Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen med syfte bland annat för att komvux i högre grad ska bidra till arbetslivets behov av kompetens och bättre möta vuxnas behov av utbildning i olika skeden av livet.

Målen för utbildningen har utökats

De övergripande målen för utbildningen har utökats så att det framgår att utbildningen även ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning.

Mer om de utökade målen

Den kommunala vuxenutbildningen har sedan den 1 juli 2020 följande mål:

  • Vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande.
  • Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.
  • Den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning.
  • Den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet.

Utbildningen ska planeras, organiseras och dimensioneras för att uppfylla samtliga mål. Det finns också en ny formulering om planeringen av utbildningen för varje individ som innebär att utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar.

Den kommunala vuxenutbildningen har sedan den 1 juli 2020 följande mål:

  • Vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande.
  • Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.
  • Den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning.
  • Den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet.

Utbildningen ska planeras, organiseras och dimensioneras för att uppfylla samtliga mål. Det finns också en ny formulering om planeringen av utbildningen för varje individ som innebär att utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar.

Förändringar gällande komvux som särskild utbildning (särvux)

Särskild utbildning för vuxna (särvux) har upphört som egen skolform och i stället blivit en del av skolformen kommunal vuxenutbildning (komvux). Särvux heter därför komvux som särskild utbildning sedan den 1 juli 2020.

I samband med att särvux blir en del av komvux harmonieras regelverket för komvux som särskild utbildning med övriga komvux.

Mer om förändringarna inom komvux som särskild utbildning

Förändringarna innebär att:

  • det har införts en rätt att läsa på grundläggande nivå i en annan kommun än hemkommunen.
  • det har införts utökade möjligheter till utbildning på gymnasial nivå i en annan kommun än hemkommunen. Hemkommunen ska svara för kostnaderna om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning hos en annan huvudman.
  • det är möjligt att genomgå prövning för att få betyg inom komvux som särskild utbildning.
  • ett komvuxarbete har ersatt gymnasiesärskolearbetet inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.
  • ett komvuxbevis ska utfärdas för den som har avslutat komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå istället för ett gymnasiesärskolebevis.
  • urvalsreglerna till utbildning inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå är förändrade.

Läs mer:

Mer om förändringarna kring komvux som särskild utbildninglänk till annan webbplats

Så funkar det för elever med intellektuell funktionsnedsättning att gå på komvux

Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller för prövning inom vuxenutbildningen

Förändringarna innebär att:

  • det har införts en rätt att läsa på grundläggande nivå i en annan kommun än hemkommunen.
  • det har införts utökade möjligheter till utbildning på gymnasial nivå i en annan kommun än hemkommunen. Hemkommunen ska svara för kostnaderna om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning hos en annan huvudman.
  • det är möjligt att genomgå prövning för att få betyg inom komvux som särskild utbildning.
  • ett komvuxarbete har ersatt gymnasiesärskolearbetet inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.
  • ett komvuxbevis ska utfärdas för den som har avslutat komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå istället för ett gymnasiesärskolebevis.
  • urvalsreglerna till utbildning inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå är förändrade.

Läs mer:

Mer om förändringarna kring komvux som särskild utbildninglänk till annan webbplats

Så funkar det för elever med intellektuell funktionsnedsättning att gå på komvux

Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller för prövning inom vuxenutbildningen

Förändrad prioritering och nya urvalsregler

Den 1 juli 2021 ändras skollagen gällande vilka som ska prioriteras till utbildning när det gäller komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Förändringen innebär att de som har störst behov av utbildning ska prioriteras. Det har även skett ändringar i urvalsreglerna i förordningen om vuxenutbildning gällande komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Mer om förändrad prioritering och urvalsregler

I 20 kap. 2 § andra stycket skollagen (2010:800) regleras att utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev inom komvux ska vara den enskilde elevens behov och förutsättningar. I samma stycke regleras också vilka som ska prioriteras när det gäller komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Nytt från den 1 juli 2021 är att de med störst behov av utbildning ska prioriteras.

I 3 kap. 7 och 8 §§ i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning regleras att om inte alla sökande som är behöriga till en utbildning kan antas, ska ett urval göras. I paragraferna listas i ordning de grupper som ska ges företräde till utbildning vid ett urval. Även reglerna om urval förändras och ska tillämpas på utbildning som påbörjas från och med 1 juli 2021.

Förändringarna innebär att

  • regleringen om urval är förändrad i 3 kap. 7 och 8 §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning gällande komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå
  • 10 § om urval i förordningen (2016:937) om statsbidrag för regionalt yrkesinriktad utbildning har upphört att gälla och därmed regleras inte urval inom regionalt yrkesvux särskilt.

De nya reglerna om urval anger i vilken ordning olika grupper av sökande som alla har ett stort behov av utbildning ska prioriteras.

Urval är en del av processen från att en ansökan lämnas in till att den sökande är antagen till utbildning. Urval kan bli aktuellt för de sökande som är behöriga om antalet sökande är fler än antalet platser på utbildningen. För sökande som har rätt till utbildningen ska inget urval göras, i och med beslutet om mottagande räknas dessa personer även som antagna till utbildningen. En beskrivning av hela antagningsprocessen inom komvux på gymnasial nivå finns här. Länklänk till annan webbplats

När det gäller komvux på gymnasial nivå innebär den nya regleringen att vid urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till den sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande

  1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
  2. inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan,
  3. är eller riskerar att bli arbetslös,
  4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
  5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.

När det gäller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå innebär den nya regleringen att vid urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till en sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande

  1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
  2. inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan,
  3. är eller riskerar att bli arbetslös,
  4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
  5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.

Källa: 20 kap. 2, 20 och 23 §§ skollagen (2010:800), 3 kap. 7–8 §§ förordning (2011:1108) om vuxenutbildning, punkten 2 övergångsbestämmelserna förordning (2021:96) om ändring i förordning om vuxenutbildning samt Komvux för stärkt kompetensförsörjning, prop. 2019/20:105

Mer om antagning och urval på gymnasial nivå

I 20 kap. 2 § andra stycket skollagen (2010:800) regleras att utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev inom komvux ska vara den enskilde elevens behov och förutsättningar. I samma stycke regleras också vilka som ska prioriteras när det gäller komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Nytt från den 1 juli 2021 är att de med störst behov av utbildning ska prioriteras.

I 3 kap. 7 och 8 §§ i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning regleras att om inte alla sökande som är behöriga till en utbildning kan antas, ska ett urval göras. I paragraferna listas i ordning de grupper som ska ges företräde till utbildning vid ett urval. Även reglerna om urval förändras och ska tillämpas på utbildning som påbörjas från och med 1 juli 2021.

Förändringarna innebär att

  • regleringen om urval är förändrad i 3 kap. 7 och 8 §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning gällande komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå
  • 10 § om urval i förordningen (2016:937) om statsbidrag för regionalt yrkesinriktad utbildning har upphört att gälla och därmed regleras inte urval inom regionalt yrkesvux särskilt.

De nya reglerna om urval anger i vilken ordning olika grupper av sökande som alla har ett stort behov av utbildning ska prioriteras.

Urval är en del av processen från att en ansökan lämnas in till att den sökande är antagen till utbildning. Urval kan bli aktuellt för de sökande som är behöriga om antalet sökande är fler än antalet platser på utbildningen. För sökande som har rätt till utbildningen ska inget urval göras, i och med beslutet om mottagande räknas dessa personer även som antagna till utbildningen. En beskrivning av hela antagningsprocessen inom komvux på gymnasial nivå finns här. Länklänk till annan webbplats

När det gäller komvux på gymnasial nivå innebär den nya regleringen att vid urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till den sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande

  1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
  2. inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan,
  3. är eller riskerar att bli arbetslös,
  4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
  5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.

När det gäller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå innebär den nya regleringen att vid urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till en sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande

  1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
  2. inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan,
  3. är eller riskerar att bli arbetslös,
  4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
  5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.

Källa: 20 kap. 2, 20 och 23 §§ skollagen (2010:800), 3 kap. 7–8 §§ förordning (2011:1108) om vuxenutbildning, punkten 2 övergångsbestämmelserna förordning (2021:96) om ändring i förordning om vuxenutbildning samt Komvux för stärkt kompetensförsörjning, prop. 2019/20:105

Mer om antagning och urval på gymnasial nivå

Bakgrund till förändrade urvalsregler och grupper med stort behov av utbildning

I regeringens proposition Komvux för stärkt kompetensförsörjning (prop. 2019/20:105) förklaras förändringarna med att gällande prioriteringsordning har gjort det svårt för vissa grupper att erhålla en utbildning på gymnasial nivå. Det finns ett behov av att ge ökad tillgång till yrkesutbildningen för vuxna som inte har kort tidigare utbildning, och därmed inte prioriteras vid urval, men samtidigt har ett stort behov av en gymnasial yrkesutbildning. Behovet av utbildning kan uppstå i olika skeden i livet, och oavsett om den vuxne har slutfört en gymnasial utbildning eller inte. Genom ändringen av skollagens prioriteringsregel är tanken att möjliggöra för fler grupper än de som har kort tidigare utbildning att ingå i prioriteringsordningen vid urval.

