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer
Vilken rätt har elev och vårdnadshavare till information om elevens utveckling i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer?
I förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska elever och deras vårdnadshavare fortlöpande få information om elevens utveckling. Det är upp till skolan att organisera hur den fortlöpande informationen ges, men utvecklingssamtalet är reglerat i skollagen.
Skolans ansvar för samarbete med vårdnadshavare och hemmen utvecklas ytterligare i läroplanerna.
Källor: 3 kapitlet 3 §, 9 kapitlet 11 §, 10 kapitlet 12 §, 11 kapitlet 15 §, 12 kapitlet 12 § samt 13 kapitlet 12 § skollagen, läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, läroplan för anpassade grundskolan, läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.
Hur ofta ska utvecklingssamtal hållas?
Förskoleklassen
I förskoleklassen ska utvecklingssamtal hållas minst en gång under läsåret.
Källa: 9 kapitlet 11 § skollagen.
Grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan
I grundskolan och motsvarande skolformer ska utvecklingssamtal hållas minst en gång varje termin.
Källor: 10 kapitlet 12 §, 11 kapitlet 15 §, 12 kapitlet 12 § samt 13 kapitlet 12 § skollagen.
Vilka ska delta vid utvecklingssamtalet?
I förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vara med vid utvecklingssamtalet.
Källor: 9 kapitlet 11 §, 10 kapitlet 12 §, 11 kapitlet 15 §, 12 kapitlet 12 § samt 13 kapitlet 12 § skollagen.
Vem ansvarar för genomförandet av utvecklingssamtalet?
Den lärare som håller i utvecklingssamtalet ansvarar för genomförandet.
Rektorn har, i egenskap av pedagogisk ledare, ansvar för att skapa förutsättningar för att tillsammans med lärarna utveckla arbetet med utvecklingssamtalet.
Källor: 2 kapitlet 9-10 §§, 9 kapitlet 11 §, 10 kapitlet 12 §, 11 kapitlet 15 §, 12 kapitlet 12 §, 13 kapitlet 12 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:424) om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen, sidan 11-12.
Vad ska utvecklingssamtalet handla om?
Förskoleklassen
Utvecklingssamtalet ska handla om elevens utveckling och lärande. Enligt förarbetena ska elevens utveckling sättas in i ett vitt pedagogiskt och socialt sammanhang utifrån samspelet med andra elever och vuxna. Jämförelser gäller alltid elevens egen utveckling. Utvecklingssamtalet ska ha formen av en väl förberedd och strukturerad dialog mellan lärare, elev och vårdnadshavare, där alla parter kan bidra med information om hur eleven trivs och utvecklas på bästa sätt.
Källor: 9 kapitlet 11 § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 361–362.
Grundskolan och motsvarande skolformer
Utvecklingssamtalet är både tillbakablickande och framåtsyftande. Informationen från skolan ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i. Samtalet ska handla om
- hur skolan bäst kan stödja elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling, och
- vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen innebär utvecklingssamtalet en möjlighet för elev och vårdnadshavare att få en mer samlad information om elevens skolsituation än vad som är möjligt för läraren att fortlöpande ge i undervisningen.
I de årskurser där betyg inte sätts ska en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP) upprättas i samband med ett av de utvecklingssamtal som hålls under läsåret.
Källor: 10 kapitlet 12 -13§, 11 kapitlet 15-16 a §§, 12 kapitlet 12-13 a §§ , 13 kapitlet 12-13 §§ skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen, sidan 12-13.
Hur behöver läraren förbereda sig inför utvecklingssamtalet i grundskolan och motsvarande skolformer?
Eftersom informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen som eleven får undervisning i behöver den lärare som håller i utvecklingssamtalet samla in information från elevens övriga lärare. Utvecklingssamtalet omfattar konkret och relevant information även i ämnen eller ämnesområden som läraren själv inte ansvarar för. Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen förutsätter detta att lärarna samarbetar inför utvecklingssamtalen. De lärare som undervisar eleven informerar den lärare som genomför utvecklingssamtalet om elevens kunskapsutveckling och om hur eleven kan utvecklas.
