Stort engagemang när Skolverket samlade företrädare i kompetensförsörjningsfrågan

Den 20 juni träffades representanter för Sveriges kompetensförsörjning i ett samtal på Skolverket. Skolverket vill sätta fokus på den viktiga frågan om att matcha utbildning med arbetsmarknad och underlätta för unga och vuxna att etablera sig.

Den 1 juli 2023 träder nya bestämmelser i skollagen i kraft som bland annat innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av gymnasial utbildning. Syftet är att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.

– Jag ser stora möjligheter med reformen. Detta kan öka möjligheterna för ungdomar och vuxna att gå ut skolan och ha goda chanser till att få ett arbete, säger Therese Guovelin, vice ordförande på LO efter mötet på Skolverket.

Men hon poängterar att det är viktigt att elever verkligen söker sig till de yrkesutbildningarna som finns.

– Det behövs mer satsningar på studie- och yrkesvägledning, speciellt i grundskolan, och då redan från början. Men det är också viktigt att satsa på studie- och yrkesvägledning gentemot vårdnadshavare, så att de förstår vad som ingår i utbildningar, och vilka vägar det finns att gå efter en yrkesutbildning, säger Therese Guovelin.

Samsyn kring utmaningar

Vid mötet informerade Skolverket om lagändringarna och vad de syftar till. I anknytning till detta lyfte även Skolverket vikten av studie- och yrkesvägledning. Skolverkets medarbetare berättade också om myndighetens arbete med att ta fram regionala planeringsunderlag och vilka andra aktörer som har involverats.

Även Maria Caryll, chef för utbildningssektionen på SKR, ser möjligheter med reformen om planering av utbildning.

– Jag ser möjligheter till att stärka kompetensförsörjningen genom reformen, både i offentlig och i privat sektor. Vi hade en samsyn kring de utmaningar som finns. Det handlar till exempel om den oklara roll som de fristående skolorna har, hur vi ska få eleverna att söka de yrkesutbildningar som erbjuds, bristen på apl-platser och även vikten av en starkt studie- och yrkesvägledning, säger Maria Caryll.

Hon ser att det viktigaste jobbet måste ske lokalt och regionalt.

Även Maria Caryll, chef för utbildningssektionen på SKR, ser möjligheter med reformen om planering av utbildning.

– Jag ser möjligheter till att stärka kompetensförsörjningen genom reformen, både i offentlig och i privat sektor. Det är positivt att vi har en samsyn kring de utmaningar som finns. Det handlar till exempel om den oklara roll som de fristående skolorna har i detta, hur vi ska få eleverna att söka de yrkesutbildningar som erbjuds, bristen på apl-platser och även vikten av en stark studie- och yrkesvägledning, säger Maria Caryll.

– Det viktigaste jobbet måste ske lokalt och regionalt, avslutar hon.

De organisationer som bjöds in till mötet har identifierats som några av nyckelspelarna för att få en framgångsrik reform.

Alla behöver göra sin del för att reformen ska få avsedd effekt. Tillsammans täcker vi in flera olika områden och ansvar i utmaningen med Sveriges kompetensförsörjning. Vi kan få ut mycket av att samverka och prata vidare om de här viktiga frågorna, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Följande myndighet och organisationer deltog i samtal om kompetensförsörjning:

• Friskolornas riksförbund
• Idéburna Skolors Riksförbund
• LO
• SACO
• Skolchefsföreningen
• Skolinspektionen
• Svenskt Näringsliv
• Sveriges Kommuner och Regioner
• TCO