I propositionen framkommer också att regeringen anser att förändringen av skollagens prioriteringsregel möjliggör urvalsregler på förordningsnivå vilket får till följd att en större andel av de sökande omfattas av rangordningen vid urval. Detta ger kommunerna ledning om hur en prioritering ska ske även mellan sökande med längre utbildning, vilket i sin tur gör att urval kan göras mer likvärdigt och transparant än vad som sker i dag. Det framkommer att regeringen anser att det finns starka skäl att ändra skollagens prioriteringsregel så att de med störst behov av utbildning prioriteras.

Individer med kort utbildning ska fortsatt vara prioriterade

I propositionen framkommer också att regeringen fortsatt bedömer att vuxna med kort tidigare utbildning kan anses ha stort behov av utbildningen och därmed även fortsatt bör vara en av de grupper som ska prioriteras vid urval till utbildning i komvux. De bör, till skillnad från i dag, dock inte vara den enda grupp som prioriteras.

Vuxna med kort tidigare utbildning är ofta beroende av utbildning i komvux och om de nekas plats i utbildning riskerar de att hamna i återvändsgränder, utan möjlighet till vare sig arbete eller utbildning. Komvux har dessutom ett vidare syfte än att enbart förbereda för arbete eller högre studier. Komvux syftar även till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhällslivet och främja deras personliga utveckling, vilket är mycket relevanta syften för många med kort tidigare utbildning. Vuxna med kort tidigare utbildning bör därmed betraktas som en grupp med stort behov av utbildning inom komvux och därmed även fortsättningsvis tillhöra dem som prioriteras vid urval.

Urvalsreglerna ska gälla för särskild utbildning på gymnasial nivå

I propositionen framgår att särvux behöver närma sig den övriga vuxenutbildningen organisatoriskt, inte minst för att underlätta studier i flera delar av vuxenutbildningen samtidigt. Utifrån detta resonemang är det rimligt att komvux som särskild utbildning får samma övergripande prioriteringsregel som övriga komvux, dvs. att de som har störst behov av utbildning ska prioriteras. Utgångspunkten ska således, liksom för komvux i övrigt, vara att de med störst behov av utbildningen prioriteras.

Grupper med stort behov av utbildning

I propositionen beskriver regeringen olika grupper som har stort behov av utbildning.

En grupp som kan anses ha stort behov av utbildningen och därmed bör beredas plats vid urval är kvinnor och män som önskar fullfölja studier inom komvux som de har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan. Det är rimligt att de som har påbörjat en utbildning ges möjlighet att slutföra den.

En annan grupp av sökande som bör prioriteras vid urval är de som inte har uppnått kraven för gymnasieexamen eller motsvarande utbildning.

Även de som är arbetslösa eller riskerar att förlora sitt arbete bör tillhöra de prioriterade grupperna. Exempel på vad som avses med att riskera att förlora sitt arbete är om individen har fått besked om uppsägning eller om individen är på en arbetsplats och tillhör en personalkategori som har varslats om uppsägning. I samma kategori ingår även de som är eller har varit sjukskrivna och som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan återgå till sitt tidigare eller nuvarande arbete och därför behöver en utbildning för att kunna yrkesväxla.

Ytterligare en annan grupp som bör prioriteras vid urval är de som behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet. Gruppen innefattar vuxna som behöver en ny yrkesutbildning eller behöver komplettera en tidigare yrkesutbildning för att behålla sitt arbete.

En annan grupp som bör vara prioriterad är de som behöver utbildningen för ett planerat yrkesval. I denna grupp finns till exempel vuxna som har genomgått ett högskoleförberedande program i gymnasieskolan men som inte har för avsikt att söka sig vidare till högskolan och som behöver en yrkesutbildning för att få ett arbete.

Ett annat exempel är utlandsfödda med en gymnasial utbildning från sitt tidigare hemland, men med behov av en yrkesutbildning för att stärka sin ställning på den svenska arbetsmarknaden. Vidare bör vuxna som önskar att byta yrke för att de har drabbats av sjukdom, funktionsnedsättning, värk eller andra besvär, och vars effekter på hälsa och arbetsförmåga kan undvikas eller mildras om de byter arbete, att inkluderas i denna kategori. Ett ytterligare exempel är en kvinna eller man som önskar att skola om sig och byta yrkesbana mitt i yrkeslivet.

Urvalsreglerna anger i vilken ordning olika grupper av sökande, som alla har ett stort behov av utbildning, ska prioriteras.

Källor:

Skollagen (2010:800)

Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning

Proposition 2019/20:105, Komvux för stärkt kompetensförsörjninglänk till annan webbplats

I regeringens proposition Komvux för stärkt kompetensförsörjning (prop. 2019/20:105) förklaras förändringarna med att gällande prioriteringsordning har gjort det svårt för vissa grupper att erhålla en utbildning på gymnasial nivå. Det finns ett behov av att ge ökad tillgång till yrkesutbildningen för vuxna som inte har kort tidigare utbildning, och därmed inte prioriteras vid urval, men samtidigt har ett stort behov av en gymnasial yrkesutbildning. Behovet av utbildning kan uppstå i olika skeden i livet, och oavsett om den vuxne har slutfört en gymnasial utbildning eller inte. Genom ändringen av skollagens prioriteringsregel är tanken att möjliggöra för fler grupper än de som har kort tidigare utbildning att ingå i prioriteringsordningen vid urval.

I propositionen framkommer också att regeringen anser att förändringen av skollagens prioriteringsregel möjliggör urvalsregler på förordningsnivå vilket får till följd att en större andel av de sökande omfattas av rangordningen vid urval. Detta ger kommunerna ledning om hur en prioritering ska ske även mellan sökande med längre utbildning, vilket i sin tur gör att urval kan göras mer likvärdigt och transparant än vad som sker i dag. Det framkommer att regeringen anser att det finns starka skäl att ändra skollagens prioriteringsregel så att de med störst behov av utbildning prioriteras.

Individer med kort utbildning ska fortsatt vara prioriterade

I propositionen framkommer också att regeringen fortsatt bedömer att vuxna med kort tidigare utbildning kan anses ha stort behov av utbildningen och därmed även fortsatt bör vara en av de grupper som ska prioriteras vid urval till utbildning i komvux. De bör, till skillnad från i dag, dock inte vara den enda grupp som prioriteras.

Vuxna med kort tidigare utbildning är ofta beroende av utbildning i komvux och om de nekas plats i utbildning riskerar de att hamna i återvändsgränder, utan möjlighet till vare sig arbete eller utbildning. Komvux har dessutom ett vidare syfte än att enbart förbereda för arbete eller högre studier. Komvux syftar även till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhällslivet och främja deras personliga utveckling, vilket är mycket relevanta syften för många med kort tidigare utbildning. Vuxna med kort tidigare utbildning bör därmed betraktas som en grupp med stort behov av utbildning inom komvux och därmed även fortsättningsvis tillhöra dem som prioriteras vid urval.

Urvalsreglerna ska gälla för särskild utbildning på gymnasial nivå

I propositionen framgår att särvux behöver närma sig den övriga vuxenutbildningen organisatoriskt, inte minst för att underlätta studier i flera delar av vuxenutbildningen samtidigt. Utifrån detta resonemang är det rimligt att komvux som särskild utbildning får samma övergripande prioriteringsregel som övriga komvux, dvs. att de som har störst behov av utbildning ska prioriteras. Utgångspunkten ska således, liksom för komvux i övrigt, vara att de med störst behov av utbildningen prioriteras.

Grupper med stort behov av utbildning

I propositionen beskriver regeringen olika grupper som har stort behov av utbildning.

En grupp som kan anses ha stort behov av utbildningen och därmed bör beredas plats vid urval är kvinnor och män som önskar fullfölja studier inom komvux som de har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan. Det är rimligt att de som har påbörjat en utbildning ges möjlighet att slutföra den.

En annan grupp av sökande som bör prioriteras vid urval är de som inte har uppnått kraven för gymnasieexamen eller motsvarande utbildning.

Även de som är arbetslösa eller riskerar att förlora sitt arbete bör tillhöra de prioriterade grupperna. Exempel på vad som avses med att riskera att förlora sitt arbete är om individen har fått besked om uppsägning eller om individen är på en arbetsplats och tillhör en personalkategori som har varslats om uppsägning. I samma kategori ingår även de som är eller har varit sjukskrivna och som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan återgå till sitt tidigare eller nuvarande arbete och därför behöver en utbildning för att kunna yrkesväxla.

Ytterligare en annan grupp som bör prioriteras vid urval är de som behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet. Gruppen innefattar vuxna som behöver en ny yrkesutbildning eller behöver komplettera en tidigare yrkesutbildning för att behålla sitt arbete.

En annan grupp som bör vara prioriterad är de som behöver utbildningen för ett planerat yrkesval. I denna grupp finns till exempel vuxna som har genomgått ett högskoleförberedande program i gymnasieskolan men som inte har för avsikt att söka sig vidare till högskolan och som behöver en yrkesutbildning för att få ett arbete.

Ett annat exempel är utlandsfödda med en gymnasial utbildning från sitt tidigare hemland, men med behov av en yrkesutbildning för att stärka sin ställning på den svenska arbetsmarknaden. Vidare bör vuxna som önskar att byta yrke för att de har drabbats av sjukdom, funktionsnedsättning, värk eller andra besvär, och vars effekter på hälsa och arbetsförmåga kan undvikas eller mildras om de byter arbete, att inkluderas i denna kategori. Ett ytterligare exempel är en kvinna eller man som önskar att skola om sig och byta yrkesbana mitt i yrkeslivet.

Urvalsreglerna anger i vilken ordning olika grupper av sökande, som alla har ett stort behov av utbildning, ska prioriteras.

Källor:

Skollagen (2010:800)

Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning

Proposition 2019/20:105, Komvux för stärkt kompetensförsörjninglänk till annan webbplats

Frågor och svar om de nya urvalsreglerna

Här publiceras några vanliga frågor och svar rörande de nya bestämmelserna om prioritering och urval.

FRÅGA: Vad menas med ”riskerar att bli arbetslös” som det står i punkt 3, vilka individer kan det handla om?

SVAR: Regeringen skriver följande om denna punkt i prop. 2019/20:105 s. 78: ”Exempel på vad som avses med att riskera att förlora sitt arbete är om individen har fått besked om uppsägning eller om individen är på en arbetsplats och tillhör en personalkategori som har varslats om uppsägning. I samma kategori ingår även de som är eller har varit sjukskrivna och som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan återgå till sitt tidigare eller nuvarande arbete och därför behöver en utbildning för att kunna yrkesväxla.”

FRÅGA: De som har rätt till utbildningen enligt rätten till behörighetsgivande utbildning inom komvux, var kommer de in i urvalsreglerna?

SVAR: För de individer som har rätt till utbildningen ska inget urval göras, så de kommer inte att beröras av urvalsreglerna överhuvudtaget. För en sökande som är behörig men även bedöms ha rätt till utbildningen innebär alltså ett beslut om mottagande även att den sökande antas till utbildningen.

Här finns mer information om ansökan, behörighet, rätt till utbildning och antagning. Länklänk till annan webbplats

FRÅGA: Hur ska urvalet inom regionalt yrkesvux ske, där har det ju varit andra urvalsregler, ändras de reglerna också?

SVAR: Ja, de särskilda urvalsreglerna för regionalt yrkesvux upphör den 1 juli 2021. Det innebär att samma urvalsregler, de som finns i 3 kap. 7 och 8 §§ i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning, gäller för all utbildning på gymnasial nivå inom komvux oavsett om utbildningen är finansierad med statsbidrag eller ej.

FRÅGA: Jag undrar om det finns någon reglering kring vad som gäller för den individuella studieplanen i punkten 1? Kan det till exempel vara en studieplan som en individ har med sig från gymnasieskolan?

SVAR: I 1 kap. 2 § förordningen om vuxenutbildning anges att med utbildning avses i denna förordning kommunal vuxenutbildning, om inte något annat framgår. I den nya lydelsen av 3 kap. 7 och 8 §§ andra stycket 1 anges att den sökande önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan. Eftersom det inte anges något annat i urvalsbestämmelsen är det bara påbörjade studier inom komvux som avses här.

Det är hemkommunen som ansvarar för att en individuell studieplan upprättas och denna ska upprättas enligt bestämmelser i 20 kap. 8 § skollagen (2010:800) och i 2 kap. 16 § förordningen om vuxenutbildningen. I dessa bestämmelser regleras bland annat vad planen ska innehålla, att planen ska utarbetas i samverkan med eleven och att planen vid behov ska revideras. Det är rektor som ansvarar för att planen revideras och att hemkommunen informeras om revideringen.

FRÅGA: Vad händer med interkommunal ersättning (IKE)? Har elever från annan kommun företräde i det fall de behöver slutföra en påbörjad individuell studieplan?

SVAR: Vid utbildning i annan kommun än hemkommunen är det den huvudman/kommun som anordnar utbildningen som beslutar om mottagande och antagning, och därmed även eventuellt urval av sökande. Har en sökande från en annan kommun bedömts som behörig och mottagits till utbildningen så ingår denne i samma antagningsprocess, och därmed eventuellt urval, som alla andra sökande till utbildningen.

Det är därmed upp till den huvudman som anordnar utbildningen i fråga att utifrån gällande bestämmelser prioritera och göra urval av de sökande.

Här finns mer information om ansökan och antagning när det gäller utbildning som anordnas av annan huvudman än hemkommunen. Länklänk till annan webbplats

Här publiceras några vanliga frågor och svar rörande de nya bestämmelserna om prioritering och urval.

FRÅGA: Vad menas med ”riskerar att bli arbetslös” som det står i punkt 3, vilka individer kan det handla om?

SVAR: Regeringen skriver följande om denna punkt i prop. 2019/20:105 s. 78: ”Exempel på vad som avses med att riskera att förlora sitt arbete är om individen har fått besked om uppsägning eller om individen är på en arbetsplats och tillhör en personalkategori som har varslats om uppsägning. I samma kategori ingår även de som är eller har varit sjukskrivna och som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan återgå till sitt tidigare eller nuvarande arbete och därför behöver en utbildning för att kunna yrkesväxla.”

FRÅGA: De som har rätt till utbildningen enligt rätten till behörighetsgivande utbildning inom komvux, var kommer de in i urvalsreglerna?

SVAR: För de individer som har rätt till utbildningen ska inget urval göras, så de kommer inte att beröras av urvalsreglerna överhuvudtaget. För en sökande som är behörig men även bedöms ha rätt till utbildningen innebär alltså ett beslut om mottagande även att den sökande antas till utbildningen.

Här finns mer information om ansökan, behörighet, rätt till utbildning och antagning. Länklänk till annan webbplats

FRÅGA: Hur ska urvalet inom regionalt yrkesvux ske, där har det ju varit andra urvalsregler, ändras de reglerna också?

SVAR: Ja, de särskilda urvalsreglerna för regionalt yrkesvux upphör den 1 juli 2021. Det innebär att samma urvalsregler, de som finns i 3 kap. 7 och 8 §§ i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning, gäller för all utbildning på gymnasial nivå inom komvux oavsett om utbildningen är finansierad med statsbidrag eller ej.

FRÅGA: Jag undrar om det finns någon reglering kring vad som gäller för den individuella studieplanen i punkten 1? Kan det till exempel vara en studieplan som en individ har med sig från gymnasieskolan?

SVAR: I 1 kap. 2 § förordningen om vuxenutbildning anges att med utbildning avses i denna förordning kommunal vuxenutbildning, om inte något annat framgår. I den nya lydelsen av 3 kap. 7 och 8 §§ andra stycket 1 anges att den sökande önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan. Eftersom det inte anges något annat i urvalsbestämmelsen är det bara påbörjade studier inom komvux som avses här.

Det är hemkommunen som ansvarar för att en individuell studieplan upprättas och denna ska upprättas enligt bestämmelser i 20 kap. 8 § skollagen (2010:800) och i 2 kap. 16 § förordningen om vuxenutbildningen. I dessa bestämmelser regleras bland annat vad planen ska innehålla, att planen ska utarbetas i samverkan med eleven och att planen vid behov ska revideras. Det är rektor som ansvarar för att planen revideras och att hemkommunen informeras om revideringen.

FRÅGA: Vad händer med interkommunal ersättning (IKE)? Har elever från annan kommun företräde i det fall de behöver slutföra en påbörjad individuell studieplan?

SVAR: Vid utbildning i annan kommun än hemkommunen är det den huvudman/kommun som anordnar utbildningen som beslutar om mottagande och antagning, och därmed även eventuellt urval av sökande. Har en sökande från en annan kommun bedömts som behörig och mottagits till utbildningen så ingår denne i samma antagningsprocess, och därmed eventuellt urval, som alla andra sökande till utbildningen.

Det är därmed upp till den huvudman som anordnar utbildningen i fråga att utifrån gällande bestämmelser prioritera och göra urval av de sökande.

Här finns mer information om ansökan och antagning när det gäller utbildning som anordnas av annan huvudman än hemkommunen. Länklänk till annan webbplats

Komvuxarbete och gymnasieexamen

För att reglerna för gymnasieexamen i kommunal vuxenutbildning ska bli mer flexibla har ett komvuxarbete ersatt gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet i komvux. Det har också införts förändringar i reglerna för en högskoleförberedande gymnasieexamen inom komvux på gymnasial nivå samt att ett komvuxbevis ersätter gymnasiesärskolebeviset inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Förändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021.

Mer om komvuxarbete och komvuxbevis

Riksdagen har beslutat att det inom komvux på gymnasial nivå och inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska införas ett komvuxarbete.

Enligt 2 kap. 3 § förordningen om vuxenutbildning i sin lydelse från den 1 juli 2021 finns det inom komvux på gymnasial nivå nationella kurser, orienteringskurser, individuella kurser och komvuxarbete. Med komvuxarbete avses en uppgift om 100 gymnasiepoäng respektive 100 gymnasiesärskolepoäng. Komvuxarbetet ersätter det tidigare gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet inom komvux. De nya bestämmelserna om komvuxarbetet trädde i kraft den 1 juli 2021.

Den 1 juli 2021 infördes även ett komvuxbevis inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Komvuxbevis ska utfärdas för den som har avslutat komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Komvuxbeviset ersätter gymnasiesärskolebeviset som efter utgången av juni 2021 inte längre ska utfärdas.

Elever som tidigare har genomfört ett gymnasiearbete i gymnasieskolan eller inom komvux ska fortsättningsvis få använda dessa i en gymnasieexamen från komvux. På så sätt missgynnas inte elever med äldre betyg.

Det finns inga övergångsbestämmelser i fråga om införandet av komvuxarbetet. I praktiken innebär detta att en elev som påbörjat ett gymnasiearbete före den 1 juli 2021 inte kan betygsättas på detta efter utgången av juni 2021. Från den 1 juli 2021 kan betyg endast sättas på komvuxarbete.

Koder för registrering av komvuxarbetet hittar du här:

Förklaring till Skolverkets kodsystemlänk till annan webbplats och Koder för kommunal vuxenutbildning (komvux)länk till annan webbplats

Mål för komvuxarbetet

Mål för komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå – yrkesexamen

Komvuxarbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som utbildningen är inriktad mot. Komvuxarbetet ska genomföras inom ramen för examensmålen för det program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Komvuxarbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Komvuxarbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer.

Mål för komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

högskoleförberedande examen inom studieområdet samhällsvetenskap och humaniora

Komvuxarbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom det samhällsvetenskapliga, humanistiska, konstnärliga, ekonomiska eller juridiska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom studieområdet. Komvuxarbetet ska redovisas i en skriftlig rapport eller på annat lämpligt sätt utifrån arbetets karaktär. Om komvuxarbetet redovisas på annat lämpligt sätt ska arbetet ha koppling till de redovisningsformer som förekommer inom för studieområdet relevanta högskoleutbildningar och kompletteras med en kort skriftlig redogörelse. Rapporten och redogörelsen ska innehålla en kort sammanfattning på engelska eller på ett modernt språk. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra komvuxarbeten.

Mål för komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

högskoleberedande examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik

Komvuxarbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom det naturvetenskapliga, matematiska eller tekniska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom studieområdet. Komvuxarbetet ska redovisas antingen i en skriftlig rapport eller på annat lämpligt sätt utifrån arbetets karaktär. Om komvuxarbetet redovisas på annat lämpligt sätt utifrån arbetets karaktär ska arbetet ha koppling till de redovisnings–former som förekommer inom för studieområdet relevanta högskolestudier och kompletteras med en kort skriftlig redogörelse. Rapporten och redogörelsen ska innehålla en kort sammanfattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra komvuxarbeten.

Mål för komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå

Komvuxarbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som utbildningen är inriktad mot. Komvuxarbetet ska genomföras inom ramen för programmålen för det program i gymnasiesärskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Det ska visa elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Komvuxarbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven så självständigt som möjligt eller tillsammans med en handledare planerar, genomför och utvärderar sin uppgift.

Riksdagen har beslutat att det inom komvux på gymnasial nivå och inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska införas ett komvuxarbete.

Enligt 2 kap. 3 § förordningen om vuxenutbildning i sin lydelse från den 1 juli 2021 finns det inom komvux på gymnasial nivå nationella kurser, orienteringskurser, individuella kurser och komvuxarbete. Med komvuxarbete avses en uppgift om 100 gymnasiepoäng respektive 100 gymnasiesärskolepoäng. Komvuxarbetet ersätter det tidigare gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet inom komvux. De nya bestämmelserna om komvuxarbetet trädde i kraft den 1 juli 2021.

Den 1 juli 2021 infördes även ett komvuxbevis inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Komvuxbevis ska utfärdas för den som har avslutat komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Komvuxbeviset ersätter gymnasiesärskolebeviset som efter utgången av juni 2021 inte längre ska utfärdas.

Elever som tidigare har genomfört ett gymnasiearbete i gymnasieskolan eller inom komvux ska fortsättningsvis få använda dessa i en gymnasieexamen från komvux. På så sätt missgynnas inte elever med äldre betyg.

Det finns inga övergångsbestämmelser i fråga om införandet av komvuxarbetet. I praktiken innebär detta att en elev som påbörjat ett gymnasiearbete före den 1 juli 2021 inte kan betygsättas på detta efter utgången av juni 2021. Från den 1 juli 2021 kan betyg endast sättas på komvuxarbete.

Koder för registrering av komvuxarbetet hittar du här:

Förklaring till Skolverkets kodsystemlänk till annan webbplats och Koder för kommunal vuxenutbildning (komvux)länk till annan webbplats

Mål för komvuxarbetet

Mål för komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå – yrkesexamen

Komvuxarbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som utbildningen är inriktad mot. Komvuxarbetet ska genomföras inom ramen för examensmålen för det program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Komvuxarbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Komvuxarbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer.

Mål för komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

högskoleförberedande examen inom studieområdet samhällsvetenskap och humaniora

Komvuxarbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom det samhällsvetenskapliga, humanistiska, konstnärliga, ekonomiska eller juridiska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom studieområdet. Komvuxarbetet ska redovisas i en skriftlig rapport eller på annat lämpligt sätt utifrån arbetets karaktär. Om komvuxarbetet redovisas på annat lämpligt sätt ska arbetet ha koppling till de redovisningsformer som förekommer inom för studieområdet relevanta högskoleutbildningar och kompletteras med en kort skriftlig redogörelse. Rapporten och redogörelsen ska innehålla en kort sammanfattning på engelska eller på ett modernt språk. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra komvuxarbeten.

Mål för komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

högskoleberedande examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik

Komvuxarbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom det naturvetenskapliga, matematiska eller tekniska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom studieområdet. Komvuxarbetet ska redovisas antingen i en skriftlig rapport eller på annat lämpligt sätt utifrån arbetets karaktär. Om komvuxarbetet redovisas på annat lämpligt sätt utifrån arbetets karaktär ska arbetet ha koppling till de redovisnings–former som förekommer inom för studieområdet relevanta högskolestudier och kompletteras med en kort skriftlig redogörelse. Rapporten och redogörelsen ska innehålla en kort sammanfattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra komvuxarbeten.

Mål för komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå

Komvuxarbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som utbildningen är inriktad mot. Komvuxarbetet ska genomföras inom ramen för programmålen för det program i gymnasiesärskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Det ska visa elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Komvuxarbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven så självständigt som möjligt eller tillsammans med en handledare planerar, genomför och utvärderar sin uppgift.

Mer om högskoleförberedande examen

Utöver ändringar som innebär att komvuxarbete införs i komvux har regeringen beslutat om ändringar i förordningen om vuxenutbildning i fråga om betyg och examen. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021 och har sin grund i de förslag som lades fram i Komvuxutredningens betänkande, En andra och en annan chans – ett komvux i tiden (SOU 2018:71).

Komvuxutredningen hade bland annat i uppdrag att undersöka om bestämmelserna om högskoleförberedande examen inom komvux på gymnasial nivå skulle kunna förenklas, exempelvis på så sätt att kopplingen till högskoleförberedande program i gymnasieskolan tas bort. Utredningen föreslog att i stället för en koppling till ett specifikt program så ska en högskoleförberedande examen ha en bredare inriktning mot studieområden.

Den 11 februari 2021 beslutade regeringen om ändrade bestämmelser om högskoleförberedande examen inom komvux som sedan trädde i kraft den 1 juli 2021. De ändrade bestämmelserna innebär att en gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska vara inriktad mot ett av två studieområden, samhällsvetenskap och humaniora samt naturvetenskap och teknik, i stället för mot något av de sex gymnasieprogram som examen ska vara inriktad mot i dag. Dessutom ska det i en högskoleförberedande gymnasieexamen från komvux bli möjligt att ersätta ämnet naturkunskap med två av ämnena biologi, fysik och kemi.

  • I studieområdet samhällsvetenskap och humaniora ingår kurser som får ingå i samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, humanistiska programmet eller estetiska programmet inom gymnasieskolan.
  • I studieområdet naturvetenskap och teknik ingår kurser som får ingå i naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet inom gymnasieskolan.

Införandet av bestämmelser om en högskoleförberedande examen, som tillåter en bredare variation av kurser, är tänkt att möjliggöra en större flexibilitet. Möjligheten att erhålla en examen och bättre anpassning av utbildningen till vuxna elevers skiftande behov och målsättning med sina studier ökar. Detta gäller i synnerhet för elever med äldre eller utländska betyg vars tidigare studier inte fullt motsvarar något nationellt program inom gymnasieskolan.

De ändrade villkoren för examen från de två studieområdena framgår av förordning 2021:96 om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildninglänk till annan webbplats

En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom studieområdet samhällsvetenskap och humaniora ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på

  1. svenska eller svenska som andraspråk, kurserna 1, 2 och 3
  2. engelska, kurserna 5 och 6
  3. matematik, kursen 1 b eller 1 c
  4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete.

En sådan gymnasieexamen ska även innefatta betyg på kurser i

  1. historia om 100 gymnasiepoäng
  2. samhällskunskap om 100 gymnasiepoäng
  3. religionskunskap om 50 gymnasiepoäng
  4. naturkunskap om 100 gymnasiepoäng eller två av ämnena biologi, fysik och kemi.

Övriga betyg som ingår i en sådan gymnasieexamen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, humanistiska programmet eller estetiska programmet inom gymnasieskolan.

15 b § En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på

  1. svenska eller svenska som andraspråk, kurserna 1, 2 och 3
  2. engelska, kurserna 5 och 6
  3. matematik, kursen 1 b eller 1 c
  4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete.

En sådan gymnasieexamen ska även innefatta betyg på kurser i

  1. historia om 50 gymnasiepoäng
  2. samhällskunskap om 100 gymnasiepoäng
  3. religionskunskap om 50 gymnasiepoäng
  4. naturkunskap om 100 gymnasiepoäng eller två av ämnena biologi, fysik och kemi
  5. matematik om 200 gymnasiepoäng.

Övriga betyg som ingår i en sådan gymnasieexamen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet inom gymnasieskolan.

Gemensamma bestämmelser

16 § Om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i matematik, får rektorn besluta att detta betyg ska ersätta ett sådant betyg som avses i 14 § första stycket 3, 15 a § första stycket 3 eller 15 b § första stycket 3.

Om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i historia som omfattar 100 gymnasiepoäng, får rektorn besluta att detta betyg ska omvandlas till samma betyg på en annan inledande kurs i historia och en kurs i historia som bygger på denna andra inledande kurs, förutsatt att de två sistnämnda kurserna tillsammans omfattar samma antal gymnasiepoäng som den kurs de ersätter.

På samma sätt får ett godkänt betyg på en inledande kurs i samhällskunskap eller naturkunskap omvandlas till betyg på andra kurser i samma ämne.

17 § Kurser i teckenspråk som utgör gymnasiegemensamt ämne i gymnasieskolan får ersätta en eller flera sådana kurser som avses i 14, 15 a och 15 b §§ för döva eller hörselskadade elever med undantag av kurser i svenska. Kurser i svenska för döva respektive engelska för döva får ersätta kurser i svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska enligt 14, 15 a eller 15 b § för döva elever. Beslut enligt första och andra styckena fattas av rektorn.

20 § Examensbevis ska utfärdas för den som har uppfyllt kraven för en examen enligt detta kapitel. Av examensbeviset ska det framgå

  1. om beviset avser en yrkesexamen eller högskoleförberedande examen
  2. vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar eller vilket studieområde inom kommunal vuxenutbildning som utbildningen är inriktad mot
  3. om personen har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen
  4. vilka kurser som beviset avser, vilka av kurserna som ingår i examen och i förekommande fall vilka som har lästs utöver det som krävs för examen, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg som har satts på varje kurs
  5. att ett godkänt gymnasiearbete eller ett godkänt komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har genomförts och vad det har innehållit.

Källa: Förordning (2021:96) om ändring i förordningen om vuxenutbildning

Utöver ändringar som innebär att komvuxarbete införs i komvux har regeringen beslutat om ändringar i förordningen om vuxenutbildning i fråga om betyg och examen. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021 och har sin grund i de förslag som lades fram i Komvuxutredningens betänkande, En andra och en annan chans – ett komvux i tiden (SOU 2018:71).

Komvuxutredningen hade bland annat i uppdrag att undersöka om bestämmelserna om högskoleförberedande examen inom komvux på gymnasial nivå skulle kunna förenklas, exempelvis på så sätt att kopplingen till högskoleförberedande program i gymnasieskolan tas bort. Utredningen föreslog att i stället för en koppling till ett specifikt program så ska en högskoleförberedande examen ha en bredare inriktning mot studieområden.

Den 11 februari 2021 beslutade regeringen om ändrade bestämmelser om högskoleförberedande examen inom komvux som sedan trädde i kraft den 1 juli 2021. De ändrade bestämmelserna innebär att en gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska vara inriktad mot ett av två studieområden, samhällsvetenskap och humaniora samt naturvetenskap och teknik, i stället för mot något av de sex gymnasieprogram som examen ska vara inriktad mot i dag. Dessutom ska det i en högskoleförberedande gymnasieexamen från komvux bli möjligt att ersätta ämnet naturkunskap med två av ämnena biologi, fysik och kemi.

  • I studieområdet samhällsvetenskap och humaniora ingår kurser som får ingå i samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, humanistiska programmet eller estetiska programmet inom gymnasieskolan.
  • I studieområdet naturvetenskap och teknik ingår kurser som får ingå i naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet inom gymnasieskolan.

Införandet av bestämmelser om en högskoleförberedande examen, som tillåter en bredare variation av kurser, är tänkt att möjliggöra en större flexibilitet. Möjligheten att erhålla en examen och bättre anpassning av utbildningen till vuxna elevers skiftande behov och målsättning med sina studier ökar. Detta gäller i synnerhet för elever med äldre eller utländska betyg vars tidigare studier inte fullt motsvarar något nationellt program inom gymnasieskolan.

De ändrade villkoren för examen från de två studieområdena framgår av förordning 2021:96 om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildninglänk till annan webbplats

En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom studieområdet samhällsvetenskap och humaniora ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på

  1. svenska eller svenska som andraspråk, kurserna 1, 2 och 3
  2. engelska, kurserna 5 och 6
  3. matematik, kursen 1 b eller 1 c
  4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete.

En sådan gymnasieexamen ska även innefatta betyg på kurser i

  1. historia om 100 gymnasiepoäng
  2. samhällskunskap om 100 gymnasiepoäng
  3. religionskunskap om 50 gymnasiepoäng
  4. naturkunskap om 100 gymnasiepoäng eller två av ämnena biologi, fysik och kemi.

Övriga betyg som ingår i en sådan gymnasieexamen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, humanistiska programmet eller estetiska programmet inom gymnasieskolan.

15 b § En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på

  1. svenska eller svenska som andraspråk, kurserna 1, 2 och 3
  2. engelska, kurserna 5 och 6
  3. matematik, kursen 1 b eller 1 c
  4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete.

En sådan gymnasieexamen ska även innefatta betyg på kurser i

  1. historia om 50 gymnasiepoäng
  2. samhällskunskap om 100 gymnasiepoäng
  3. religionskunskap om 50 gymnasiepoäng
  4. naturkunskap om 100 gymnasiepoäng eller två av ämnena biologi, fysik och kemi
  5. matematik om 200 gymnasiepoäng.

Övriga betyg som ingår i en sådan gymnasieexamen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet inom gymnasieskolan.

Gemensamma bestämmelser

16 § Om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i matematik, får rektorn besluta att detta betyg ska ersätta ett sådant betyg som avses i 14 § första stycket 3, 15 a § första stycket 3 eller 15 b § första stycket 3.

Om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i historia som omfattar 100 gymnasiepoäng, får rektorn besluta att detta betyg ska omvandlas till samma betyg på en annan inledande kurs i historia och en kurs i historia som bygger på denna andra inledande kurs, förutsatt att de två sistnämnda kurserna tillsammans omfattar samma antal gymnasiepoäng som den kurs de ersätter.

