Anpassa prov i grundskolan
För elever med funktionsnedsättningar eller med läs- och skrivsvårigheter kan provet behöva anpassas på olika sätt i samband med genomförandet.
Att genomföra nationella prov med elever med funktionsnedsättning
För elever med funktionsnedsättningar kan provet behöva anpassas på olika sätt i samband med genomförandet. Rektor ska i god tid före provdatumet ha beslutat om eventuella anpassningar.
Provens förslutningar öppnas på provdagens morgon. Om det föreligger starka skäl, till exempel att ett provmaterial behöver anpassas genom förstorad text, kan rektor besluta att öppna förslutningen dagen innan provets genomförande. Att en elev är i behov av förlängd provtid eller raster under provgenomförandet är inte skäl nog att öppna proven i förtid.
Planera anpassningen utifrån elevens förutsättningar
Du som lärare behöver planera anpassningen av proven utifrån elevens förutsättningar. Det krävs inte att eleven har en formell diagnos för att få göra nationella prov på ett anpassat sätt. Som stöd finns exempel på anpassningar i lärarinformationen till respektive prov. Vi kan inte rekommendera anpassningar i enskilda fall.
Det är viktigt att skolan genomför anpassningen så att provet fortfarande prövar de kunskaper och de förmågor som respektive delprov avser att pröva. Beslut om anpassningar behöver därför föregås av en omsorgsfull analys där skolan tar hänsyn till elevens förutsättningar och vad provet prövar.
Inför ett beslut om anpassning är det också viktigt att läraren informerar eleven och eventuellt elevens vårdnadshavare om vad anpassningen innebär och hur provet kommer att bedömas.
Film: Hur funkar nationella prov för elever med funktionsnedsättningar (tid 3:42) I filmen träffar du Jens Anker-Hansen som berättar om hur nationella prov funkar för elever med funktionsnedsättningar.
I lärarinformationen finns exempel på anpassningar
En anpassning kan till exempel vara förlängd provtid. I lärarinformationen till provet finns exempel på anpassningar.
Elever med funktionsnedsättning kan ha åtgärdsprogram som anger att eleven får använda sig av hjälpmedel i undervisningen. Rektorn kan besluta att eleven får använda samma typ av hjälpmedel under nationella provet om provet fortfarande prövar det som det är avsett att pröva.
Eleven behöver veta om anpassningarna påverkar bedömning
Det är viktigt att eleven i god tid före provtillfället får veta om anpassningarna påverkar bedömningen. Eleven behöver förstå provets syfte och vad som prövas i provet. Det är viktigt att du som bedömer resultatet känner till konsekvenserna av att anpassa provet och hur resultatet i så fall kan användas.
Möjlighet att undantas från att genomföra ett delprov
De nationella proven är obligatoriska, men om det finns särskilda skäl kan rektorn besluta att en elev undantas från att genomföra ett delprov eller ett prov.
På respektive provinstitutions webbplats kan du läsa mer om anpassning vid genomförandet av de nationella proven.
Nationella prov i årskurs 3
Matematik i årskurs 3 (su.se)
Länk till annan webbplats.
Svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 (uu.se) Länk till annan webbplats.
Nationella prov i årskurs 6
Engelska i årskurs 6 (gu.se) Länk till annan webbplats.
Matematik i årskurs 6 (su.se) Länk till annan webbplats.
Svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6 (uu.se) Länk till annan webbplats.
Nationella prov i årskurs 9
Engelska i årskurs 9 (gu.se) Länk till annan webbplats.
Matematik i årskurs 9 (su.se) Länk till annan webbplats.
Svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9 (uu.se) Länk till annan webbplats.
Att genomföra nationella prov med elever med läs- och skrivsvårigheter
Skolverket använder sig av den definition av läsning som kallas The Simple View of Reading. I den beskrivs läsning som en produkt av två faktorer: avkodning och förståelse, som båda är nödvändiga (Läsning = Avkodning x Förståelse). För att kunna läsa behövs alltså både förmågan att avkoda skriftspråk och förmågan att förstå det skriftspråkliga innehållet. När styrdokumenten använder begreppet läsning och vid undervisning och bedömning av läsning är alltså vare sig avkodningsfaktorn eller förståelsefaktorn möjliga att helt bortse från.
Skolverket utgår bland annat från Vetenskapsrådets rapport: Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever (2015). I kunskapsöversikten är avkodning preciserat till ordavkodning, vilket betyder att det ingår i läsning att kunna koppla samman grafem-fonem (symbol-ljud).
