Så påverkar styrdokumenten bildämnets undervisning

Skolans mål- och resultatstyrning har påverkat bildundervisningen under 2000-talet. En sammanställning av forskningsstudier visar att tematiska arbeten och värdegrundsfrågor prioriteras lägre, medan betygskriterier ofta får avgöra vad som ses som giltig kunskap. Studierna pekar på behovet av att förstärka bildämnets didaktik och hur ämnet kan integrera teman och olika kunskapsområden.

Den här artikeln bygger på en sammanställning av ett antal forskningsstudier från klassrumsobservationer och intervjuer med lärare. Även om studierna har skilda utgångspunkter så synliggörs hur skolans betoning på mätbarhet och resultatstyrning har medfört att värdegrundsfrågor och ämnesintegrerat arbete får mindre utrymme i bildämnet.

Från estetiska lärprocesser till målinriktade kunskaper

Annika Hellman och Ulla Lind (2021) pekar på att en betydande förändring inträffade i samband med lärarutbildningsreformen 2011. Begreppet "estetiska lärprocesser" avskaffades och utrymmet för estetiska ämnen i skolan minskade.

I nuvarande läroplan används i stället begrepp som estetiska uttryck och estetiska uttrycksformer för att ersätta de estetiska ämnenas processinriktade karaktär. Dessa förändringar har lett till en förskjutning av de estetiska ämnena och bildämnets roll. Lind och Hellman pekar på hur formuleringar om lärprocesser förskjutits mot målinriktade kunskaper inom svensk utbildningspolitik (2021).

Värdegrundsfrågor bortprioriteras i bildundervisningen

Hanna Ahrenby betonar i sin studie att det rådande synsättet i skolan präglas av ett starkt fokus på kunskapsuppdraget, dess mätbara resultat och måluppfyllelse (2021). I studien uppmärksammas hur det har medfört att de allmänna delarna i läroplanen, såsom skolans värdegrund, marginaliseras i bildundervisningen.

Ämnesövergripande kunskapsområden som till exempel arbetet med hållbarhetsfrågor tolkas av många lärare som ett teoretiskt inslag inom bildämnet. Det leder till att värdegrundsfrågorna nedprioriteras till förmån för görandet, till exempel det praktiska arbetet med bilder. Trots ämnets kommunikativa fokus dominerar fortfarande undervisningens fokus på bildproduktion. Sammantaget försvårar det inkludering av värdegrund­sarbetet.

Sexualitet, samtycke och relationer – ett ämnesövergripande kunskapsområde

I en praktiknära studie om sexualitet, samtycke och relationer i undervisningen inom senare åldrar, genomförd av Ceder med kollegor 2021, framträder även oron över mer teoretiska kunskaper i bildämnet. Flera lärare upplevde svårigheter med hur de ska ”få in temat i undervisningen”, trots att målen för det centrala innehållet i bildanalys lyfter fram bilder som behandlar identitet och maktrelationer.

Studien beskriver hur många lärare arbetade medvetet med att kombinera teman som sexualitet, etnicitet och kön, hur de gestaltades och konstruerades. Däremot uttryckte lärarna osäkerhet kring bedömning i samband med undervisningen. De tenderade också att uppfatta värdegrundsarbetet som ytterligare krav, i stället för att se det som en möjlighet att kunna kombinera och integrera kunskapsmål från bildämnets centrala innehåll.

Estetiska aspekter av hållbarhetsperspektiv och miljöfrågor

Margareta Häggströms studie om hållbarhet och miljöfrågor från 2020 visar på flera konkreta exempel av innehåll och metoder som kan stärka de estetiska arbetssätten mot de yngre åldrarna. Undersökningens utgångspunkt var att använda konstbaserade metoder för att stärka elevers intresse för naturen.

Genom bilddidaktiska metoder fick eleverna lära känna specifika platser. Syftet var att skapa förståelse för människans förhållande till och inflytande på miljön. Estetiska värden kan knytas till sinnliga upplevelser av miljön.

Genom bildämnets undersökande arbetssätt kunde eleverna arbeta med de visuella och materiella resurserna som en specifik plats erbjöd. Kreativa aktiviteter betonas i studien som en väg till att öka elevernas förmågor att reflektera.

Häggströms studie uppmärksammar betydelsen av att integrera olika ämnen för att lättare åstadkomma nytänkande och kreativa lösningar. Forskaren manar även till att stärka arbetet med värdegrundsfrågor som annars riskerar att lämnas förbisedda.

Ämnesintegrerat arbete kräver engagemang

Genom samverkan med andra ämnen kan bildämnets breda kompetensområde vara betydelsefullt i ämnesintegrerade arbeten. I Ingrids Forslers studie från 2020 finns indikationer på att det ämnesintegrerade arbetet har minskat i skolornas undervisning.

