Ändrade läroplaner och kursplaner hösten 2022

De ändrade läroplanerna och kursplanerna i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan börjar att gälla höstterminen 2022. Här kan du läsa om ändringarna och hur vi stöttar skolorna i arbetet.

Det här är nytt

Det finns ändringar i alla kursplaner på grundskolenivå. Det har också kommit nya formuleringar om sexualitet, samtycke och relationer och annat värdegrundsarbete i läroplanernas inledande delar.

Börjar att gälla från höstterminen 2022

Alla ändringar ska tillämpas från höstterminen 2022. Det finns inga övergångsregler vilket betyder att ändringarna börjar gälla samtidigt för alla årskurser i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan.

Läroplanerna får nya förkortningar

Eftersom läroplanerna har genomgått flera förändringar får de nya förkortningar.

  • Grundskolans läroplan: Lgr22
  • Grundsärskolans läroplan: Lgrsär22
  • Specialskolans läroplan: Lspec22
  • Sameskolans läroplan: Lsam22

Regeringen har lämnat förslag på ändringar i betygssystemet

Regeringen har nyligen lämnat en lagrådsremiss med förslag på ändringar i skollagen. Förslagen ska leda till att betygen som sätts i skolan bättre speglar elevernas kunskaper. Ett av förslagen är en ny princip för betygssättning.

Läs mer

Regeringens förslag innebär bland annat att

  • begreppet kunskapskrav ska ersättas av begreppet betygskriterier i alla skolformer och årskurser där betyg sätts
  • det ska införas en ny princip för betygssättning som innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper
  • begreppen kunskapskrav och kravnivåer ska ersättas av begreppet kriterier för bedömning av kunskaper i de skolformer och årskurser där betyg inte sätts, till exempel i grundskolans lägre årskurser, ämnesområden i grundsärskolan och på gymnasiesärskolans individuella program
  • ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan och inom komvux på gymnasial nivå.

När föreslås ändringarna börja gälla?

Den nya principen för betygssättning, betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper föreslås börja gälla från den 1 juli 2022 i alla skolformer. Förslagen innebär inte att Skolverket kommer att behöva formulera om innehållet i kunskapskraven i de kursplaner som redan är beslutade och börjar gälla från höstterminen 2022

Införandet av ämnesbetyg på gymnasial nivå föreslås börja gälla i utbildningar på gymnasial nivå som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Läs mer om förslagen på regeringens webbplatslänk till annan webbplats

Vad händer nu?

En lagrådsremiss är ett utkast till lag som regeringen lämnar till Lagrådet, som bland annat granskar att förslaget inte strider mot någon grundlag. Regeringen bearbetar därefter förslaget och lämnar det sedan som en proposition till riksdagen.

Regeringens förslag innebär bland annat att

  • begreppet kunskapskrav ska ersättas av begreppet betygskriterier i alla skolformer och årskurser där betyg sätts
  • det ska införas en ny princip för betygssättning som innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper
  • begreppen kunskapskrav och kravnivåer ska ersättas av begreppet kriterier för bedömning av kunskaper i de skolformer och årskurser där betyg inte sätts, till exempel i grundskolans lägre årskurser, ämnesområden i grundsärskolan och på gymnasiesärskolans individuella program
  • ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan och inom komvux på gymnasial nivå.

När föreslås ändringarna börja gälla?

Den nya principen för betygssättning, betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper föreslås börja gälla från den 1 juli 2022 i alla skolformer. Förslagen innebär inte att Skolverket kommer att behöva formulera om innehållet i kunskapskraven i de kursplaner som redan är beslutade och börjar gälla från höstterminen 2022

Införandet av ämnesbetyg på gymnasial nivå föreslås börja gälla i utbildningar på gymnasial nivå som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Läs mer om förslagen på regeringens webbplatslänk till annan webbplats

Vad händer nu?

En lagrådsremiss är ett utkast till lag som regeringen lämnar till Lagrådet, som bland annat granskar att förslaget inte strider mot någon grundlag. Regeringen bearbetar därefter förslaget och lämnar det sedan som en proposition till riksdagen.