Prov i svenska och svenska som andraspråk
Läs- och skrivsvårigheter kan ta sig uttryck på många olika sätt och påverka färdigheterna att avläsa och tolka text. Läsförståelseproven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 och 6 prövar avkodning och förståelse av text. I årskurs 9 förutsätts att eleven har utvecklat förmågan att avkoda text och eleven kan därför få lyssna till texterna i delprovet, som anpassning. Men i årskurs 3 och 6 innebär en sådan anpassning att provet inte längre prövar det som provet är avsett att pröva.
Anpassa genomförandet
Alla elever med läs- och skrivsvårigheter behöver inte samma anpassningar eller att få lyssna på texterna. I lärarinformationen finns exempel på olika anpassningar som innebär att provet fortfarande prövar rätt saker. Vanliga anpassningar är förlängd provtid eller uppdelning av provet på flera tillfällen.
Göra läsförståelseprov utan anpassning
Eleven kan genomföra delproven enligt anvisningarna. Förvissa dig då om att eleven verkligen har förstått vad som prövas, varför och vilken roll resultatet kommer att spela för bedömningen och betyget. Resultatet speglar då elevens färdighet utan hjälpmedel. Komplettera resultatet från det nationella provet med andra typer av bedömningar för att få en bred bild av elevens läsförståelse.
Inte göra delprovet alls
De nationella proven är obligatoriska, men om det finns särskilda skäl kan rektorn besluta att en elev inte behöver göra ett prov. Det är då viktigt att ta hänsyn till att eleven kan känna sig särbehandlad, men också till att eleven kan tycka att provet är omöjligt på grund av funktionsnedsättningen.
Läroplanen ligger till grund för de nationella proven i grundskolan. Proven konstrueras utifrån kursplanernas syften och centrala innehåll, och bedömningen utgår från betygskriterierna i kursplanerna.
Delproven som prövar elevernas läsförmåga i grundskolans nationella prov utgår från att avkodning och läsförståelse följs åt. Att kunna läsa innebär att både kunna avkoda och förstå. En elev som kan avkoda, förstå och tolka en text har därmed förutsättningar att kunna återge och använda sig av innehållet i en text.
I betygskriterierna för årskurserna 3, 6 och 9 används begreppen läsa med flyt, lässtrategier och läsförståelse för att beskriva elevers läsförmåga. I de nationella proven för grundskolan betyder läsa med flyt att eleverna använder ortografisk helordsläsning som avkodningsstrategi. Vidare omfattar begreppet lässtrategier både strategier för avkodning och förståelse och i begreppet läsförståelse ingår både avkodning och förståelse. I de olika proven konkretiseras sedan de olika begreppen ytterligare.
Så prövas elevernas läsförmåga i de nationella proven i årskurs 3
Elevernas läsförmåga prövas med stöd av fyra olika delprov i ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3.
I två delprov prövas förmågan att själv kunna läsa och förstå en berättande text och en faktatext, genom att eleverna använder sig av såväl lässtrategier för avkodning som förståelse. Med stöd av ett antal flervalsfrågor prövas två olika typer av läsförståelse:
- Uppmärksamma och återge explicit uttryckt information
- Tolka och integrera idéer och information
Ett tredje delprov prövar elevernas högläsning av den inledande berättande texten i enskildhet med läraren. I denna del använder eleverna sig av såväl lässtrategier för avkodning som förståelse.
Eleven kan
- läsa ut ord och meningar relativt obehindrat med hjälp av ortografisk helordsläsning (läsa med flyt),
- korrigera sig själv vid behov genom att läsa om enstaka ord eller meningar (avkodning),
- utnyttja ljudningsstrategin vid behov och/eller stanna upp vid vissa ord för att se hur de ska avläsas (avkodning).
Slutligen prövas i ett fjärde delprov elevernas läsförståelse i form av ett kort textsamtal i direkt anslutning till elevernas individuella högläsning. I detta delprov prövas förmågan att muntligt kommentera och föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texten samt relatera detta till egna erfarenheter.
Så prövas elevernas läsförmåga i de nationella proven i årskurs 6
Ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 6 prövar elevernas läsförmåga i två delprov, där olika texttyper ingår.