I vissa fall kan även information från elevhälsan bidra till en mer fullständig beskrivning av elevens skolsituation.
Enligt kommentarerna till de allmänna råden är det viktigt att rektorn inför utvecklingssamtalet ger lärarna förutsättningar att utbyta information om de elever som lärarna har gemensamt ansvar för. Detta underlättar för den lärare som håller i utvecklingssamtalet och kan bidra till en samlad bild av varje elevs kunskaper.
I de årskurser där betyg inte sätts ska en skriftlig individuell utvecklingsplan upprättas i samband med ett av de utvecklingssamtal som hålls under läsåret.
Källa: Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen, sidan 11-13.
Kan elever eller vårdnadshavare kräva skriftlig dokumentation vid utvecklingssamtalet i de årskurser där skolan inte måste ta fram en IUP?
Nej, det är frivilligt för skolan att eventuellt ge sådan skriftlig information. Elever och vårdnadshavare kan inte kräva det. Det finns heller inget krav på att själva utvecklingssamtalet ska dokumenteras.
I de årskurser där betyg sätts avgör läraren vilken dokumentation som behövs för att stödja elevernas kunskapsutveckling och för att säkerställa ett brett och varierat underlag inför betygssättningen. Men det finns inget krav på att läraren ska ha med sig delar av detta underlag eller annan specifik dokumentation till utvecklingssamtalet.
Källor: 10 kapitlet 12–13 §§, 11 kapitlet 15–16 a §§, 12 kapitlet 12–13 a §§ och 13 kapitlet 12–13 §§ skollagen.
Vad gäller om eleven riskerar att inte uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas?
Vid utvecklingssamtalet diskuteras de insatser från skolan som ska hjälpa eleven att nå framgång i skolarbetet. Insatser ska grunda sig på den utvärdering läraren gör inför utvecklingssamtalet.
Om eleven riskerar att inte uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas är det, enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen, betydelsefullt att eleven och vårdnadshavaren tidigt får information om det. Det är viktigt att informationen tydligt beskriver vad eleven behöver förbättra och vilka åtgärder som skolan kommer att vidta.
Personalen på skolan har ett ansvar att uppmärksamma om en elev riskerar att inte uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Om extra anpassningar inte är ett tillräckligt stöd ska personalen anmäla detta till rektorn, som ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska rektorn besluta om ett åtgärdsprogram för eleven. I skollagen anges att utvecklingssamtalet i vissa fall ska resultera i ett åtgärdsprogram.
Källor: 3 kapitlet 5-12 §§, 10 kapitlet 12 §, 11 kapitlet 15 §, 12 kapitlet 12 §, 13 kapitlet 12 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen, sidan 12-13.
Vilken rätt har elev och vårdnadshavare till information om elevens utveckling?
Elever och deras vårdnadshavare ska fortlöpande få information om elevens utveckling. Det är upp till skolan att organisera hur den fortlöpande informationen ges men utvecklingssamtalet är reglerat i skollagen.
Skolans ansvar för samarbete med vårdnadshavare och hemmen utvecklas ytterligare i läroplanerna.
Källor: 3 kapitlet 3 §, 15 kapitlet 20 § samt 18 kapitlet 20 § skollagen, läroplan för gymnasieskolan samt läroplan för anpassade gymnasieskolan.
Hur ofta ska utvecklingssamtal hållas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan?
I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska rektorn se till att ett utvecklingssamtal hålls med eleven minst en gång varje termin.
Källor: 15 kapitlet 20 § samt 18 kapitlet 20 § skollagen.
Måste elevens vårdnadshavare vara med vid utvecklingssamtalet i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan?
Nej, något sådant krav finns inte i skollagen. Om eleven är under 18 år ska elevens vårdnadshavare få sådan information som ges vid utvecklingssamtalet, men den informationen måste inte ges just vid utvecklingssamtalet. Informationen till vårdnadshavare får ges på andra sätt och vid andra tillfällen.
Källor: 15 kapitlet 20 § samt 18 kapitlet 20 § skollagen.
