Skolväsendets ansvar vid kris och höjd beredskap
Förskola och skola är samhällsviktiga verksamheter som så långt det är möjligt behöver fungera även vid kriser och höjd beredskap. Här hittar du frågor och svar kopplade till detta.
Skolverket är en beredskapsmyndighet
Skolverket är sedan den 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet med ett tydliggjort ansvar för beredskapen inom myndighetens ansvarsområde.
Som beredskapsmyndighet ska Skolverket ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra myndighetens uppgifter vid höjd beredskap. Skolverket ska också verka för att övriga statliga myndigheter, kommuner, regioner, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda utvecklar sin förmåga i dessa avseenden.
Källor: 20 § och bilaga 1 förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap.
Skolverkets ansvar som beredskapsmyndighet
Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap
Länk till annan webbplats.
Regeringen får fatta beslut om höjd beredskap om den anser att landet befinner sig i krigsfara eller om det råder utomordentliga förhållanden som orsakats av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara. Ett beslut om höjd beredskap får gälla hela landet, en del av landet eller en viss verksamhet.
Det finns två nivåer av höjd beredskap: skärpt beredskap och högsta beredskap. Om Sverige är i krig råder automatiskt högsta beredskap. Då är totalförsvar den enda samhällsverksamhet som ska bedrivas.
Riksdagen har beslutat om ett antal lagar som ska stärka landets totalförsvar under krig och vid krigsfara, så kallade fullmaktslagar. Det finns också förordningar med motsvarande syfte, som regeringen har beslutat om. Dessa lagar och förordningar reglerar områden som bedömts vara av stor vikt för att samhället ska fungera så effektivt som möjligt under höjd beredskap, och kan under vissa förutsättningar aktiveras av regeringen. Förordningen om skolväsendet under krig och krigsfara m.m. och förordningen om verksamheten vid statliga skolor under krig och vid krigsfara är exempel på sådana förordningar som regeringen kan aktivera vid höjd beredskap.
Källor: 1, 3 och 4 §§ lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap, 1 § förordning (1991:1195) om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m. samt 1 § förordning (1991:1269) om verksamheten vid statliga skolor under krig och vid krigsfara.
Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap Länk till annan webbplats.
Förskola och skola är samhällsviktiga verksamheter
I förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap definieras samhällsviktig verksamhet som sådan verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. Förskolan och skolan är exempel på samhällsviktiga verksamheter.
Vid kris och höjd beredskap bidrar förskola och skola till att upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner. Exempel på sådana funktioner är utbildning för barn och unga, tillsyn av barn till vårdnadshavare som arbetar i annan samhällsviktig verksamhet samt utbildning som säkerställer personalbehovet i samhällsviktig verksamhet.
Källa: 6 § förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap.
Vad gäller för verksamheten inom förskolor, skolor och fritidshem om det blir elbrist?
Förskolor, skolor och fritidshem är samhällsviktiga verksamheter som så långt det är möjligt behöver fungera även i en situation då elförsörjningen i Sverige är ansträngd. Huvudmannen ansvarar för att barn, elever och personal erbjuds en god miljö. Det gäller även i samband med störningar i eller avbrott av exempelvis el eller fjärrvärme. Skolverket har tagit fram stöd för hur huvudmän kan förbereda sina verksamheter för olika typer av samhällsstörningar och kriser.
Vilka regler gäller för elevernas arbetsmiljö i skolan?
Barns rätt till en god miljö i förskolan
Elevers rätt till en god miljö i fritidshemmet
Arbetsmiljöansvar i skolan, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Källor: 5 kapitlet 4 §, 8 kapitlet 8 § och 14 kapitlet 9 § skollagen.
Stöd i arbetet
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman vänder man sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Förskolors och skolors ansvar vid höjd beredskap
Vilka regler gäller för förskolor och skolor vid höjd beredskap?
Utgångspunkten är att de ordinarie reglerna i skolans författningar fortsätter att gälla även vid höjd beredskap, så länge riksdag eller regering inte beslutar något annat. En annan utgångspunkt är den så kallade ansvarsprincipen, som innebär att den som ansvarar för en viss verksamhet under normala förhållanden ansvarar för den även i en krissituation eller vid höjd beredskap. Det innebär exempelvis att hemkommunen behåller sitt ansvar för att tillhandahålla utbildning i förskola och skola.
Vid höjd beredskap kan regeringen besluta att vissa bestämmelser i förordningen (1991:1195) om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m. och i förordningen (1991:1269) om verksamheten vid statliga skolor under krig och vid krigsfara ska tillämpas. Då gäller de bestämmelserna i stället för motsvarande ordinarie regler i skolans författningar.
