Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare

Skolverket har på uppdrag av regeringen arbetat fram ett förslag på ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Förslaget är ett erbjudande till rektorer, lärare och förskollärare om kvalitativ och relevant kompetensutveckling som bygger vidare på en behörighetsgivande examen. För legitimerade lärare och förskollärare som arbetat minst sex år i yrket erbjuds även ett meriteringssystem.

Uppdraget från regeringen innebar kortfattat att skapa ett professionsprogram som syftar till att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna och att öka attraktionen till yrkena.

Professionsprogrammet = kompetensutveckling och meritering

Professionsprogrammet består enligt uppdraget av två bärande delar:

• en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare
• ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och förskollärare.

I Skolverkets förslag betonas att kompetensutveckling är det centrala i ett professionsprogram. Den nationella strukturen för kompetensutveckling utgör därför kärnan i professionsprogrammet. Den erbjuder förskollärare, lärare och rektorer nya möjligheter att utveckla sin professionella kompetens under hela sitt yrkesliv.

Meriteringssystemet är ett erbjudande som ger legitimerade lärare och förskollärare som arbetat i yrket i minst sex år möjlighet att få sin undervisningsskicklighet erkänd. Det ger också nya möjligheter till strategisk kompetensanvändning för arbetsgivare, och professionell utveckling för lärare och förskollärare.

Nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare

Kompetensutvecklingen är det centrala i professionsprogrammet. Utformningen av den nationella strukturen för kompetensutveckling syftar till att ge rektorer, lärare och förskollärare bättre möjligheter att på ett strukturerat och likvärdigt sätt utveckla sin yrkesskicklighet.

All kompetensutveckling inom professionsprogrammet ska utgå från barnens och elevernas behov. Den ska främja deras lärande och bidra till en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Skolverket föreslår ett brett och flexibelt innehåll i den nationella strukturen. Det ska finnas möjlighet att ta del av relevant och kvalitativ kompetensutveckling oavsett skolform, verksamhet och undervisningsämnen.

Olika former av kompetensutveckling

Skolverket föreslår att både individuell kompetensutveckling i form av akademiska kurser, kollegialt lärande och praktiknära forskning ska ingå i strukturen för kompetensutveckling.

Enligt förslaget ingår följande former för kompetensutveckling i den nationella strukturen för kompetensutveckling:

• Akademiska kurser på universitet och högskolor
• Kollegialt lärande
• Praktiknära forskning

Akademiska kurser för individuell utveckling

Akademiska kurser inom den nationella strukturen ska leda till fördjupning eller breddning av behörighetsgrundande utbildning eller till specialisering som förutsätter en behörighetsgrundande utbildning.

Tanken är inte att läraren eller förskolläraren ska behöva göra ett val mellan antingen breddning, fördjupning eller specialisering, utan inriktningarna syftar till att synliggöra olika möjligheter inom den nationella strukturen.

Kollegialt lärande för ökad kvalitet i undervisningen

Det finns stöd i forskningen för att kollegialt lärande inom ramarna för en professionell lärandegemenskap är ett av de mest kraftfulla sätten att förbättra kvaliteten på undervisningen och barnens och elevernas lärande.

Inom ramarna för det kollegiala lärandet kan kollegiet identifiera utmaningar som finns i undervisningen. En del av lösningen på problemen kan vara individuell kompetensutveckling i form av exempelvis akademiska kurser. På så vis kan det kollegiala lärandet påverka inriktningen på den individuella kompetensutvecklingen. Omvänt kan också lärare och förskollärare som deltagit i individuell kompetensutveckling tillföra kunskaper och infallsvinklar som kan höja nivån på det fortsatta kollegiala lärandet.

Praktiknära forskning skapar länk till akademin

Skolprofessionernas medverkan i praktiknära forskning skapar en länk mellan akademi och praktik och kan bidra till att verksamheten i skolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Innehåll för lärare och förskollärare

Enligt förslaget ska lärare och förskollärare kunna ta del av akademiska kurser för att bredda, fördjupa och specialisera sig. Det kan handla om att utveckla sin ämnesdidaktiska kompetens, sitt klassrumsledarskap eller att komplettera sin utbildning med nytillkommet innehåll i kurs- och ämnesplaner inom sina undervisningsämnen.

För den lärare och förskollärare som vill ska det vara möjligt att bygga på sin behörighetsgivande examen till en master eller magister.

Följande akademiska huvudområden ingår enligt förslaget i strukturen för kompetensutveckling:

• didaktik (inklusive ämnesdidaktik)
• barn- och ungdomsvetenskap
• kognitionsvetenskap
• pedagogik (inklusive specialpedagogik)
• pedagogiskt arbete
• pedagogisk psykologi
• kurser med koppling till undervisningsämne

Innehåll för rektorer

Skolverket erbjuder redan idag en struktur för kompetensutveckling för rektorer. Förslaget bygger vidare på den befintliga strukturen, som innehåller både förberedande och fortsatt kompetensutveckling efter rektorsprogrammet. Skolverkets uppdragsutbildningar inom fortbildning för rektorer Länk till annan webbplats. ska ingå i professionsprogrammet för rektorer. Utbudet av kurser inom fortbildning för rektorer kan utvecklas och ska kunna ingå i en magister- eller masterexamen.