Vem ansvarar för genomförandet av utvecklingssamtalet i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan?
Rektorn ska se till att utvecklingssamtal genomförs i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Det är inte reglerat vem som ska genomföra samtalet. Exempelvis kan elevens mentor ha en sammanhållande roll i förberedelserna inför utvecklingssamtalet.
Källor: 15 kapitlet 20 § och 18 kapitlet 20 § skollagen samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 139.
Vad ska utvecklingssamtalet handla om?
Under utvecklingssamtalet i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan ska eleven få samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation. I anpassade gymnasieskolan ska utvecklingssamtalet genomföras med elevens individuella studieplan som grund.
Källor: 15 kapitlet 20 § och 18 kapitlet 20 § skollagen.
Vem får närvara vid utvecklingssamtal?
Har en förälder som inte är vårdnadshavare rätt att vara med vid utvecklingssamtalet?
Enligt skollagen är det barnets eller elevens vårdnadshavare som ska erbjudas att delta i utvecklingssamtalet. En förälder som inte har vårdnaden om barnet kan inte kräva att få vara med vid utvecklingssamtalet.
Men även om en förälder som inte är vårdnadshavare inte kan kräva att få närvara vid just utvecklingssamtalet, står det i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet att skolan fortlöpande ska informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Oavsett vem man informerar om barnets eller elevens situation måste man ta hänsyn till bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt. En utomstående eller en förälder som inte har vårdnaden om barnet har inte samma rätt till information som en vårdnadshavare.
Källor: 3 kapitlet 3 §, 8 kapitlet 11 §, 9 kapitlet 11 §, 10 kapitlet 12 §, 11 kapitlet 15 §, 12 kapitlet 12 §, 13 kapitlet 12 §, 29 kapitlet 14 § skollagen, offentlighets- och sekretesslagen samt läroplanerna för respektive skolform.
Får någon annan än eleven och elevens vårdnadshavare vara med vid utvecklingssamtalet?
Enligt skollagen är det barnets eller elevens vårdnadshavare som ska erbjudas att delta i utvecklingssamtalet. Om andra personer än barnets vårdnadshavare ska vara med vid ett utvecklingssamtal bör båda vårdnadshavarna vara överens om det.
Oavsett vem man informerar om barnets eller elevens situation måste man ta hänsyn till bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt. En utomstående eller en förälder som inte har vårdnaden om barnet har inte samma rätt till information som en vårdnadshavare.
Källor: 3 kapitlet 3 §, 8 kapitlet 11 §, 9 kapitlet 11 §, 10 kapitlet 12 §, 11 kapitlet 15 §, 12 kapitlet 12 §, 13 kapitlet 12 §, 29 kapitlet 14 § skollagen samt offentlighets- och sekretesslagen.
Måste förskolan eller skolan erbjuda två utvecklingssamtal om vårdnadshavarna inte vill träffa varandra?
Om förskolan eller skolan vill erbjuda separata tider för utvecklingssamtal kan de göra det, men det finns ingen bestämmelse som säger att de måste göra det. Huvudregeln är att båda vårdnadshavarna har samma rätt till information om barnets eller elevens utveckling.
Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen behöver rektorn och lärarna ha diskuterat igenom hur de kan agera i de fall där vårdnadshavare inte vill delta i ett gemensamt utvecklingssamtal.
Förskolans eller skolans förhållningssätt ska utgå från barnets bästa.
Källor: 1 kapitlet 10 §, 3 kapitlet 3 § skollagen och Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen, sidan 11-12.
Vad ska en förskola eller skola göra om en vårdnadshavare inte vill komma till utvecklingssamtalet eller inte tycker att den erbjudna tiden passar?
Förskolan eller skolan ansvarar för genomförandet av utvecklingssamtalet. I kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen betonas lärarens ansvar för att i god tid föreslå en tidpunkt för samtalet.