På samma sätt får ett godkänt betyg på en inledande kurs i samhällskunskap eller naturkunskap omvandlas till betyg på andra kurser i samma ämne.

17 § Kurser i teckenspråk som utgör gymnasiegemensamt ämne i gymnasieskolan får ersätta en eller flera sådana kurser som avses i 14, 15 a och 15 b §§ för döva eller hörselskadade elever med undantag av kurser i svenska. Kurser i svenska för döva respektive engelska för döva får ersätta kurser i svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska enligt 14, 15 a eller 15 b § för döva elever. Beslut enligt första och andra styckena fattas av rektorn.

20 § Examensbevis ska utfärdas för den som har uppfyllt kraven för en examen enligt detta kapitel. Av examensbeviset ska det framgå

  1. om beviset avser en yrkesexamen eller högskoleförberedande examen
  2. vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar eller vilket studieområde inom kommunal vuxenutbildning som utbildningen är inriktad mot
  3. om personen har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen
  4. vilka kurser som beviset avser, vilka av kurserna som ingår i examen och i förekommande fall vilka som har lästs utöver det som krävs för examen, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg som har satts på varje kurs
  5. att ett godkänt gymnasiearbete eller ett godkänt komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har genomförts och vad det har innehållit.

Källa: Förordning (2021:96) om ändring i förordningen om vuxenutbildning

Frågor och svar om komvuxarbete, gymnasieexamen och komvuxbevis

Komvuxarbete och examen

Fråga: Kommer det att finnas två versioner av examensplaneringsverktyget – ett för det nya och ett för det gamla systemet under en övergångsperiod?

Svar: Ja. Skolverket har uppdaterat verktyget och det finns nu möjlighet att till den 30 juni planera både mot program och studieområden.

Fråga: Jag undrar om en elev som påbörjar ett gymnasiearbete före den 1 juli kan ha med det i en examen från komvux även om gymnasiearbetet inte är avslutat och betygsatt innan ändring om komvuxarbete träder i kraft?

Svar: Nej, det är inte möjligt att betygsätta ett gymnasiearbete inom komvux efter den 30 juni 2021. Det finns inga övergångsbestämmelser som möjliggör det. Det kan därför vara viktigt att säkerställa att elever som påbörjat ett gymnasiearbete slutför detta innan den 1 juli 2021 eller att eleven avbryter studierna för att i stället genomföra ett komvuxarbete.

Fråga: Jag har tidigare läst att när komvuxarbeten genomförs inom ramen för en yrkesexamen så ska kopplingen till ett visst program finnas kvar … men jag hittar inte informationen?

Svar: Målen för ett komvuxarbete inom en yrkesexamen i komvux ska fortsatt utgå ifrån de examensmål som utbildningen i huvudsak motsvarar i gymnasieskolan. I prop. 2019/20:105 Komvux för stärkt kompetensförsörjning betonas vikten av att det fortsatt behöver vara en tydlig koppling mellan examensmålen och målen för komvuxarbetet för att säkerställa att en sådan examen motsvarar de krav som ställs för ett arbete inom ett visst yrkesområde. Det är viktigt att en yrkesexamen från komvux är ett kvitto på att eleven är väl förberedd för yrkesområdet.

Fråga: Hej, jag jobbar som kemilärare med vuxenutbildning. Jag har också gymnasiearbete. Nu ska ju gymnasiearbetet ändras till ett komvuxarbete, efter vad jag förstår till nästa termin. Det ska komma "ett färre antal högskoleförberedande studieområden" samt nya kunskapskrav. Min fråga är vad detta innebär och vem som avgör dessa studieområden och kunskapskrav, samt när dessa blir tillgängliga för oss som ska ha komvuxarbetet?

Svar: Regering och riksdag har beslutat om att högskoleförberedande examen inom komvux, från 1 juli 2021, ska vara inriktad mot ett studieområde i stället för mot ett specifikt gymnasieprogram. Enligt bestämmelserna i 4 kap. 15 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning ska en gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå vara inriktad mot ett av två studieområden. Antingen mot samhällsvetenskap och humaniora eller naturvetenskap och teknik.

Syftet med förändringen är att en högskoleförberedande examen ska vara mer flexibelt utformad så att den vuxne eleven i högre grad ska kunna använda tidigare avklarade betyg på gymnasiala kurser i en gymnasieexamen från komvux. Införandet av komvuxarbete innebär dock inga förändringar eller ökade krav för ett godkänt betyg.

Fråga: Vem beslutar om betyg på ett komvuxarbete och regleras bedömningsförfarandet på något sätt?

Svar: Bestämmelser om komvuxarbetet regleras i 2 kap. och 4 kap. förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. Av bestämmelserna framgår att rektor ska utse en lärare som ansvarar för komvuxarbetet. Läraren ansvarar för att betygsättningen sker utifrån målen för komvuxarbetet, men betyg ska sättas först efter att en medbedömare, som har erfarenhet av det kunskaps- eller yrkesområde som komvuxarbetet avser, har yttrat sig.

Om komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare.

Fråga: Var regleras frågan om komvuxarbete och gymnasieexamen?

Svar: Det regleras i 20 kap. skollagen (2010:800) samt 2 kap. och 4 kap. i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Fråga: Ska en elev som upprättat en studieplan och påbörjat sina studier, före den 1 juli, med målet att erhålla en gymnasieexamen inom komvux följa den gamla eller nya lydelsen kring gymnasieexamen?

Svar: De nya bestämmelserna om gymnasieexamen träder i kraft den 1 juli 2021 och ska tillämpas vid utfärdade av examensbevis som utfärdas efter utgången av juni 2021. Det betyder att alla examensbevis som utfärdas den 1 juli 2021 eller senare ska följa de ändrade bestämmelserna i 4 kap. förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning, oavsett när eleven påbörjade sin utbildning.

Fråga: Kan en elev som önskar få ut en gymnasieexamen inom ett högskoleförberedande studieområde tillgodose sig ett tidigare betyg i matematik 1a även om det i regleringen av examen står att det ska innehålla betyg i kursen matematik 1b eller 1c?

Svar: Enligt 4 kap 16 § i förordning (2011:1108) om vuxenutbildning framgår att om en elev tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i matematik, får rektorn besluta att detta betyg ska ersätta ett sådant betyg som avses i 14 § första stycket 3, 15 a § första stycket 3 eller 15 b § första stycket 3. Det innebär att det finns möjlighet att ersätta den kursen som krävs om eleven tidigare fått godkänt betyg på en annan inledande kurs i matematik.

Fråga: Kan en elev som önskar ta ut en examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik ha mer än 50 p historia?

Svar: Ja, det är möjligt för en elev att ha med sig fler poäng i historia inom ramen för en examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik. Som stöd i planeringen av en examen finns Skolverkets planeringsverktyg.

Fråga: Är det möjligt att för en elev som läser mot en högskoleförberedande examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik att ersätta Naturkunskap 100 p med kurserna Biologi 1 och Biologi 2?

Svar: Nej, det är inte möjligt. Naturkunskap ska enligt 4 kap. 15 b § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning ersättas av två av ämnena biologi, fysik eller kemi, dvs det måste vara kurser från två olika ämnen. Det regleras dock inte vilka kurser detta ska vara.

Komvuxbevis

Fråga: Kommer komvuxbeviset inom särskild utbildning att ersätta det tidigare gymnasiesärskolbeviset?

Svar: Ja, från och med den 1 juli 2021 ska ett komvuxbevis utfärdas för elever inom särskild utbildning på gymnasial nivå. Komvuxbevis ska utfärdas för den som har avslutat kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå. Beviset ska innehålla uppgifter om utbildning inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå. Beviset kan även innehålla uppgifter om utbildning inom gymnasiesärskolan.

Av komvuxbeviset ska det framgå
1. om utbildningen huvudsakligen motsvarar ett fullständigt program i gymnasiesärskolan och vilket program som utbildningen i så fall huvudsakligen motsvarar,
2. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiesärskolepoäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg personen har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § eller 20 kap. 39 § skollagen (2010:800) eller om intyg har utfärdats, och
3. om personen har genomfört ett komvuxarbete eller ett gymnasiesärskolearbete med betyget E, vad arbetet i så fall har innehållit och, om personen begär det, hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för arbetet.

Om personen har genomfört arbetsplatsförlagt lärande, ska omfattningen av lärandet också framgå av komvuxbeviset. Vidare ska det framgå vilken eller vilka arbetsplatser som lärandet har genomförts på och vilka arbetsuppgifter som personen har utfört där. Om personen begär det, ska beviset även innehålla en bedömning av hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet.

Fråga: Är det möjligt för en elev som tidigare läst inom gymnasiesärskolan att tillgodoräkna sig kurser från skolformen inom ramen för ett komvuxbevis?