Förordningen om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m. innehåller bestämmelser om förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och komvux. Förordningen om verksamheten vid statliga skolor under krig och vid krigsfara innehåller bestämmelser om specialskola och sameskola samt förskoleklass vid sådana skolor.
Källor: 1 § förordning (1991:1195) om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m., 1 § förordningen (1991:1269) om verksamheten vid statliga skolor under krig och vid krigsfara samt 13 § förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap.
Förordning (1991:1195) om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m. Länk till annan webbplats.
Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap Länk till annan webbplats.
Vilket ansvar har kommuner och regioner att ge barn och elever utbildning vid höjd beredskap?
Om förordningen om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m. har aktiverats gäller de bestämmelserna i stället för motsvarande ordinarie regler i skolans författningar. Denna förordning innehåller bestämmelser om sådan utbildning inom skolväsendet som kommuner och regioner ansvarar för.
Vilket ansvar kommuner och regioner har utifrån förordningen skiljer sig åt mellan skolformerna.
Förskola och fritidshem
Utbildningen i kommunens förskola och fritidshem ska fortsätta att bedrivas i den utsträckning som förhållandena medger det. Kommunen ska prioritera barn som har en vårdnadshavare som deltar i samhällsviktig verksamhet i den utsträckning som det behövs för att den samhällsviktiga verksamheten ska kunna upprätthållas.
Källa: 4 a § förordning (1991:1195) om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m.
Förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola
Kommunen ska se till att alla skolpliktiga barn som vistas i kommunen får utbildning i kommunens förskoleklass eller grundskola. När det gäller förskoleklassen, grundskolan och anpassade grundskolan får huvudmannen göra sådana avvikelser från bestämmelser som gäller för utbildningen som är nödvändiga för att utbildningen ska kunna bedrivas i den utsträckning som är möjlig med hänsyn till rådande förhållanden.
En kommun får besluta att skolpliktiga elever i anpassade grundskolan i stället ska fullgöra sin skolgång i kommunens grundskola. Huvudmannen för anpassade grundskolan ska se till att eleverna får den tillsyn de behöver, antingen hos sina vårdnadshavare eller genom regionens, kommunens eller andra myndigheters försorg.
Källor: 1, 3-4 och 7 §§ förordning (1991:1195) om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m.
Gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och komvux
Reguljär utbildning inom vårdområden i gymnasieskola och komvux på gymnasial nivå ska så långt möjligt, och med beaktande av växlande behov av specialiseringar, fortsätta att bedrivas. Huvudmannen ska också tillgodose behov av avkortad utbildning, bland annat för vårdutbildade som en längre tid inte varit verksamma inom sitt vårdyrke.
En region som är huvudman för utbildning i anpassade gymnasieskolan får besluta att de uppgifter som regionen har ska tas över av den kommun där skolenheten ligger.
I övrigt ska, i den utsträckning förhållandena medger det, en kommun fortsätta att bedriva utbildning i gymnasieskola och inom komvux,en region fortsätta att bedriva annan utbildning än inom vårdområden i gymnasieskola och inom komvux, och en kommun fortsätta att bedriva utbildning i anpassad gymnasieskola.
Källor: 8-9 §§ förordning (1991:1195) om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m.
Vad gäller kring prioriteringar i fråga om personal, lokaler och utrustning?
Om förordningen om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m. har aktiverats gäller särskilda bestämmelser om hur prioriteringar av vissa resurser ska göras. Om personal, lokaler och utrustning för en kommuns gymnasieskola eller komvux behövs för förskoleklassens eller grundskolans verksamhet, ska kommunen helt eller delvis lägga ned gymnasieskolan eller utbildningen inom komvux och i stället använda resurserna för förskoleklassen och grundskolan.
Om personal, lokaler och utrustning för en kommuns eller en regions gymnasieskola eller komvux behövs för arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program, får länsstyrelsen på begäran av Arbetsförmedlingen besluta att kommunens eller regionens gymnasieskola eller komvux ska läggas ned och att resurserna ska ställas till förfogande för den arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningen. Ett sådant beslut av länsstyrelsen har företräde framför ett beslut av en kommun om att resurserna ska användas för förskoleklassens eller grundskolans verksamhet. Möjligheten för länsstyrelsen att fatta ett sådant beslut gäller dock inte utbildning inom vårdområdet i gymnasieskolan eller komvux på gymnasial nivå.
Källor: 10-11 §§ förordning (1991:1195) om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m.
Vad gäller kring kommuners och regioners planläggning av skolverksamheten?
Varje kommun och region ska ha de planer som behövs för verksamheten under höjd beredskap. En kommuns eller en regions planläggning av skolverksamheten under höjd beredskap ska ske efter samråd med Skolverket, länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen.