Skollagen ger ingen vägledning kring vad man ska göra om det inte går att hitta en tid som passar. Det finns heller ingen bestämmelse i skollagen som reglerar hur många gånger förskolan eller skolan behöver erbjuda en tid för utvecklingssamtal. Man får därför försöka komma fram till en lösning som passar alla inblandade. Utvecklingssamtalet kan äga rum vid olika tidpunkter under terminen eller året.
Källor: 8 kapitlet 11 §, 9 kapitlet 11 §, 10 kapitlet 12 §, 11 kapitlet 15 §, 12 kapitlet 12 §, 13 kapitlet 12 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen, sidan 11-12.
Övriga frågor om utvecklingssamtal
Kan utvecklingssamtal genomföras i grupp?
I förskolan är utvecklingssamtalet ett tvåpartssamtal mellan personalen och barnets vårdnadshavare. I förskoleklassen, grundskolan och övriga obligatoriska skolformer är utvecklingssamtalet ett trepartssamtal mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare. För gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan regleras att skolan ska ge eleven information om sin kunskapsutveckling.
Av Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen framgår att utvecklingssamtalen bör organiseras så att det finns förutsättningar för ett utvecklingssamtal som präglas av respekt och förtroende mellan dem som deltar. Hänsyn måste också tas till bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt. Det kan innebära svårigheter utifrån dessa bestämmelser om andra än de personer som deltar i utvecklingssamtalet närvarar i samma lokal. I läroplanerna betonas också vikten av att förskolan eller skolan iakttar respekt för barnens och elevernas integritet.
Källor: 1 kapitlet 10 §, 8 kapitlet 11 §, 9 kapitlet 11 §, 10 kapitlet 12 §, 11 kapitlet 15 §, 12 kapitlet 12 §, 13 kapitlet 12 §, 15 kapitlet 20 §, 18 kapitlet 20 §, 29 kapitlet 14 § skollagen, offentlighets- och sekretesslagen, läroplanerna för respektive skolform samt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:424) om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen.
Kan en skola genomföra utvecklingssamtal genom att elever och vårdnadshavare får gå runt till olika lärare eller boka tid med vissa lärare?
Det finns inget uttryckligt hinder mot att flera personer representerar skolan vid utvecklingssamtalet. Men i förskoleklassen, grundskolan och övriga obligatoriska skolformer ska utvecklingssamtalet vara ett trepartssamtal, ett möte, mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare.
För gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan är det inte reglerat att utvecklingssamtalet måste ledas just av en lärare, och inte heller att elevens vårdnadshavare måste närvara vid samtalet. Enligt Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen bör skolan dock organisera utvecklingssamtalen så att det finns förutsättningar för ett samtal som präglas av respekt och förtroende mellan dem som deltar.
Källor: 9 kapitlet 11 §, 10 kapitlet 12 §, 11 kapitlet 15 §, 12 kapitlet 12 §, 13 kapitlet 12 §, 15 kapitlet 20 § och 18 kapitlet 20 § skollagen samt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:424) om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen.
Kan eleven leda utvecklingssamtalet?
Utvecklingssamtalets form är inte reglerad i detalj. Men oavsett vilken samtalsform som används är det aldrig eleven som ansvarar för samtalets genomförande. Det gäller även om skolan har elevledda utvecklingssamtal. Ansvaret ligger hos läraren. För gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan är det inte reglerat att just en lärare måste hålla i samtalet, men det är fortfarande den personal som skolan har utsett som ansvarar för genomförandet.
Samtidigt är det betydelsefullt att utvecklingssamtalet blir ett samtal mellan de tre parterna eleven, vårdnadshavaren och läraren. Då kan utvecklingssamtalet ge en bredare beskrivning av elevens skolsituation och bidra till att eleven kan utvecklas på bästa sätt. Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen kan eleven vara delaktig i utvecklingssamtalet genom att själv värdera och beskriva sitt skolarbete.
Källa: Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen, sidan 11-12.
Hur ska elever inom komvux få information om sin utveckling?
Det finns inga bestämmelser om utvecklingssamtal för vuxenutbildningen.
Enligt läroplanen ska lärare fortlöpande ge varje elev, och i förekommande fall elevens vårdnadshavare, information om studieresultat och utvecklingsbehov i studierna.