De två delproven prövar elevernas förmåga att själva kunna läsa och förstå berättande text och sakprosatext, genom att såväl lässtrategier för avkodning som förståelse används. Med stöd av flervalsfrågor och öppna frågor prövas fyra olika typer av läsförståelse:
- Hitta efterfrågad information
- Dra enkla slutsatser
- Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera
- Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag
Likheter och skillnader i läsproven
I årskurserna 3, 6 och 9 prövas elevernas läsförmåga med stöd av de gemensamma begrepp som kursplanerna anger. Progression i proven syns dels i val av texter, frågeformuleringar och kravnivåer, dels i hur begreppen läsa med flyt och läsförståelsetolkas.
I provet för årskurs 3 prövas elevernas grundläggande läsförståelse genom att de själva läser bekanta och elevnära texter. Dessutom prövas om de kan läsa en del av en text i huvudsak flytande där även andra former av lässtrategier för avkodning utnyttjas.
För provet i årskurs 6 innebär läsa med flyt att eleverna har tillägnat sig en automatiserad avkodning. Det gör att elevernas läsförståelse i denna årskurs prövas genom att eleverna själva läser längre texter där en automatiserad avkodning krävs för förståelse och tolkning av texterna.
I ämnesproven i årskurs 9 prövas läsförmågan i ett av delproven. I första hand prövas bearbetning och analys av den lästa texten snarare än avkodning eftersom eleven förutsätts ha utvecklat förmågan att avkoda text. En enskild elev i årskurs 9 kan därför, som anpassning, få lyssna till texterna som ingår i delprovet i stället för att läsa dessa själv om det bedöms nödvändigt utifrån elevens behov och förutsättningar.
Proven i årskurserna 3 och 6 har både en summativ och en formativ funktion. De är en avstämning av elevens kunskaper men ger också en information inför den fortsatta undervisningen för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt.
I årskurs 3 kan provresultaten också utgöra underlag vid planering av resursfördelning och fortbildningsbehov. Proven kan i årskurs 3 användas tillsammans med andra test/diagnoser för att avgöra vad som gagnar den enskilda eleven bäst.
I årskurs 9 har däremot provet främst en summativ funktion för den enskilda eleven då det görs i slutet av den obligatoriska grundskolan och därmed inte i någon större utsträckning leder till en framåtsyftande planering.
I årskurs 6 och 9 görs en sammanvägning av delprovsresultaten till ett provbetyg. I årskurs 3 sammanvägs inte delproven till ett enda provresultat. Däremot utgör delproven var för sig viktiga kunskaper för läraren om var eleverna befinner sig i sin läs- och skrivutveckling i slutet av årskurs 3.
Prov i engelska
Läs- och skrivsvårigheter kan uttrycka sig på olika sätt för olika elever. Det går inte att generellt säga att alla elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har samma behov av anpassningar. Rektorn beslutar om anpassningar av nationella prov.
Nationella prov i årskurs 6
Delprov B, Reception (Reading and Listening), i årskurs 6 består av två delar, B1 och B2. Del B1 (Reading) prövar elevens förmåga att förstå och tolka enkla engelska texter från olika medier, skriftliga instruktioner och beskrivningar. Del B2 (Listening) prövar elevens förmåga att förstå och tolka tydligt talad engelska, muntliga instruktioner och beskrivningar.
Läs mer om vilka anpassningar som kan göras i lärarinformationen till provet. Du hittar även informationen på lärosätets webbplats.
Anpassningar av nationella prov i engelska årskurs 6 (nafs.gu.se) Länk till annan webbplats.
Nationella prov i årskurs 9 och i gymnasieskolan
Delprov B, Receptive Skills, i årskurs 9 i är uppdelat på B1 Focus: Reading och B2 Focus: Listening. B1 prövar reception med fokus på läsförståelse, det vill säga förståelse av skriven engelska samt förmågan att tolka innehållet och därmed förmågan att läsa på olika sätt och med olika syften. B2 prövar reception med fokus på hörförståelse, det vill säga förståelse av talad engelska samt förmågan att tolka innehållet och därmed förmågan att lyssna på olika sätt och med olika syften.
Läs mer om vilka anpassningar som kan göras i lärarinformationen till provet. Du hittar även informationen på lärosätets webbplats.
Anpassningar av nationella prov i engelska årskurs 9 (nafs.gu.se) Länk till annan webbplats.
Möjlighet att undantas från delprov
Om det finns särskilda skäl kan rektorn besluta att en elev inte behöver genomföra ett nationellt prov eller delprov som ingår i ett sådant prov. Det finns då en risk för att eleven kan känna sig särbehandlad eller exkluderad.