Läs de ändrade kursplanerna

Här kan du ladda ner och läsa ändrade kursplanerna i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Läroplanerna kommer att publiceras i sin helhet på skolverket.se den 1 juli 2022. De kommer även att tryckas under våren 2022.

Grundskolan

Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

BildPDF (pdf, 116 kB)

BiologiPDF (pdf, 113 kB)

EngelskaPDF (pdf, 299 kB)

FysikPDF (pdf, 236 kB)

GeografiPDF (pdf, 115 kB)

Hem- och konsumentkunskapPDF (pdf, 105 kB)

HistoriaPDF (pdf, 149 kB)

Idrott och hälsaPDF (pdf, 230 kB)

Judiska studierPDF (pdf, 225 kB)

KemiPDF (pdf, 229 kB)

MatematikPDF (pdf, 249 kB)

Moderna språkPDF (pdf, 355 kB)

Modersmål (utom nationella minoritetsspråk)PDF (pdf, 238 kB)

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 331 kB)

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 325 kB)

Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 322 kB)

Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 319 kB)

MusikPDF (pdf, 156 kB)

ReligionskunskapPDF (pdf, 229 kB)

SamhällskunskapPDF (pdf, 238 kB)

SlöjdPDF (pdf, 225 kB)

Svenska som andraspråkPDF (pdf, 263 kB)

SvenskaPDF (pdf, 250 kB)

Teckenspråk för hörandePDF (pdf, 311 kB)

TeknikPDF (pdf, 236 kB)

Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

BildPDF (pdf, 116 kB)

BiologiPDF (pdf, 113 kB)

EngelskaPDF (pdf, 299 kB)

FysikPDF (pdf, 236 kB)

GeografiPDF (pdf, 115 kB)

Hem- och konsumentkunskapPDF (pdf, 105 kB)

HistoriaPDF (pdf, 149 kB)

Idrott och hälsaPDF (pdf, 230 kB)

Judiska studierPDF (pdf, 225 kB)

KemiPDF (pdf, 229 kB)

MatematikPDF (pdf, 249 kB)

Moderna språkPDF (pdf, 355 kB)

Modersmål (utom nationella minoritetsspråk)PDF (pdf, 238 kB)

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 331 kB)

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 325 kB)

Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 322 kB)

Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 319 kB)

MusikPDF (pdf, 156 kB)

ReligionskunskapPDF (pdf, 229 kB)

SamhällskunskapPDF (pdf, 238 kB)

SlöjdPDF (pdf, 225 kB)

Svenska som andraspråkPDF (pdf, 263 kB)

SvenskaPDF (pdf, 250 kB)

Teckenspråk för hörandePDF (pdf, 311 kB)

TeknikPDF (pdf, 236 kB)

Grundsärskolan

Sameskolan

Kursplanen består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

SamiskaPDF (pdf, 273 kB)

Kursplanen består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

SamiskaPDF (pdf, 273 kB)

Specialskolan

Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

Engelska för döva och hörselskadadePDF (pdf, 307 kB)

Moderna språk för döva och hörselskadadePDF (pdf, 272 kB)

Rörelse och dramaPDF (pdf, 268 kB)

Svenska för döva och hörselskadadePDF (pdf, 257 kB)

Teckenspråk för döva och hörselskadadePDF (pdf, 285 kB)

Engelska för döva och hörselskadade med utvecklingsstörningPDF (pdf, 188 kB)

Kommunikation för döva och hörselskadade med utvecklingsstörningPDF (pdf, 142 kB)

Svenska för döva och hörselskadade med utvecklingsstörningPDF (pdf, 160 kB)

Teckenspråk för döva och hörselskadade med utvecklingsstörningPDF (pdf, 158 kB)

Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi har gjort ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

Engelska för döva och hörselskadadePDF (pdf, 307 kB)

Moderna språk för döva och hörselskadadePDF (pdf, 272 kB)

Rörelse och dramaPDF (pdf, 268 kB)

Svenska för döva och hörselskadadePDF (pdf, 257 kB)

Teckenspråk för döva och hörselskadadePDF (pdf, 285 kB)

Engelska för döva och hörselskadade med utvecklingsstörningPDF (pdf, 188 kB)

Kommunikation för döva och hörselskadade med utvecklingsstörningPDF (pdf, 142 kB)

Svenska för döva och hörselskadade med utvecklingsstörningPDF (pdf, 160 kB)

Teckenspråk för döva och hörselskadade med utvecklingsstörningPDF (pdf, 158 kB)

Läs kommentarmaterialen

Kommentarmaterialen ger en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna. Hittills finns kommentarmaterial publicerade för de ändrade kursplanerna i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Kommentarmaterialen för grundsärskolans ändrade kursplaner publiceras den 30 september 2021.

