Rätt att få hjälp i skolan
Alla elever i grund- och gymnasieskolan har rätt att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, utifrån sina förutsättningar. För att nå dit har alla elever rätt till ledning och stimulans i skolan.
Ditt barn har rätt till stöd i skolan
En del elever har behov av någon form av stödinsats under en kortare eller längre tid. Det finns två olika stödinsatser; extra anpassningar och särskilt stöd. Det krävs inte någon diagnos för att ha rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd.
Det här gäller vid behov av extra anpassningar och särskilt stöd
Ta kontakt med skolan om ditt barn behöver stöd
Om du tror att ditt barn behöver stöd i skolan ska du ta kontakt med skolan. Prata antingen med ditt barns lärare eller med rektorn. Det är rektorn som har det yttersta ansvaret för att alla elever får det stöd och den hjälp som de behöver.
Det finns två stödinsatser: extra anpassningar och särskilt stöd
Skolan ska göra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen om en elev behöver det. Det här kallas för extra anpassningar. Om anpassningarna inte är tillräckliga kan eleven ha rätt till särskilt stöd. Skolan ska titta på hela skolsituation för eleven, alltså även hur det fungerar utanför klassrummet – till exempel på raster och i matsalen.
Vad innebär extra anpassningar?
Om ditt barn riskerar att inte uppfylla bedömnings- eller betygskriterierna i ett eller flera ämnen som minst ska uppfyllas ska skolan snabbt ge stöd i form av extra anpassningar. Det kan till exempel vara
- hjälp att planera och strukturera ett schema över skoldagen
- extra tydliga instruktioner
- anpassning av läromedel
- en speciallärare som arbetar med eleven under en viss tid.
Vad innebär särskilt stöd?
Om de extra anpassningarna inte räcker till eller om det bedöms att extra anpassningar inte kommer att vara tillräckliga ska rektorn se till att utreda om eleven behöver särskilt stöd. Skolan ska även utreda en elevs behov av särskilt stöd om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Särskilt stöd är alltså insatser av mer ingripande karaktär och som ofta är mer omfattande och varaktiga än extra anpassningar. Det kan till exempel vara
- regelbunden kontakt med en speciallärare under en längre tid
- placering i en särskild undervisningsgrupp
- en elevassistent som stödjer eleven under skoldagen.
Skolan tar fram ett åtgärdsprogram
Om utredningen visar att ditt barn behöver särskilt stöd ska skolan ta fram ett åtgärdsprogram. Ett åtgärdsprogram är en skriftlig, konkret plan för vilken form av särskilt stöd som ditt barn behöver för att uppfylla bedömnings- eller betygskriterierna.
Det ska stå i åtgärdsprogrammet när åtgärderna ska utvärderas och vem som ansvarar för varje åtgärd. Om ni vill kan du och ditt barn vara med när åtgärdsprogrammet utarbetas, så att ni kan ge er syn på skolsituationen och kan komma med förslag på åtgärder.
Stöd vid nationella prov
Har ditt barn en funktionsnedsättning kan skolan anpassa genomförandet av ett nationellt prov. Det är alltså inte provet som anpassas utan själva genomförandet. Anpassningar kan till exempel vara att eleven får
- längre tid att genomföra provet
- förstärkt ljud under provet
- skriva på dator eller använda talsyntes.
Det är rektorn som i första hand beslutar om anpassningar, men rektorn kan överlåta beslutet till en lärare.
Du och ditt barn ska i god tid före provet få veta vilket stöd som skolan kommer att ge vid provtillfället.
Anpassningar av nationella prov
Om du inte är nöjd med det stöd som skolan ger
Om du inte tycker att det stöd som ditt barn får är till hjälp ska du i första hand prata med läraren eller rektorn. Om inte det ger resultat kan du kontakta ansvarig tjänsteman i kommunen om det gäller en kommunal skola. Är det en fristående skola kontaktar du i stället skolans styrelse. Du kan också vända dig till Skolinspektionen för att lämna uppgifter om missförhållanden.
Lämna uppgifter om missförhållanden på Skolinspektionens webbplats
Länk till annan webbplats.
Överklaga åtgärdsprogram
Om du är missnöjd med skolans beslut om åtgärdsprogram kan du överklaga beslutet. Det går att överklaga både innehållet i ett åtgärdsprogram och ett beslut om att inte göra ett åtgärdsprogram.
Du måste överklaga ett beslut inom tre veckor från den dag som du fick beslutet.
