Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (KAA)
Genom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) är kommunerna skyldiga att hålla sig informerade om och erbjuda individuella åtgärder till ungdomar under 20 år som inte studerar i gymnasieskolan eller genomför någon motsvarande utbildning. Här kan du läsa om vilka som omfattas av kommunernas aktivitetsansvar, samt vad aktivitetsansvaret innebär.
Vad innebär det kommunala aktivitetsansvaret?
En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret är sysselsatta.
Kommunen ska erbjuda ungdomarna lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera ungdomarna att påbörja eller återuppta en utbildning. Aktivitetsansvaret gäller under hela året och får inte begränsas till enstaka tillfällen under året. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas och insatserna ska dokumenteras på ett lämpligt sätt.
Källor: 29 kapitlet 9 § skollagen proposition 2013/14:191 Med fokus på unga - en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande, sidan 134 – 135.
Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.
Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.
Målgruppen för det kommunala aktivitetsansvaret
Vilka ungdomar omfattas av kommunernas aktivitetsansvar?
Aktivitetsansvaret omfattar ungdomar som
- inte har fyllt 20 år
- har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt
- inte går i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller motsvarande utbildning
- inte har en gymnasieexamen, ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola eller fullföljd motsvarande utbildning med godkänt resultat.
Källa: 29 kapitlet 9 § skollagen.
Omfattar det kommunala aktivitetsansvaret ungdomar som är asylsökande eller papperslösa?
Nej, aktivitetsansvaret omfattar enbart ungdomar som har fullgjort sin skolplikt eller som har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt. Ungdomar som är asylsökande eller papperslösa ska inte vara folkbokförda och omfattas därmed inte heller av skolplikt i Sverige.
Barn och ungdomar under 18 år som är asylsökande eller papperslösa har däremot rätt till utbildning i Sverige. Hemkommunen måste se till att ett asylsökande barn som har rätt till gymnasieutbildning erbjuds det så snart det är lämpligt med hänsyn till barnets personliga förhållanden, men senast en månad efter ankomsten till Sverige.
I förarbetena till lagen framgår det att hemkommunen kontinuerligt behöver föra en dialog med olika myndigheter, till exempel Migrationsverket och socialtjänsten för att säkerställa att nyanlända barn och ungdomar i kommunen så snart som möjligt kommer i kontakt med skolväsendet.
Källor: 7 kapitlet 2–3 §§, 15 kapitlet 5 § samt 29 kapitlet 2, 3 och 9 §§ skollagen, 12 kapitlet 14 § gymnasieförordningen samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 80.
Aktivitetsansvaret omfattar inte ungdomar som med godkänt resultat har genomfört en utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan. Vad betyder det?
En utbildning som leder till en gymnasieexamen, ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola eller liknande anses i det här sammanhanget motsvara en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan. I förarbetena till skollagen och kommentarerna till Skolverkets allmänna råd ges exempel på motsvarande utbildningar i fråga om kommunernas aktivitetsansvar. En motsvarande utbildning kan vara
- kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå (det vill säga om utbildningen gett en gymnasieexamen eller ett komvuxbevis)
- en utbildning vid ett särskilt ungdomshem som motsvarar en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan
- en utbildning vid internationella skolor på gymnasienivå eller en utbildning som leder till International Baccalaureate (IB)
- en utbildning vid en folkhögskola som gett ett intyg om grundläggande behörighet till högskolan eller yrkeshögskolan
- en utbildning som motsvarar gymnasieskolan i ett annat land.
Källor: 29 kapitlet 9 § skollagen, proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 82 och Skolverkets allmänna råd med kommentarer om kommunernas aktivitetsansvar, sidan 15–16.
Omfattar det kommunala aktivitetsansvaret ungdomar som läser på ett introduktionsprogram?
Nej, det kommunala aktivitetsansvaret omfattar inte ungdomar som går i gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen är en del av gymnasieskolan.
Källor: 15 kapitlet 7 § och 29 kapitlet 9 § skollagen.
Vad gäller för ungdomar som har ett studiebevis men inte en gymnasieexamen?
Elever som inte uppfyller kraven för en gymnasieexamen efter att de avslutat en gymnasieutbildning får i stället ett studiebevis. De omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret.
Källor: 29 kapitlet 9 § skollagen och 8 kapitlet 12 § gymnasieförordningen.
Kommunernas arbete med aktivitetsansvaret
Hur ska kommunen organisera arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret?
Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Kommunen måste också dokumentera de insatser som görs på ett lämpligt sätt. Arbetet med aktivitetsansvaret ska pågå under hela året.
Kommunen bör dessutom
- se till att det finns en ändamålsenlig organisation med en tydlig ansvarsfördelning, och en strukturerad handlingsplan för arbetet med aktivitetsansvaret.
- identifiera vilka myndigheter och andra aktörer som kan vara aktuella att samverka med inom ramen för aktivitetsansvaret.
- skapa förutsättningar och ha ändamålsenliga rutiner för samverkan såväl inom kommunen som med berörda myndigheter och andra aktörer.
Källor: 29 kapitlet 9 § skollagen och Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2015:62) om kommunernas aktivitetsansvar.