I stället premieras de ämnesspecifika kunskapsuppdragen och måluppfyllelserna. De tvärvetenskapliga perspektiven tycks vara svårare att omfatta i undervisningen. Ämnesintegrerat arbete kräver mycket engagemang och andra typer av möten än i skolans ämneslag.

Utmaningarna med ämnesintegrering bekräftas i Maria Stams studie från 2016 där lärare i ämnena svenska och bild samarbetade i ett filmprojekt. Studien visar på svårigheterna att formulera ett gemensamt syfte i projektet.

Det innebar att lärarna i respektive ämne endast tog ansvar för den egna kursplanens specifika ämnesmål inom projektet. En intressekonflikt uppstod därmed mellan ämnena. Ett sådant arbetssätt blir problematiskt då helhetssynen på lärandet inom området går förlorad för eleverna.

Betygskriteriernas betydelse för innehållet i bildämnet

Kunskapsövergripande tema berör ofta värdegrundsfrågor. Studierna i artikeln visar på att dessa teman ofta prioriteras bort till förmån för att stärka ”rena ämneskunskaper och mål”. Enligt Stam oroas många lärare över bristande kunskaper i det egna ämnet snarare än syftet med det ämnesövergripande arbetet.

Bildämnet har en marginaliserad position jämfört med de ämnen som utsätts för starkare resultatkontroll. Det gör att bildlärarna har större frihet att tolka och göra urval ur styrdokumenten. I stället är det lärarnas professionella kunnande i kombination med storlek på undervisningsgrupper, lokaler och material som skapar förutsättningar för hur bildundervisningen kan organiseras.

Trots denna frihet begränsas bildämnet av den starka mål- och resultatstyrningen i dagens skola. Enligt Karlsson Häikiös och Ahrenbys studier yttrar sig det bland annat genom att betygskriterierna får definiera vad som ses som giltig kunskap i ämnet.

Nyare studier visar att just styrdokumenten har påverkat bildämnets innehåll i relation till betyg och bedömning. I Tarja Karlsson Häikiös studier från 2021 och 2022 ser denna påverkan ut att vara tydligare än många andra faktorer i bildämnets praktik.

Betygskriterierna i Lgr 22 är dock mindre omfattande och detaljerade än tidigare skrivningar. Ett av syftena med detta är att minska risken för att betygskriterierna ska styra undervisningen. Sammantaget visar ändå den aktuella forskningen hur kraven på mätbarhet och resultat utmanar bildämnets prövande och undersökande arbetssätt.

Stärk bildämnets didaktik

Studierna i artikeln uppmärksammar behovet av att stärka och utveckla bildämnets didaktik, frågan om hur teman och kunskapsområden kan omsättas inom ämnet.

Bilder kan användas för att undersöka och skapa ny kunskap, synliggöra idéer och abstrakta begrepp. Bildämnets undersökande lärprocesser tar form både genom ämnesspecifika frågor om representation eller bildbudskap och genom ämnesövergripande aspekter.

De ämnesövergripande kunskapsområdena är skolledningens särskilda ansvar. För bildämnet och skolan generellt krävs ett specifikt stöd i form av tid och riktade resurser i uppföljningen av arbetet med de kunskapsområden som är ämnesövergripande.

Text: Elisabeth Lisa Öhman, Stockholms universitet

Källor:

Ahrenby, H. (2021). Värdegrundsarbete i bildundervisning – en studie om iscensättning av policy i grundskolans senare år. Diss. Umeå: Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet.

Ceder, S. m., fl. (2021). Sexualitet och relationer: Att möta ett engagerande och föränderligt kunskapsområde i skolan. Studentlitteratur.

Forsler, I. (2020). Enabling Media: Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education. Diss. MKV, Södertörns högskola.

Hellman, Annika & Lind, Ulla (2021): Lost and Found – Unfolding and Refolding Aesthetic Learning Processes Länk till annan webbplats.. Educ. Sci. 2021, 11, 778.

Häggström, M. (2020) Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning. Diss. Göteborgs universitet.

Karlsson Häikiö, T. (2021). Potentials and Problem Areas in Assessment in Visual Arts Education in Sweden Länk till annan webbplats.. Educare.

Karlsson Häikiö, T. (2022): Challenges and changes in arts education in Sweden – visual communication, visual culture and visual competence in the syllabus for visual arts. Journal of Visual Literacy.

Stam, M. (2016). Medier, lärande och det mediespecifika: en undersökning om den rörliga bildens plats och betydelse i ett ämnesövergripande projekt. Lic.avhandling. Umeå: Inst. för estetiska ämnen, Umeå universitet.