Kommentarmaterial för grundskolan, sameskolan och specialskolan

Ta del av vårt material för att implementera läroplanerna och kursplanerna

Vi erbjuder material för lärare, rektorer och skolchefer om de ändrade läroplanerna och kursplanerna.

För dig som är rektor eller skolchef

För dig som är rektor eller skolchef finns en sida med förslag på hur ni steg för steg kan planera och organisera implementering av styrdokument som en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Så kan ni implementera ändrade styrdokument

Den 30 september 2021 kommer det också en sida med information om sådant som är bra att tänka på vid implementeringen av kursplanerna och läroplanerna.

För dig som är lärare

För dig som är lärare finns ett övergripande material om hur du och dina kollegor kan arbeta med kursplanerna.

Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022

Den 30 september 2021 kommer det också ämnessidor med information om ändringarna i varje ämne, jämförelsedokument och diskussionsfrågor. På ämnessidorna hittar du också kommentarmaterialen. Vi kommer också att sända webbinarier med olika teman ur kursplaner och läroplaner under våren 2022. Mer information om dem publiceras här på skolverket.se.

Vi erbjuder material för lärare, rektorer och skolchefer om de ändrade läroplanerna och kursplanerna.

För dig som är rektor eller skolchef

För dig som är rektor eller skolchef finns en sida med förslag på hur ni steg för steg kan planera och organisera implementering av styrdokument som en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Så kan ni implementera ändrade styrdokument

Den 30 september 2021 kommer det också en sida med information om sådant som är bra att tänka på vid implementeringen av kursplanerna och läroplanerna.

För dig som är lärare

För dig som är lärare finns ett övergripande material om hur du och dina kollegor kan arbeta med kursplanerna.

Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022

Den 30 september 2021 kommer det också ämnessidor med information om ändringarna i varje ämne, jämförelsedokument och diskussionsfrågor. På ämnessidorna hittar du också kommentarmaterialen. Vi kommer också att sända webbinarier med olika teman ur kursplaner och läroplaner under våren 2022. Mer information om dem publiceras här på skolverket.se.

Läs mer om de ändrade kursplanerna

De ändrade kursplanerna ska vara ett bättre arbetsverktyg för lärarna. Ämnets syfte och centrala innehåll har fått ett tydligare fokus i undervisningen och kunskapskraven ska bli ett bättre stöd när lärarna skriver omdömen och sätter betyg. På så sätt vill vi bidra till en högre kvalitet och likvärdighet i undervisningen och till att eleverna får mer tillförlitliga och rättvisande betyg.

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga förändringarna:

  • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
  • Ämnets karaktär har lyfts fram tydligare.
  • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner.
  • Skillnaden mellan stadierna i det centrala innehållet är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
  • Kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
  • Kursplanerna i olika skolformer är samordnade med varandra samtidigt som det specifika med varje skolform är tydligare.
  • Ämnesinnehållet är tydligare i grundsärskolans ämnesområden.

Nationella minoriteter i kursplanerna

I kursplanerna är innehållet om nationella minoriteter stärkt. Undervisningen koncentreras och förstärks eftersom kvaliteten bedöms bli högre om innehållet finns samlat.
Mer om nationella minoriteter i kursplanerna

Så har vi arbetat fram de ändrade kursplanerna

I vårt arbete har vi velat vara så öppna och transparenta som möjligt. Vi har bland annat haft möten med hundratals lärare, med elever och med forskare runt om i Sverige för att ta reda på vad som behöver ändras i kursplanerna. Vi har också haft samråd med intresseorganisationer, fackförbund, branschrepresentanter och andra myndigheter.

