Didaktik – vad, hur och varför

Vilka faktorer påverkar undervisning och lärande? Didaktik handlar om analysen och förståelsen av dessa faktorer. Ordet didaktik har ett grekiskt ursprung och betyder ”undervisa”, ”lära”, ”att tillägna sig” osv. Det är ett relativt ungt forskningsfält i Sverige och behandlar undervisningens och inlärningens teori och praktiska överväganden.

Teorierna är redskap för reflektion över och kritisk granskning av undervisning/lärande och hjälper läraren att strukturera och tolka undervisning och skolverksamhet. Teorierna har alltså en handledande funktion.  Praktik beskrivs oftast som ”handlandet” dvs. ”görandet”. Teoretisk kunskap kan inte avskiljas från handlingskompetenser och tvärtom.

Även om förskole- och skolrelaterad forskning kommer att stå i fokus är det viktigt att påpeka att didaktik inte handlar bara om skolans undervisning och inlärning utan också om lärandeprocesser och mål som gäller i exempelvis högskoleväsendet, bildningsförbund, bilskolor eller studiecirklar.

Didaktiska grundfrågor

Huvudtemat i denna forskningssammanställning är förskole- och skoldidaktiska frågor, dvs. problematisering av undervisningen och lärandet. Det innehåller följande frågor:

  • Vem ska lära sig?
  • Vad ska individen lära sig?
  • När ska individen lära sig?
  • Med vem ska individen lära sig?
  • Var ska individen lära sig?
  • Hur ska individen lära sig?
  • Genom vad ska individen lära sig?
  • Varför ska individen lära sig?
  • För vad ska individen lära sig?

Den didaktiska triangeln

Ett förenklat sätt att beskriva didaktiska grundfrågor är:

Den didaktiska triangeln

  • Vilket innehåll bör undervisningen i förskolan och skolan ha? Detta är en fråga om undervisningens innehåll.
  • Varför ska man läsa ett visst stoff? Här handlar det om undervisningens målsättningar och de sätt vi kan motivera elever att bli intresserade av vissa frågor.
  • Hur ska man förmedla det stoffet? Detta är ett metodproblem.

Den didaktiska triangeln saknar de centrala personer som ingår i en lärandemiljö, alltså de elever som står i centrum för lärandet och utbildare som ska hjälpa eleverna att uppnå specifika mål.

Undervisningen påverkas alltså av elevernas och lärarnas identiteter, erfarenheter och samhällssyn. Därmed handlar didaktiska frågor både om att få en förståelse av de erfarenheter som personer som ingår i lärandemiljöer (läroboksförfattare, lärare och elever) har och av deras åsikter om undervisningens innehåll.

Dessutom skapas kunskapsmål och skolorganisationen i en given historisk, politisk, social och ekonomisk kontext. En dold, eller snarare tyst, läroplan är här en faktor som man måsta ha i åtanke när man diskuterar vad det är som barnen lär sig i en lärandemiljö. Skolan är nämligen en plats för socialisering och överföring av normer, värderingar och samhällssyn och konstruktion av olika kollektiva identiteter, sociala samspel och roller.

Den didaktiska pyramiden

Didaktik inbegriper alltså förståelsen av olika element som påverkar undervisningens olika sfärer. Det kan beskrivas genom den didaktiska pyramiden.

Den illustrerar schematiskt de faktorer som påverkar undervisningen och lärandeprocesserna. Faktorerna ingår i en större samhällelig kontext (ekonomi, migration, genusroller osv.) som får betydelse för synen på lärande och skolorganisationen. Exempelvis påverkar migrationen elevsammansättningen. Skolan är inte ett isolerat fält utan en del av samhället, och lärandet påverkas av dagsaktuella frågor, teknisk utveckling och samhällsstrukturer.

Vidareläsning:

  • Didaktik. Michael Uljens (red.) Studentlitteratur. Lund 1997
  • Håkansson J. & Sundberg D. Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Natur och Kultur. Stockholm 2012
  • Lozic V. Historieundervisningens utmaningar. Historiedidaktik för 2000-talet. Gleerups. Malmö 2011.
Senast granskad: 2016-02-12