Särskilt stöd i grundskolan ökar något
6,2 procent av eleverna i grundskolan omfattas av ett åtgärdsprogram, vilket motsvarar knappt 68 600 elever. Det är en liten ökning jämfört med föregående läsår. Det visar statistik från Skolverket om särskilt stöd i grundskolan läsåret 2023/24.
– Allt för många elever lämnar grundskolan utan godkända betyg. Att andelen elever som får särskilt stöd ökar kan vara tecken på att skolorna är aktiva med att stödja dessa elever. Det är bra eftersom det ökar chansen för eleven att lyckas i skolan, säger Ulrica Dahlén, enhetschef på Skolverket.
Skillnad mellan årskurserna – fler elever får stöd i årskurs 9
Sedan 2016/17 har andelen elever i grundskolan med åtgärdsprogram ökat från 5,0 procent till 6,2 procent. Det är stora skillnader mellan årskurserna. Andelen med åtgärdsprogram läsåret 2023/24 ökar per årskurs under låg- och mellanstadiet och i årskurs 6 har 8,2 procent av eleverna åtgärdsprogram. I årskurs 7 minskar sedan antalet åtgärdsprogram till 5,0 procent för att sedan öka igen till 9,9 procent i årskurs 9. Mönstret har sett ungefär likadant ut de senaste åren.
Elevens rätt till särskilt stöd
Om en elev riskerar att inte uppfylla de kriterier för kunskaper som framgår av kursplanerna, ska eleven ges stöd. Stödet kan ges i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om detta inte är tillräckligt, ska skolan skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd, som innebär mer omfattande insatser.
Om en elev är i behov av särskilt stöd så ska eleven få det. Det är rektorns ansvar att ett åtgärdsprogram utarbetas där det framgår vilka behoven är, vilka stödinsatser som ska sättas in samt hur och när insatserna ska utvärderas.
Olika typer av stödinsatser
I Skolverkets statistik finns uppgifter om fem typer av stödinsatser som kan användas som särskilt stöd; enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång samt distansundervisning och annan undervisning.
Fler pojkar än flickor har ett åtgärdsprogram
Det har, så länge som mätningen genomförts, alltid varit en större andel av pojkar än flickor som omfattats av åtgärdsprogram. Under de senaste åren har könsskillnaden minskat något och fler flickor har börjat omfattas av åtgärdsprogram. Läsåret 2023/24 är det 4,8 procent av alla flickor i grundskolan som omfattas av ett åtgärdsprogram och 7,6 procent av alla pojkar. Det är en skillnad på 2,8 procentenheter. Skillnaden är något mindre jämfört med föregående läsår. Bland de olika stödinsatserna är skillnaden mellan flickor och pojkar störst när det gäller andelen som får särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp.
Viktigt att fler professioner deltar i utredning av elevers behov av särskilt stöd
Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har tagit fram ett digitalt material till skolorna för att ge stöd i arbetet med att ta reda på om en elev är i behov av särskilt stöd. Innehållet utgår från skollagen och Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
– För att säkerställa att man verkligen ringar in elevens stödbehov är det bra om fler än läraren involveras. Specialpedagoger och speciallärare bidrar med viktig kompetens i utredningsarbetet samtidigt som rektor ansvarar för att organisera för samarbete och stödinsatser, säger Ulrica Dahlén.
Stödmaterialet riktar sig till all skolpersonal inom de verksamheter som omfattas av skollagens reglering av särskilt stöd, det vill säga berörd personal inom förskoleklassen, grundskolan, sameskolan, specialskolan, anpassade grundskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Berörd personal kan vara förskollärare i förskoleklass, lärare, speciallärare, specialpedagog, elevhälsans övriga professioner och rektor.
Ta del av rapporten och statistiken
Särskilt stöd i grundskolan – läsåret 2023/24
Se även
Publicerades den .