Elever inom vuxenutbildningen ska också ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. I samband med utarbetandet av den individuella studieplanen ska eleven erbjudas studie- och yrkesvägledning med information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar.
Källor: 2 kapitlet 29 §, 20 kapitlet 8 § skollagen samt 2 kapitlet 16 § förordningen om vuxenutbildning.
Vad är en skriftlig individuell utvecklingsplan och vad ska den innehålla?
Den skriftliga individuella utvecklingsplanen är ett stöd i arbetet med att följa upp alla elevers kunskapsutveckling och eventuella stödbehov. Den är både tillbakablickande och framåtsyftande. En skriftlig individuell utvecklingsplan ska innehålla:
- omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 (eller årskurs 7 i specialskolan) i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i, och
- en sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 (eller årskurs 7 i specialskolan) och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver den skriftliga individuella utvecklingsplanen inte innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper eller betygskriterier som minst ska uppfyllas.
Rektorn beslutar om utformningen av den skriftliga information som ges i utvecklingsplanen. Rektorns beslut kan innefatta att utvecklingsplanen även ska innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen. Med det avses elevens sociala utveckling. När det gäller elevens sociala utveckling är det enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen betydelsefullt att läraren utgår från målen i läroplanens andra del. Dit hör bland annat avsnitten Normer och värden, Elevernas ansvar och inflytande samt Skolan och omvärlden.
Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen.
Om eleven får stöd i form av extra anpassningar ska även dessa dokumenteras i utvecklingsplanen.
Källor: 10 kapitlet 13 §, 11 kapitlet 16-16 a §§, 12 kapitlet 13-13 a §§ och 13 kapitlet 13 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen, sidan 17-18.
Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Stöd i arbetet
Hur ofta ska en skriftlig individuell utvecklingsplan tas fram och för vilka elever?
En skriftlig individuell utvecklingsplan ska tas fram inför ett av de utvecklingssamtal som hålls under läsåret för elever i:
- årskurs 1-5 i grundskolan
- årskurs 1-9 i anpassade grundskolan, med undantag för de ämnen i årskurs 6-9 som elev eller vårdnadshavare begärt betyg i
- årskurs 1-6 i specialskolan samt årskurs 7-10 i specialskolan för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner, med undantag för de ämnen som elev eller vårdnadshavare begärt betyg i
- årskurs 1-5 i sameskolan.
Det finns inget krav på skriftlig individuell utvecklingsplan i förskoleklassen. Det finns heller inget krav på skriftlig individuell utvecklingsplan för elever i grundskolans årskurs 4-5, specialskolans årskurs 5-6 eller sameskolans årskurs 4-5 om de får betyg.
Källor: 10 kapitlet 13 §, 11 kapitlet 16-16 a §§, 12 kapitlet 13-13 a §§ samt 13 kapitlet 13 § skollagen.
Får skolan ta fram en skriftlig individuell utvecklingsplan även i de årskurser där eleverna får betyg?
Ja. Även om det inte finns något krav på skriftlig individuell utvecklingsplan i grundskolans årskurs 6-9, specialskolans årskurs 7-10 eller sameskolans årskurs 6 så finns det ingen bestämmelse i skollagstiftningen som hindrar att skolan upprättar skriftliga individuella utvecklingsplaner även i dessa årskurser. Men det finns ingen reglering om skriftliga individuella utvecklingsplaner i dessa fall.
Detsamma gäller för de elever i anpassade grundskolans årskurs 6-9 som ska få betyg, och därför inte har någon reglerad rätt till omdömen och framåtsyftande planering i en skriftlig individuell utvecklingsplan i de ämnena. Det gäller också för de elever i grundskolans årskurs 4-5, specialskolans årskurs 5-6 eller sameskolans årskurs 4-5 som får betyg.
Källor: 10 kapitlet 13 §, 11 kapitlet 16-16 a §§, 12 kapitlet 13-13 a §§ samt 13 kapitlet 13 § skollagen.
Får skolan ge skriftlig information om elevens skolgång även vid andra tillfällen?