Kommuner och regioner ska underrätta länsstyrelsen om behovet av lokaler för skolverksamheten under höjd beredskap. Det är länsstyrelsen som, enligt förordningen (1992:391) om uttagning av egendom för totalförsvarets behov, beslutar vilka lokaler som får användas för skolverksamheten.
Bestämmelserna om planläggning av skolverksamhet ska tillämpas utan särskilt beslut av regeringen.
Källor: 1, 12 och 13 §§ förordning (1991:1195) om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m.
Förordning (1992:391) om uttagning av egendom för totalförsvarets behov Länk till annan webbplats.
Vilka regler gäller för fristående skolor vid höjd beredskap?
Det är de ordinarie reglerna i skolans författningar som gäller även vid höjd beredskap, om inte riksdag eller regering beslutar om något annat. Förordningen om skolväsendet under krig och krigsfara m.m. gäller endast den del av skolväsendet som en kommun eller region är huvudman för. Denna förordning innehåller inte några bestämmelser om enskilda huvudmäns ansvar vid höjd beredskap.
Källa: 1 § förordning (1991:1195) om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m.
Vad gäller för specialskolor och sameskolor vid höjd beredskap?
Om förordningen om verksamheten vid statliga skolor under krig och vid krigsfara har aktiverats gäller de bestämmelserna i stället för motsvarande ordinarie regler i skolans författningar. Denna förordning innehåller bestämmelser för verksamheten vid specialskola och sameskola samt för förskoleklass vid sådana skolor.
Specialskolor och sameskolor har staten som huvudman, men i förordningen avses med huvudman Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) respektive Sameskolstyrelsen.
En huvudman för specialskola eller sameskola får göra sådana avvikelser från bestämmelser som gäller för utbildning i förskoleklassen, specialskolan och sameskolan som är nödvändiga för att utbildningen ska kunna bedrivas i den utsträckning som är möjlig med hänsyn till rådande förhållanden.
SPSM eller Sameskolstyrelsen får besluta att de uppgifter som myndigheten har ska tas över av den kommun där skolenheten ligger eller att verksamheten vid skolenheten ska läggas ned.
Om verksamheten vid en skolenhet med specialskola eller sameskola läggs ned ska huvudmannen se till att eleverna får den tillsyn de behöver, antingen hos sina vårdnadshavare eller genom kommunens eller andra myndigheters försorg. Efter nedläggningen ska eleverna fullgöra sin skolplikt i en kommunal förskoleklass eller grundskola i den kommun där de vistas.
Källor: 1-3, 5 och 6 §§ förordningen (1991:1269) om verksamheten vid statliga skolor under krig och vid krigsfara.
Vad gäller kring planläggning av verksamheten i specialskolor och sameskolor?
Huvudmannen ska genomföra den planläggning av verksamheten som behövs. Planläggningen ska ske efter samråd med länsstyrelsen i det län där skolan ligger.
Huvudmannen ska också underrätta länsstyrelsen om skolans behov av lokaler under höjd beredskap. Det är länsstyrelsen som, enligt förordningen (1992:391) om uttagning av egendom för totalförsvarets behov, beslutar vilka lokaler som får användas för skolans behov.
Bestämmelserna om planläggning av verksamhet ska tillämpas utan särskilt beslut av regeringen.
Källor: 1 och 7-8 §§ förordning (1991:1269) om verksamheten i statliga skolor under krig och vid krigsfara.
Förordning (1992:391) om uttagning av egendom för totalförsvarets behov Länk till annan webbplats.
Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.
Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.
Regler för stängning av förskolor och skolor
Ska förskolor och skolor stängas vid höjd beredskap?
Nej. Förskolor och skolor är samhällsviktiga verksamheter och de behöver, så långt som möjligt, pågå som vanligt vid såväl extraordinära händelser i fredstid som höjd beredskap. Kommunerna ansvarar för att utbildningen i förskolor och skolor fungerar även under sådana förhållanden och är skyldiga att göra de förberedelser som behövs för detta.
Källor: lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt förordning (2006:637) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.
Kan regeringen besluta att förskolor eller skolor ska stängas tillfälligt i fredstid?
Ja, vid extraordinära händelser i fredstid kan regeringen meddela föreskrifter om att förskolor, skolor, fritidshem eller andra verksamheter enligt skollagen ska stängas tillfälligt på nationell, regional eller kommunal nivå. Detta regleras i lagen (2020:148) om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid. En huvudman kan under vissa förutsättningar också få besluta om att tillfälligt stänga vissa verksamheter enligt denna lag.
Källa: lag (2020:148) om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid.