Replik: Nationella kvalitetssystemet ska öka likvärdigheten i skolan

Systemets syfte är att underlätta det lokala kvalitetsarbetet, samtidigt som huvudmännen har kvar sin självständighet, variation och mångfald, skriver Tommy Lagergren, chef för avdelningen för Skolutveckling på Skolverket.

I Altinget Utbildning den 2 april framförs farhågor om att de insatser som Skolverket genomför för att stärka stödet till skolhuvudmännens systematiska kvalitetsarbete kommer att öka likformigheten på bekostnad av självständighet, variation och mångfald.

Utgångspunkten för det nationella kvalitetssystemet som skolmyndigheterna har tagit fram är att alla barn och elever ska erbjudas en verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet. Men svenska skolan är splittrad och idag finns 2 800 huvudmän som har vitt skilda förutsättningar och kapacitet för att bedriva sitt systematiska kvalitetsarbete.

Här kan det nationella kvalitetssystemet utgöra en gemensam grund och ett ramverk för alla skolhuvudmän att utgå ifrån. Ramverket ska stödja och underlätta huvudmännens systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetssystemet ger ett gemensamt språkbruk, och möjliggör att skolutvecklingsprocesser beskrivs på ett mer enhetligt sätt i skolväsendet. En sammanhållen förståelse och gemensam terminologi ger bättre förutsättningar för skolutveckling lokalt och nationellt. Genom att utgå från detta ramverk kan huvudmännen få hjälp att förenkla sitt kvalitetsarbete och minska tiden som det arbetet behöver ta. De mindre huvudmännen, som ofta har begränsade resurser, behöver inte själva ta fram ett system, utan kan utgå från ett redan existerande ramverk. Utifrån det kan de identifiera de utmaningar som är specifika för den egna organisationen och få förslag på områden att arbeta med för att utveckla sin verksamhet.

Kvalitetsdialogerna är ett erbjudande till samtliga huvudmän att få handfast stöd i det systematiska kvalitetsarbetet genom att träffa medarbetare från Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Dialogerna är alltså inte obligatoriska, men en majoritet av de huvudmän som hittills fått erbjudandet har valt att delta. I dialogerna kan huvudmännen diskutera de frågor och behov som de själva identifierat i sitt systematiska kvalitetsarbete, utifrån sina egna, lokala förutsättningar. Myndigheterna agerar bollplank och har ingen egen agenda i dessa dialoger. Det handlar alltså inte om någon granskning. Tanken med dialogerna är i stället att ge hjälp till självhjälp, att stärka huvudmännens förståelse för vad de behöver prioritera framöver samt att stärka deras förmåga att leda sin verksamhet i detta arbete. Många av de huvudmän vi möter i dialogerna uppger att kvalitetssystemet hjälper dem att jobba systematiskt för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten med de specifika utmaningar som finns där. Fristående förskolor är exempelvis en grupp med ofta små huvudmän som Skolverket hittills haft begränsad kunskap om. I det personliga mötet i dialogerna både hör och förstår vi deras utmaningar på ett mycket konkret sätt. Det innebär att vi kommer kunna utforma stöd till professionell utveckling till dem på ett sätt vi inte kunnat tidigare, vilket i förlängningen är till nytta för barnen som går i dessa förskolor.

För att konkretisera vad skollagen ställer för krav på huvudmännens systematiska kvalitetsarbete utarbetar Skolverket, på uppdrag av regeringen, föreskrifter och allmänna råd. Genom dessa ska huvudmän, rektorer och lärare få tydligare ramar för sitt kvalitetsarbete. Ytterligare ett syfte med föreskrifterna är att förbättra Skolinspektionens möjligheter att vid behov utfärda vite till huvudmän med stora brister i sitt systematiska kvalitetsarbete.

Vår bedömning är att ett nationellt kvalitetssystem med gemensamma och tydliga ramar ger förutsättningar att stärka likvärdigheten i svensk skola. Systemets syfte är att underlätta det lokala kvalitetsarbetet, samtidigt som huvudmännen har kvar sin självständighet, variation och mångfald.

Tommy Lagergren, chef för avdelningen för Skolutveckling på Skolverket