Skolverkets förslag till ändringar gällande bidrag till läxhjälp

Skolverket har nu slutfört granskningen av statsbidrag för läxhjälp till ideella organisationer för bidragsåret 2021. Nu lämnar myndigheten in en hemställan till regeringen med förslag på förändringar för att stävja fusket. 

I granskningen har myndigheten begärt in fler uppgifter från organisationerna än tidigare och granskningen har lett till att Skolverket återkräver 14 miljoner kronor. Hur stor del av summan som utgör fusk är oklart i nuläget, då en del av återkraven kan bero på att organisationen har planerat för mer läxhjälp än vad som har gått att genomföra.

Granskning av bidragsåret 2021

Skolverket har sett följande i granskningen av bidragsår 2021:

• Organisationernas inbetalda arbetsgivaravgifter har varit lägre än vad de har redovisat för Skolverket, vilket innebär att de inte har styrkt de redovisade personalkostnaderna.
• Statsbidraget har använts till icke godkända kostnader.
• Revisorn har inte styrkt samtliga kostnader som organisationerna har redovisat.
• Organisationer har lämnat in revisorsintyg där revisorn inte är oberoende.

– Även om vi har skärpt rutinerna inser vi att det fortfarande finns en hög risk för att oseriösa aktörer ansöker om bidraget. Vi menar att bidraget i stället bör betalas ut till skolhuvudmännen, eftersom de är bäst lämpade att bedöma vilka lokala organisationer som kan erbjuda en bra läxhjälp. Det finns organisationer som sköter läxhjälp på ett utomordentligt sätt. Vi tror att de organisationerna kan fortsätta med sin insats men i ett utökat samarbete med berörda skolor, säger avdelningschef Jonas Krantz.

Hemställan om förändringar i statsbidragsförordningen

Skolverket lämnar idag in en hemställan till regeringen om förslag på justeringar i förordningen som reglerar statsbidrag för läxhjälp. Förutom föreslaget att bidraget ska gå till huvudmännen föreslår myndigheten även följande åtstramningar:

• Högre krav ställs redan i ansökningsförfarandet vilket kan förhindra att bidrag beviljas som senare leder till återkrav (på grund av att läxhjälp inte har genomförts i den utsträckning som man har ansökt om).
• Ersättning ges endast till kostnad för personal, administration samt mellanmål.
• En maxgräns införs för ersättning av vissa av kostnaderna.
• Högre grad av kontroll av de lokaler som läxhjälpen utförs i (läxhjälpen ska ges i nära anslutning till skolan, antingen i skolans lokaler, eller i lokaler för barnkultur som ligger i anslutning mellan skolan och hemmet)
• Bidraget lämnas för genomförd läxhjälp eller annat stöd – inte bara för planerad läxhjälp.
• Ett ekonomiskt rimlighetsmått stadgas, där kostnaden kopplas till antal elever och timmar.

– Bidrag till läxhjälp är viktigt för att hjälpa elever att lyckas i skolan. Med de förändringar som vi föreslår till regeringen är vår strävan att de ideella organisationerna kan fortsätta vara ett stöd för elever som behöver hjälp att nå målen. Vi ser också att de föreslagna åtgärderna skulle minska risken att läxhjälpsbidragen går till fel saker, säger Jonas Krantz.

Se även

Uppföljning av läxhjälpsbidrag till ideella organisationer, den 27 september 2022