Ja. Skriftlig information om en elevs skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal och på andra sätt än i en skriftlig individuell utvecklingsplan. Det är en möjlighet för skolan men ingen skyldighet.
Källor: 10 kapitlet 13 §, 11 kapitlet 16-16 a §§, 12 kapitlet 13-13 a §§ samt 13 kapitlet 13 § skollagen.
Hur ska lärare tänka kring omdömen för elever som går i en årskurs för vilken det inte finns kriterier för bedömning av kunskaper eller betygskriterier?
En skriftlig individuell utvecklingsplan ska upprättas i varje årskurs där eleverna inte får betyg. Bedömningen grundar sig på en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna. I bedömningen tar läraren hänsyn till vilken kunskapsnivå som är rimlig att begära i den årskurs som eleven går i. För en elev som exempelvis går i årskurs 5 i grundskolan utgår omdömena därför från betygskriterierna för slutet av årskurs 6, men med hänsyn till att eleven går i årskurs 5.
Källor: 10 kapitlet 13 §, 11 kapitlet 16-16 a §§, 12 kapitlet 13-13 a §§ samt 13 kapitlet 13 § skollagen.
Ska eleven få omdömen i ämnen eller ämnesområden som eleven precis har börjat läsa vid den tidpunkt då utvecklingssamtalet hålls?
Omdömena i utvecklingsplanen ska endast omfatta elevens kunskapsutveckling i förhållande till betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i. Det är inte reglerat exakt hur länge eleven ska ha fått undervisning i ämnet eller ämnesområdet för att läraren ska vara skyldig att ge ett omdöme.
Källor: 10 kapitlet 13 §, 11 kapitlet 16-16 a §§, 12 kapitlet 13-13 a §§ samt 13 kapitlet 13 § skollagen.
Kan lärarna ge omdömen som liknar betyg i den skriftliga individuella utvecklingsplanen?
De omdömen som lärarna ger i utvecklingsplanen kan inte likställas med betyg, även om de till formen kan likna betyg. Betyg är ett nationellt formaliserat och standardiserat omdöme om en elevs kunskaper med fastställda beteckningar. Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen är det inte ändamålsenligt att använda den nationella betygsskalan i utvecklingsplanen.
Hur omdömena ska utformas bestämmer rektorn. Omdömena kan utformas på olika sätt. Information som beskriver elevens kunskaper kan till exempel utformas med hjälp av symboler, kryss i en mall eller på andra sätt som bidrar till elevens förståelse.
Den skriftliga informationen behöver kompletteras med mer nyanserad muntlig information om vad eleven kan utveckla för att komma vidare.
Källa: Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen, sidan 18.
Måste skolor använda Skolverkets mallar för utvecklingsplanen?
Nej. De blanketter för omdömen och den framåtsyftande planeringen som Skolverket har tagit fram är bara exempel på hur sådana blanketter kan vara utformade. Rektorn bestämmer hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen ska vara utformad.
Källor: 10 kapitlet 13 §, 11 kapitlet 16-16 a §§, 12 kapitlet 13-13 a §§ samt 13 kapitlet 13 § skollagen.
Stöd i arbetet
Ska extra anpassningar dokumenteras i utvecklingsplanen?
Ja. Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska läraren dokumentera det i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan i de årskurser där en sådan ska tas fram.
Källor: 10 kapitlet 13 §, 11 kapitlet 16-16 a §§, 12 kapitlet 13 -13 a §§, 13 kapitlet 13 § skollagen samt Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 31.
Dokumenteras särskilt stöd i utvecklingsplanen?
Om en elev får särskilt stöd dokumenteras det i ett åtgärdsprogram. Elevens skriftliga individuella utvecklingsplan behöver inte innehålla en sammanfattning av innehållet i åtgärdsprogrammet.
Källor: 3 kapitlet 9 §, 10 kap. 13 §, 11 kap. 16 §, 12 kap. 13 § och 13 kap. 13 § skollagen.
-
Allmänna råd
Allmänna råd om utvecklingssamtalet och IUP
-
Elever och föräldrar
Utvecklingssamtal och IUP