Skolverket föreslår att även andra högskolekurser med relevans för skolledarskap ska ingå i den nationella strukturen för kompetensutveckling för rektorer.

Behoven styr valet av kompetensutveckling

Utgångspunkten i förslaget är att utgå från de pedagogiska utmaningar som identifieras i verksamheten och att barnens, elevernas, kollegiets och individens behov styr valet av kompetensutveckling. Innehållet i kompetensutvecklingen ska i första hand vara relevant för undervisningen, men också för den enskilda rektorns, lärarens eller förskollärarens utveckling. Rektor och huvudman ansvarar för att se till att det finns förutsättningar för att genomföra kompetensutvecklingen.

Nationellt meriteringssystem

Det nationella meriteringssystemet är ett erbjudande till de legitimerade lärare och förskollärare som har jobbat i minst sex år och vill få sin erfarenhet och kompetens erkänd och synliggjord. Det ger också arbetsgivare nya möjligheter att planera hur de tillsätter nya roller och tjänster. För legitimerade lärare och förskollärare innebär det nya möjligheter att planera sin professionella utveckling på ett mer strategiskt sätt.

Skolverkets förslag bygger på tre meriteringsnivåer: meriteringsnivå 1, 2 och 3. Enligt förslaget ska det vara möjligt att meritera sig till meriteringsnivå 3 utan att ha meriteringsnivå 2.

Meriteringsnivå 1

Enligt Skolverkets förslag ska tyngdpunkten för meriteringsnivå 1 ligga på tid i yrket och akademiska högskolepoäng som erhållits efter behörighetsgivande examen. För att kunna uppnå meriteringsnivå 1 ska läraren eller förskolläraren enligt förslaget:

• vara legitimerad och verksam i yrket
• ha varit verksam i yrket i minst 6 år
• har genomfört kurser om 15 hp, varav 7,5 hp ska utgöras av någon av de valbara kurser som Skolverket kommer att ange som meriterande.

Under en övergångsperiod om fyra år föreslås att lärare och förskollärare med minst 12 års erfarenhet i yrket ska kunna tillgodoräkna sig 7,5 hp vid ansökan om meriteringsnivå 1.

Meriteringsnivå 2

I Skolverkets förslag bygger meriteringsnivå 2 i större utsträckning på akademiska studier som genomförts efter behörighetsgivande examen. För att uppnå meriteringsnivå 2 föreslår Skolverket att läraren eller förskolläraren ska:

• ha uppnått meriteringsnivå 1
• vara legitimerad och verksam i yrket
• ha genomfört utbildning om minst 60 hp, varav:
  • 15 hp kan tillgodoräknas från meriteringsnivå 1
  • 7,5 hp ska utgöras av den obligatoriska uppdragsutbildningen
  • Vidareutveckling och analys av kvalitet i undervisning (VAK)
  • Minst 30 hp ska vara på avancerad nivå.

Medverkan i ett praktiknära forskningsprojekt kan ersätta 7,5 hp vid meritering till meriteringsnivå 2. Det förutsätter att den sökande har varit medförfattare till en referentgranskad och publicerad artikel.

Meriteringsnivå 3

Meriteringsnivå 3 kräver en examen på forskarnivå, en licentiat- eller doktorsexamen som är fullgjord antingen före eller efter behörighetsgivande examen. För att kunna uppnå meriteringsnivå 3 föreslås att läraren eller förskolläraren ska:

• minst ha uppnått meriteringsnivå 1
• vara legitimerad och verksam i yrket
• ha genomfört den obligatoriska uppdragsutbildningen Vidareutveckling och analys av kvalitet i undervisning (VAK)
• ha en examen på forskarnivå.

Ett förslag som kan byggas ut

Innehållet i Skolverkets förslag om ett nationellt professionsprogram är utformat för att vara flexibelt och kunna utvecklas över tid med utgångspunkt i nya eller förändrade behov hos rektorer, lärare och förskollärare eller med anledning av förändringar i omvärlden.

Arbetet med uppdraget

Rådet för professioner i skolväsendet har bistått Skolverket i arbetet med att ta fram förslagen i regeringsredovisningen. Skolverket har också samverkat med ett flertal andra externa aktörer.

Läs mer om rådet och rådets möten Länk till annan webbplats.

Vad händer nu?

Skolverkets förslag ligger nu hos regeringen som kommer att skicka förslaget till olika remissinstanser. Därefter kommer regeringen att fatta beslut om professionsprogrammets innehåll och utformning.

Läs redovisningen i sin helhet

I redovisningen till regeringen beskriver vi viktiga avvägningar som gjorts. Där kan du bland annat läsa mer utförligt om hur förslaget skulle kunna utvecklas på kort och lång sikt. Framförallt ger den en fördjupad bild av förslaget som helhet.

Redovisning av regeringsuppdrag om ett nationellt professionsprogram Länk till annan webbplats.

Frågor och svar

Se nedan