Svar: Ja, det är möjligt att i ett komvuxbevis även ta med uppgifter om kurser som individen har läst inom gymnasiesärskolan.

Fråga: Kan ett genomfört gymnasiesärskolearbete tas med i ett komvuxbevis?

Svar: Ja, det är möjligt att i ett komvuxbevis även ta med uppgifter om ett genomfört gymnasiesärskolearbete.

Källor:

  • Skollagen (2010:800).
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning.
  • Proposition 2019/20:105, Komvux för stärkt kompetensförsörjning.

Komvuxarbete och examen

Fråga: Kommer det att finnas två versioner av examensplaneringsverktyget – ett för det nya och ett för det gamla systemet under en övergångsperiod?

Svar: Ja. Skolverket har uppdaterat verktyget och det finns nu möjlighet att till den 30 juni planera både mot program och studieområden.

Fråga: Jag undrar om en elev som påbörjar ett gymnasiearbete före den 1 juli kan ha med det i en examen från komvux även om gymnasiearbetet inte är avslutat och betygsatt innan ändring om komvuxarbete träder i kraft?

Svar: Nej, det är inte möjligt att betygsätta ett gymnasiearbete inom komvux efter den 30 juni 2021. Det finns inga övergångsbestämmelser som möjliggör det. Det kan därför vara viktigt att säkerställa att elever som påbörjat ett gymnasiearbete slutför detta innan den 1 juli 2021 eller att eleven avbryter studierna för att i stället genomföra ett komvuxarbete.

Fråga: Jag har tidigare läst att när komvuxarbeten genomförs inom ramen för en yrkesexamen så ska kopplingen till ett visst program finnas kvar … men jag hittar inte informationen?

Svar: Målen för ett komvuxarbete inom en yrkesexamen i komvux ska fortsatt utgå ifrån de examensmål som utbildningen i huvudsak motsvarar i gymnasieskolan. I prop. 2019/20:105 Komvux för stärkt kompetensförsörjning betonas vikten av att det fortsatt behöver vara en tydlig koppling mellan examensmålen och målen för komvuxarbetet för att säkerställa att en sådan examen motsvarar de krav som ställs för ett arbete inom ett visst yrkesområde. Det är viktigt att en yrkesexamen från komvux är ett kvitto på att eleven är väl förberedd för yrkesområdet.

Fråga: Hej, jag jobbar som kemilärare med vuxenutbildning. Jag har också gymnasiearbete. Nu ska ju gymnasiearbetet ändras till ett komvuxarbete, efter vad jag förstår till nästa termin. Det ska komma "ett färre antal högskoleförberedande studieområden" samt nya kunskapskrav. Min fråga är vad detta innebär och vem som avgör dessa studieområden och kunskapskrav, samt när dessa blir tillgängliga för oss som ska ha komvuxarbetet?

Svar: Regering och riksdag har beslutat om att högskoleförberedande examen inom komvux, från 1 juli 2021, ska vara inriktad mot ett studieområde i stället för mot ett specifikt gymnasieprogram. Enligt bestämmelserna i 4 kap. 15 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning ska en gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå vara inriktad mot ett av två studieområden. Antingen mot samhällsvetenskap och humaniora eller naturvetenskap och teknik.

Syftet med förändringen är att en högskoleförberedande examen ska vara mer flexibelt utformad så att den vuxne eleven i högre grad ska kunna använda tidigare avklarade betyg på gymnasiala kurser i en gymnasieexamen från komvux. Införandet av komvuxarbete innebär dock inga förändringar eller ökade krav för ett godkänt betyg.

Fråga: Vem beslutar om betyg på ett komvuxarbete och regleras bedömningsförfarandet på något sätt?

Svar: Bestämmelser om komvuxarbetet regleras i 2 kap. och 4 kap. förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. Av bestämmelserna framgår att rektor ska utse en lärare som ansvarar för komvuxarbetet. Läraren ansvarar för att betygsättningen sker utifrån målen för komvuxarbetet, men betyg ska sättas först efter att en medbedömare, som har erfarenhet av det kunskaps- eller yrkesområde som komvuxarbetet avser, har yttrat sig.

Om komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare.

Fråga: Var regleras frågan om komvuxarbete och gymnasieexamen?

Svar: Det regleras i 20 kap. skollagen (2010:800) samt 2 kap. och 4 kap. i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Fråga: Ska en elev som upprättat en studieplan och påbörjat sina studier, före den 1 juli, med målet att erhålla en gymnasieexamen inom komvux följa den gamla eller nya lydelsen kring gymnasieexamen?

Svar: De nya bestämmelserna om gymnasieexamen träder i kraft den 1 juli 2021 och ska tillämpas vid utfärdade av examensbevis som utfärdas efter utgången av juni 2021. Det betyder att alla examensbevis som utfärdas den 1 juli 2021 eller senare ska följa de ändrade bestämmelserna i 4 kap. förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning, oavsett när eleven påbörjade sin utbildning.

Fråga: Kan en elev som önskar få ut en gymnasieexamen inom ett högskoleförberedande studieområde tillgodose sig ett tidigare betyg i matematik 1a även om det i regleringen av examen står att det ska innehålla betyg i kursen matematik 1b eller 1c?

Svar: Enligt 4 kap 16 § i förordning (2011:1108) om vuxenutbildning framgår att om en elev tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i matematik, får rektorn besluta att detta betyg ska ersätta ett sådant betyg som avses i 14 § första stycket 3, 15 a § första stycket 3 eller 15 b § första stycket 3. Det innebär att det finns möjlighet att ersätta den kursen som krävs om eleven tidigare fått godkänt betyg på en annan inledande kurs i matematik.

Fråga: Kan en elev som önskar ta ut en examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik ha mer än 50 p historia?

Svar: Ja, det är möjligt för en elev att ha med sig fler poäng i historia inom ramen för en examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik. Som stöd i planeringen av en examen finns Skolverkets planeringsverktyg.

Fråga: Är det möjligt att för en elev som läser mot en högskoleförberedande examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik att ersätta Naturkunskap 100 p med kurserna Biologi 1 och Biologi 2?

Svar: Nej, det är inte möjligt. Naturkunskap ska enligt 4 kap. 15 b § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning ersättas av två av ämnena biologi, fysik eller kemi, dvs det måste vara kurser från två olika ämnen. Det regleras dock inte vilka kurser detta ska vara.

Komvuxbevis

Fråga: Kommer komvuxbeviset inom särskild utbildning att ersätta det tidigare gymnasiesärskolbeviset?

Svar: Ja, från och med den 1 juli 2021 ska ett komvuxbevis utfärdas för elever inom särskild utbildning på gymnasial nivå. Komvuxbevis ska utfärdas för den som har avslutat kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå. Beviset ska innehålla uppgifter om utbildning inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå. Beviset kan även innehålla uppgifter om utbildning inom gymnasiesärskolan.

Av komvuxbeviset ska det framgå
1. om utbildningen huvudsakligen motsvarar ett fullständigt program i gymnasiesärskolan och vilket program som utbildningen i så fall huvudsakligen motsvarar,
2. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiesärskolepoäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg personen har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § eller 20 kap. 39 § skollagen (2010:800) eller om intyg har utfärdats, och
3. om personen har genomfört ett komvuxarbete eller ett gymnasiesärskolearbete med betyget E, vad arbetet i så fall har innehållit och, om personen begär det, hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för arbetet.

Om personen har genomfört arbetsplatsförlagt lärande, ska omfattningen av lärandet också framgå av komvuxbeviset. Vidare ska det framgå vilken eller vilka arbetsplatser som lärandet har genomförts på och vilka arbetsuppgifter som personen har utfört där. Om personen begär det, ska beviset även innehålla en bedömning av hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet.

Fråga: Är det möjligt för en elev som tidigare läst inom gymnasiesärskolan att tillgodoräkna sig kurser från skolformen inom ramen för ett komvuxbevis?

Svar: Ja, det är möjligt att i ett komvuxbevis även ta med uppgifter om kurser som individen har läst inom gymnasiesärskolan.

Fråga: Kan ett genomfört gymnasiesärskolearbete tas med i ett komvuxbevis?

Svar: Ja, det är möjligt att i ett komvuxbevis även ta med uppgifter om ett genomfört gymnasiesärskolearbete.

Källor:

  • Skollagen (2010:800).
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning.
  • Proposition 2019/20:105, Komvux för stärkt kompetensförsörjning.

En förenklad betygsskala inom delar av komvux

En förenklad betygsskala kommer att införas inom delar av komvux. Förändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Bilden nedan visar en tidplan över införandet av den nya betygsskalan inom komvux.

Illustration över nya betygsskalans införande över tid.

