Mentor i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
Alla elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha en mentor. Mentorn ska följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation och särskilt uppmärksamma tecken på att eleven kan behöva stöd.
Varför ska elever ha en mentor?
Utbildningen i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan är uppdelad på ett stort antal kurser. Ofta möter en elev många olika lärare under sin studietid. Därför ska det finnas en person i skolan som har ett övergripande ansvar för att följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Mentorn ska ha ett helhetsperspektiv och kan genom det till exempel upptäcka om en elev med ett genomgående behov av stöd bara har fått stöd i vissa kurser. Mentorn kan också uppmärksamma om en elev som uppfyller de betygskriterier som minst ska uppfyllas har andra svårigheter i sin skolsituation.
Källor: 15 kapitlet 19 a § och 18 kapitlet 19 a § skollagen samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 50.
Ska även elever som har lätt för sig i skolan ha en mentor?
Alla elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha en mentor, även elever som lätt uppfyller de betygskriterier som minst ska uppfyllas. Mentorn kan bidra till att dessa elever får den ledning och stimulans som de behöver för att kunna nå ännu längre i sin kunskapsutveckling.
Källor: 3 kapitlet 2 §, 15 kapitlet 19 a § och 18 kapitlet 19 a § skollagen samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 49.
Stöd i arbetet
Mentorns ansvar
Hur arbetar mentorn med att stödja eleven?
Mentorn träffar eleven återkommande under hela utbildningen. Om eleven behöver extra anpassningar ska mentorn skyndsamt informera de lärare som undervisar eleven om det. Om det finns tecken på att eleven behöver särskilt stöd ska mentorn skyndsamt anmäla det till rektorn. Det finns även andra situationer där mentorns helhetsperspektiv kan vara betydelsefullt. Till exempel kan mentorn delta i förberedelserna inför utvecklingssamtalet, eller om eleven ska byta skola och skolan ska lämna över uppgifter om eleven till den nya skolan
Källor: 15 kapitlet 19 a §, 18 kapitlet 19 a §, 3 kapitlet 5 och 7 §§ skollagen samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 49 och 139.
Utvecklingssamtal i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
Hur fördelas ansvaret mellan mentorn, rektorn och övrig personal?
Att mentorn har en samlad bild av elevens skolsituation påverkar inte skyldigheterna för övrig skolpersonal. Det är fortfarande läraren som ansvarar för att en elev som behöver extra anpassningar får det. Lärare och övrig skolpersonal ska anmäla till rektorn om en elev riskerar att inte uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas trots att hen får extra anpassningar, eller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ansvarar för att en elevs eventuella behov av särskilt stöd utreds, antingen om eleven riskerar att inte uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas eller om eleven uppvisar andra svårigheter i skolsituationen. Ansvaret för elevens individuella studieplan ligger ytterst också hos rektorn.
Källor: 2 kapitlet 10 §, 3 kapitlet 5 och 7 §§, 15 kapitlet 19 a § och 18 kapitlet 19 a § skollagen.
Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Vem kan bli mentor?
Det är rektorn som beslutar vem som ska vara mentor. Mentorn bör ha relevanta kunskaper och erfarenheter och vara lämplig för uppdraget. Det är viktigt att eleven har en person som hen kan bygga en förtroendefull och tillitsfull relation till och som kan ha en samlad bild av hens studiesituation. Det är också viktigt att mentorn har kunskap om gymnasieskolans respektive anpassade gymnasieskolans struktur. Det finns inget krav på lärarutbildning. Till exempel kan en utbildad studie- och yrkesvägledare få uppdraget att vara mentor.
Källor: 2 kapitlet 10 §, 15 kapitlet 19 a § och 18 kapitlet 19 a § skollagen samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 48 och 52–53.
Kan skolans huvudman anlita en utomstående konsult som mentor?
Mentorskapet kan överlämnas på entreprenad så länge mentorn har förutsättningar att följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Mentorn måste ha en helhetsbild av elevens utbildning. Rektorn avgör om en entreprenadlösning är lämplig i det enskilda fallet.
Källor: 15 kapitlet 19 a §, 18 kapitlet 19 a § och 23 kapitlet 10 § skollagen.
Måste en elev ha samma mentor under hela utbildningen?
Avsikten med mentorskapet är att det ska finnas en person i skolan som har en övergripande bild av elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Om rektorn ser behov av att byta mentor för en elev i ett enskilt fall finns det inget som hindrar att rektorn beslutar om det. Det är i så fall viktigt att det finns förutsättningar för en förtroendefull och tillitsfull relation mellan eleven och den nya mentorn.
Källor: 2 kapitlet 10 §, 15 kapitlet 19 a § och 18 kapitlet 19 a § skollagen samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 48–49.
Hittade du inte svar på din fråga?
Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.