Läs mer om det som är nytt i läroplanernas inledande delar

Regeringen har fattat beslut om läroplansändringar i det kunskapsområde som i dag kallas sex och samlevnad. Det nya namnet blir sexualitet, samtycke och relationer. Syftet är att förbättra kvaliteten och stärka likvärdigheten i undervisningen. Det finns också nya formuleringar om annat värdegrundsarbete till exempel om att skolan ska motverka olika former av intolerans, våld och förtryck

Läs mer om det som är nytt i läroplanens inledande delar

Vad har inte ändrats i läroplanerna?

Den grundläggande strukturen i både läroplanerna och kursplanerna finns kvar. Precis som tidigare ska syftet och det centrala innehållet i kursplanerna styra undervisningen medan kunskapskraven ska vara ett stöd när läraren sätter betyg. Grundmodellen med värdeord i kunskapskraven har vi inte heller förändrat, men antalet värdeord som används har blivit färre. Det handlar inte heller om några ändringar av betygsskalan.

Den grundläggande strukturen i både läroplanerna och kursplanerna finns kvar. Precis som tidigare ska syftet och det centrala innehållet i kursplanerna styra undervisningen medan kunskapskraven ska vara ett stöd när läraren sätter betyg. Grundmodellen med värdeord i kunskapskraven har vi inte heller förändrat, men antalet värdeord som används har blivit färre. Det handlar inte heller om några ändringar av betygsskalan.

Så fungerar läroplaner och kursplaner

Det är läroplanen och kursplanerna som styr utbildningen och undervisningen i grundskolan. De är också avgörande för likvärdigheten i skolan. De här texterna tydliggör hur kursplanen och kunskapskraven är uppbyggda, hur de olika delarna förhåller sig till varandra och hur det är tänkt att lärare ska använda dem för att planera och genomföra undervisningen samt sätta betyg.

Så använder du läroplanen för grundskolanlänk till annan webbplats

Så använder du läroplanen för grundsärskolanlänk till annan webbplats

Så använder du läroplanen i specialskolanlänk till annan webbplats

Så använder du läroplanen för sameskolanlänk till annan webbplats

Film: Vad är en kursplan? (2:47 min)

Den här filmen beskriver vad en kursplan är och förklarar kursplanens tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Filmen är grundläggande och vänder sig i första hand till den som vill få koll på hur kursplaner används i undervisningen. Filmen kan också passa bra att visa på föräldramöten.

Vi har sett över timplanerna

Vi har gjort en översyn av timplanerna för grundskolan, specialskolan, sameskolan och grundsärskolan. Syftet är att skapa en bättre balans mellan kursplanernas centrala innehåll och den undervisningstid som är avsatt för varje ämne i timplanen. Vi har också tittat på olika åtgärder för att fler elever ska läsa ett språk utöver svenska och engelska.

Vi föreslår bland annat att elevens val tas bort och att denna tid fördelas till de ämnen och stadier som har ett behov av mer reglerad undervisningstid. Timmarna fördelas framför allt till de samhällsorienterande och de naturorienterande ämnena, men i viss mån också till de så kallade praktisk-estetiska ämnena.

Vi redovisade uppdraget till regeringen den 29 mars 2021. Något beslut är inte fattat ännu.

Läs redovisningen och ta del av förslagen

Timplan för grundskolan

Kontakta oss

Har du frågor om de ändrade kursplanerna eller om informationen på den här sidan? Välkommen att mejla eller ringa Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta upplysningstjänsten

Senast uppdaterad 27 september 2021

Innehåll på denna sida

    Frågor och svar

    De nationella proven kommer att justeras utifrån revideringen. Vi kommer också att se över bedömningsstöden. Vi informerar om förändringar i prov, och bedömningsstöd på skolverket.se och i nyhetsbreven.

    Bedömningen är att de nuvarande skrivningarna i läroplanen om fysisk aktivitet och rörelse är tillräckliga. Arbetet med mer rörelse i skolan är viktigt men kan aktualiseras på andra sätt än genom ändringar i läroplanen.