Stöd i arbetet
Vad gäller kring information om elever som avbryter sina studier?
När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola som har en annan huvudman än hemkommunen ska huvudmannen snarast informera hemkommunen om det. Detsamma gäller om en elev som går i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan och inte fyllt 20 år har ogiltig frånvaro i betydande utsträckning.
Huvudmannen för utbildningen bör se till att det finns ändamålsenliga rutiner på plats för att hemkommunen ska få informationen så snart som möjligt.
Skolans skyldighet att meddela hemkommunen när en elev har hög frånvaro påverkar inte skolans ansvar att utreda vad frånvaron beror på. Skolans ansvar för att ge stöd till elever som behöver det påverkas inte heller.
Källor: 15 kapitlet 15 § och 18 kapitlet 15 § skollagen samt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2015:62) om kommunernas aktivitetsansvar .
Hur ska kommunen ha kontakt med de ungdomar som tillhör målgruppen?
Det är inte reglerat i detalj hur kontakten med ungdomarna som tillhör målgruppen ska gå till. Hemkommunen bör dock se till att se till att tillvägagångssätten för att komma i kontakt med ungdomar anpassas utifrån deras situation och behov.
I kommentarerna till Skolverkets allmänna råd finns närmare resonemang om hur kontakten kan se ut. Kommunen kan exempelvis komma i kontakt med berörda ungdomar genom brev, telefonsamtal, sms, hembesök och sociala medier. Kontakten behöver vara återkommande med lämpliga intervall och arbetet behöver anpassas utifrån att ungdomar först kan tacka nej till en insats, men senare tacka ja. Om en ungdom har ett annat modersmål än svenska kan kommunen behöva anlita tolkhjälp.
Källor: Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2015:62) om kommunernas aktivitetsansvar och Skolverkets allmänna råd med kommentarer om kommunernas aktivitetsansvar, sidan 23–25.
Vilken typ av insatser ska ungdomarna erbjudas?
Kommunen ska erbjuda lämpliga individuella åtgärder. Det innebär motivationshöjande insatser och stöd som i första hand syftar till att ungdomen ska börja på eller återuppta en utbildning.
Enligt förarbetena har majoriteten av de ungdomar som omfattas av bestämmelsen sannolikt ett behov av individuell studie- och yrkesvägledning. För en del av dem kommer detta att räcka som insats från kommunens sida. Kommunen kan också erbjuda plats på ett introduktionsprogram eller, om det finns särskilda skäl, inom vuxenutbildningen. En ytterligare möjlighet kan vara utbildning på folkhögskola.
I förarbetena påpekas också att en del ungdomar kan, utöver utbildningsinsatser, komma att behöva psykosocialt stöd i form av samtal med psykolog eller kurator. Om kommunen inte kan motivera ungdomen till att fortsätta studera kan ytterligare ett alternativ vara att motivera hen att ta kontakt med Arbetsförmedlingen.
Källor: 29 kapitlet 9 § skollagen och proposition 2013/14:191 Med fokus på unga - en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande, sidan 135 – 137.
Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå
Stöd i arbetet
Register och dokumentation
Vilka uppgifter får kommunen samla in om de ungdomar som tillhör målgruppen?
Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. I registret får det bara finnas sådana personuppgifter som är nödvändiga för att kommunen ska kunna fullgöra sitt ansvar. Sådana uppgifter är
- namn, personnummer eller samordningsnummer, bostadsadress, mejladress och telefonnummer
- tidigare, nuvarande och framtida sysselsättning i form av utbildning, arbete, annan tjänstgöring eller aktivitet
- om det är aktuellt med någon individuell åtgärd, åtgärdens innehåll, tidpunkten när åtgärden inleds och upphör samt orsaken till att den upphör.
De uppgifter som inte får behandlas i registret är
- personuppgifter som omfattas av artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (GDPR)
- personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden.
Personuppgifter ska gallras ur registret när de inte längre behövs, senast vid utgången av det kalenderår då ungdomen fyller 21 år.
Källor: 29 kapitlet 9 § skollagen samt 3–5 och 7 §§ förordning (2006:39) om register och dokumentation vid fullgörandet av kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar.
Stöd i arbetet
Registerföring och individuella åtgärder inom kommunernas aktivitetsansvar
Hur ska kommunen dokumentera de insatser som görs inom det kommunala aktivitetsansvaret?
Kommunen ska dokumentera de insatser som görs inom ramen för aktivitetsansvaret på ett lämpligt sätt. Dokumentationen ska, om det är aktuellt, innehålla uppgifter om:
- individuell planering och målet med insatserna
- vilka insatser som individen ansvarar för
- vilka insatser som kommunen ansvarar för
- vilka insatser som någon annan aktör ansvarar för
- vilka datum som insatsen ska börja och sluta
- orsaken till att insatsen upphört
- tidpunkter för uppföljning och utvärdering av insatsen.
Källor: 29 kapitlet 9 § skollagen och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2015:61) om innehållet i dokumentationen av insatser för de ungdomar som omfattas av kommunernas aktivitetsansvar.
Stöd i arbetet
Registerföring och individuella åtgärder inom kommunernas aktivitetsansvar