En förenklad betygsskala

Den sexgradiga betygsskalan kommer inte längre att användas i skolformsdelarna komvux på grundläggande nivå, komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå och komvux i svenska för invandrare (sfi). Betygsskalan blir inom komvux på grundläggande nivå och komvux i sfi betygen Godkänt och Icke godkänt. Inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå används endast betyget Godkänt. Elever som inte når Godkänt ska få ett intyg om att de deltagit i kursen.

När börjar förändringarna gälla?

Den nya betygsskalan ska tillämpas på berörda skolformsdelar från och med 1 januari 2022. Då det inte införs några nya kurser utan endast en ny betygsskala finns inga övergångsbestämmelser. Utformandet av den nya betygsskalan, där överliggande betygssteg tagits bort, har endast i mycket liten utsträckning påverkat kursernas övriga innehåll. Det innebär i praktiken att elever som läser kurser som löper över årsskiftet fortsatt läser samma kurs men betygsätts enligt den nya betygsskalan om de avslutar kursen efter 1 januari 2022.

Det är viktigt att huvudman och rektor säkerställer att verksamheten är väl förberedd och införstådd i förändringarna i god tid innan ikraftträdandet. För att stödja huvudmännen i detta arbete planerar Skolverket att publicera informations- och stödinsatser kring den förenklade betygsskalan under november 2021.

Bakgrund till den förenklade betygsskalan

Bakgrunden till beslutet om att införa en förenklad betygsskala grundar sig i förslag som bland annat framkommit i Sfi-utredningen (SOU 2013: 76), GRUV-utredningen (SOU 2013:20) och nu senast i komvuxutredningen, En andra och en annan chans – ett komvux i tiden, (SOU 2018:71). Några argument för en förenklad betygsskala som lyfts fram i utredningarna är att betyget inte används som ett urvalsinstrument för högre studier, att det skulle kunna öka genomströmningen av elever och förenkla bedömnings- och dokumentationsarbetet för undervisande lärare.

Mer om komvux för stärkt kompetensförsörjning - Regeringen.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vilka berörs av den förändrade betygsskalan?

Huvudmän som bedriver kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare berörs av förändringarna av betygsskalan. Berörs görs även de fristående utbildningsanordnare (inklusive folkhögskolor) som tillhandahåller kurser inom ovan nämnda skolformsdelar samt rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare, elever och annan personal som arbetar med elever kopplat till utbildningen och undervisningen inom dessa delar och nivåer.

Hur påverkas de nationella proven i sfi?

Skolverket utkommer med en ny serie nationella prov för sfi med start i januari 2022. De sfi-prov som är framtagna enligt den gamla betygsskalan kommer inte längre att kunna användas.

Genomföra och bedöma nationella prov i svenska för invandrare (sfi)länk till annan webbplats

Vad gör Skolverket?

Arbetet med att ta fram den nya förenklade betygsskalan och revidera kursplanerna är i gång. Arbetsgrupper och referensgrupper gör en analys av nuvarande betygsskala och vad som behöver framgå av en ny betygsskala. Vi undersöker hur nya betygsskalor påverkar nya kurskoder, statistik och systemleverantörer. Skolverket planerar också informations- och implementeringsinsatser med anledning av förändringarna.

Informationen på denna sida kommer att uppdateras fortlöpande.

Frågor och svar om den förenklade betygsskalan

Här publiceras några vanliga frågor och svar rörande den förenklade betygsskalan.

Fråga: När kommer informations- och stödinsatser från Skolverket?

Svar: Informations- och stödinsatser planeras att publiceras under november 2021.

Fråga: När ska den förenklade betygsskalan börja användas?

Svar: Den förenklade betygsskalan träder i kraft den 1 januari 2022.

Fråga: Kommer kraven för godkänt betyg vara samma som för betyg E?

Svar: Nivån för godkänt resultat har inte ändrats.

Fråga: Kommer kursplanen i övrigt också revideras eller är det bara betygsskalan som ändras?

Svar: Kursplanerna har inte revideras i större omfattning utöver de konsekvensändringar som skett i samband med reformen av betygsskalan.

Fråga: Vilken betygsskala förändras och på vilket sätt ändras den?

Svar: Den sexgradiga betygsskalan, A–F, kommer inte längre att användas i skolformsdelarna komvux på grundläggande nivå, komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå och komvux i svenska för invandrare (sfi). Det blir istället betygen Godkänt och Icke godkänt inom komvux på grundläggande nivå och komvux i sfi. Inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå används endast betyget Godkänt. Elever som inte når Godkänt ska få ett intyg om att de deltagit i kursen. Den nya betygsskalan ska användas inom berörda skolformsdelar från och med 1 januari 2022.

Fråga: Hur påverkas innehållet i kursplanerna av den nya betygsskalan?

Svar: Det är fortsatt samma kurser och kursernas innehåll har endast förändrats i mycket liten utsträckning under utformandet av den nya betygsskalan. Det innebär i praktiken att elever som läser en kurs som löper över årsskiftet 2021/2022 fortsatt läser samma kurs men betygsätts enligt den nya betygsskalan om de avslutar kursen efter 1 januari 2022.

Fråga: Finns det övergångsbestämmelser?

Svar: Nej. Eftersom det inte införs några nya kurser utan endast en ny betygsskala finns inga övergångsbestämmelser. Från och med 1 januari 2022 ska elever betygsättas enligt den nya betygsskalan, även om de påbörjat kursen tidigare.

Här publiceras några vanliga frågor och svar rörande den förenklade betygsskalan.

Fråga: När kommer informations- och stödinsatser från Skolverket?

Svar: Informations- och stödinsatser planeras att publiceras under november 2021.

Fråga: När ska den förenklade betygsskalan börja användas?

Svar: Den förenklade betygsskalan träder i kraft den 1 januari 2022.

Fråga: Kommer kraven för godkänt betyg vara samma som för betyg E?

Svar: Nivån för godkänt resultat har inte ändrats.

Fråga: Kommer kursplanen i övrigt också revideras eller är det bara betygsskalan som ändras?

Svar: Kursplanerna har inte revideras i större omfattning utöver de konsekvensändringar som skett i samband med reformen av betygsskalan.

Fråga: Vilken betygsskala förändras och på vilket sätt ändras den?

Svar: Den sexgradiga betygsskalan, A–F, kommer inte längre att användas i skolformsdelarna komvux på grundläggande nivå, komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå och komvux i svenska för invandrare (sfi). Det blir istället betygen Godkänt och Icke godkänt inom komvux på grundläggande nivå och komvux i sfi. Inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå används endast betyget Godkänt. Elever som inte når Godkänt ska få ett intyg om att de deltagit i kursen. Den nya betygsskalan ska användas inom berörda skolformsdelar från och med 1 januari 2022.

Fråga: Hur påverkas innehållet i kursplanerna av den nya betygsskalan?

Svar: Det är fortsatt samma kurser och kursernas innehåll har endast förändrats i mycket liten utsträckning under utformandet av den nya betygsskalan. Det innebär i praktiken att elever som läser en kurs som löper över årsskiftet 2021/2022 fortsatt läser samma kurs men betygsätts enligt den nya betygsskalan om de avslutar kursen efter 1 januari 2022.

Fråga: Finns det övergångsbestämmelser?

Svar: Nej. Eftersom det inte införs några nya kurser utan endast en ny betygsskala finns inga övergångsbestämmelser. Från och med 1 januari 2022 ska elever betygsättas enligt den nya betygsskalan, även om de påbörjat kursen tidigare.

Aktuella föreskrifter 

Här hittar du information om de nya föreskrifterna om mål för komvuxarbetet samt om de aktuella förändringarna i andra föreskrifter från Skolverket som börjar gälla den 1 juli 2021.

Nya föreskrifter om mål för komvuxarbetet som börjar gälla 1 juli 2021

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2021:29) om mål för komvuxarbetet. SKOLFS 2021:29 (skolverket.se)länk till annan webbplats

Ta del av aktuella ändringar i Skolverkets föreskrifter som börjar gälla 1 juli 2021

Betygskatalog

Föreskrifter (SKOLFS 2021:30) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:8) om betygskatalog för vuxenutbildning. SKOLFS 2021:30 (skolverket.se)länk till annan webbplats

Examensbevis

Föreskrifter (SKOLFS 2021:31)om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:9) om utformning av examensbevis från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. SKOLFS 2021:31 (skolverket.se)länk till annan webbplats

Komvuxbevis

Föreskrifter SKOLFS 2021:32 om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:151) om utformningen av gymnasiesärskolebevis från kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå. SKOLFS 2021:32 (skolverket.se)länk till annan webbplats

Motsvarandelistan

Föreskrifter (SKOLFS 2021:33 om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:196) om vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen. SKOLFS 2021:33 (skolverket.se)länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 20 september 2021

Innehåll på denna sida