Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete

Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete genomföras både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar.

Samarbetet i styrkedjan

Film: Samarbetet i styrkedjan (tid 1:12)

Samarbetet i och styrningen av den svenska skolan beskrivs ofta som en kedja, som brukar kallas för styrkedjan eller stödkedjan. Huvudmannens roll i kedjan är att planera, följa upp och utveckla utbildningen inom hela organisationen.
För det här arbetet är huvudmannen beroende av underlag från enheterna. Huvudmannen ska också stödja enheterna i kvalitetsarbetet och se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på samtliga enheter i organisationen.
Rektor ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. I rollen ingår också att stödja och skapa förutsättningar för personalens medverkande i kvalitetsarbetet. Även barn, elever och deras vårdnadshavare ska ha möjlighet att delta i arbetet.
Viktiga framgångsfaktorer är en kontinuerlig kommunikation och dialog längs hela kedjan och deltagande på alla nivåer.

styrkedjans delar för huvudmannen där huvudmannens uppdragsgivare är kommunfullmäktige och där huvudmannen ansvarar föra att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå.

Huvudmannens ansvar och uppdrag

Huvudmannens ansvar innebär bland annat att fördela resurser och organisera verksamheten utifrån lokala förutsättningar samt systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten så att de nationella målen kan uppfyllas.

2 kap. 8 § i skollagenlänk till annan webbplats

Om ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet

Huvudmannen ska utse en eller flera skolchefer för verksamheten. Skolchefens uppgift är att hjälpa huvudmannen att se till att verksamheten följer de föreskrifter som gäller för utbildningen. I uppdraget ingår också att se till att skollagens föreskrifter om systematiskt kvalitetsarbete följs.

2 kap. 8 a § skollagen.länk till annan webbplats

Om Skolchefens roll

Grundläggande i huvudmannens ansvar är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet och likvärdighet. Utbildningen ska vara förankrad i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Kvalitet

Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Allt arbete med skolutveckling handlar ytterst om att alla barn och elever ska få goda möjligheter till utveckling och lärande i en miljö som ger trygghet samt vilja och lust att lära.

1 kap. 4 § och 3 kap. 2§ i skollagenlänk till annan webbplats

Likvärdighet

Utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet. Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

1 kap. 4, 8 och 9 §§ i skollagenlänk till annan webbplats

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

1 kap. 5 § i skollagenlänk till annan webbplats

Om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Struktur, rutiner och dokumentation

Systematiken i kvalitetsprocessen kan säkras genom en tydlig struktur och fastställda rutiner. För att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se förändringar av måluppfyllelsen måste kvalitetsarbetet dessutom dokumenteras.

Struktur

Det är väsentligt att skapa en grundläggande struktur som tydliggör vad i verksamheten som ska följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Strukturen ska kunna tillämpas systematiskt både på huvudmannanivå och på varje enhet. Därutöver behöver varje enhet utvidga och anpassa sitt kvalitetsarbete utifrån sina behov och förutsättningar.

Varje enhets systematiska kvalitetsarbete utgör ett underlag både för det egna förbättringsarbetet och för den nulägesbedömning som ska göras på huvudmannanivå.

Rutiner

Huvudmannen behöver skapa tydliga rutiner för att underlätta systematiken i kvalitetsarbetet. Av rutinerna kan framgå:

  • hur en årscykel kan utformas, där varje moment är klarlagt och samordnad med huvudmannens tidsschema för bland annat budgetberedning.
  • att säkra att samma områden är fokus både för enheterna och på huvudmannanivå.
  • hur enheternas kvalitetsarbete tas tillvara. När och hur enheternas dokumentation av kvalitetsarbetet ska finnas som ett underlag för huvudmannens kvalitetsarbete.

Rutinerna bör även säkra att det finns arenor för återkommande dialog mellan ansvarsnivåerna, det vill säga mellan huvudmannanivån och enhetsnivån.

Dokumentation

För att kunna följa en kvalitetsutveckling över tid och se förändringar av måluppfyllelsen måste kvalitetsarbetet dokumenteras. Dokumentationen är en viktig förutsättning för ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete.

Enligt skollagen ska dokumentation ske både på huvudmannanivå och enhetsnivå.

4 kap 6§ i skollagenlänk till annan webbplats

Kvalitetsarbetets faser

Arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet kan beskrivas i ett kvalitetshjul som ständigt snurrar och som innehåller olika faser utifrån ”Uppdraget”: ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?”

Hjul för systematiskt kvalitetsarbete

Var är vi?

Allt effektivt utvecklingsarbete startar i en samlad beskrivning av nuläget. För att kunna göra en nulägesbeskrivning behöver huvudmannen göra en relevant och genomtänkt datainsamling. Olika typer av resultat samlas in och sammanställs och resultaten kopplas till förutsättningar, arbetsprocesser och verksamhetens organisation.

Huvudmannens nulägesbild skapas dels av en sammanställning av enheternas dokumentation, dels av huvudmannens egen uppföljning. Den senare kan bestå av:

  • egna övergripande utvärderingar,
  • nationella statistiköversikter,
  • Skolinspektionens tillsyns- och granskningsrapporter
  • och i förekommande fall resultat av klagomålshantering och andra väsentliga underlag.

Läs mer om klagomålshantering i Skollagen 4 kap 7-8 §§länk till annan webbplats

Uppföljningsfrågor, som ger en övergripande nulägesbild av verksamhetens resultat inom varje område, kan vara:

  • Vilken bild ger egna undersökningar av området (till exempel enkäter, intervjuer, samtal med personal, vårdnadshavare, barn och elever)?
  • Vilken bild ger andra källor av den egna verksamheten inom området (bland annat Siris, Skolinspektionens tillsyn och granskning)?
  • Vilka mönster kan urskiljas vad gäller till exempel målområden, ämnen, olika skolformer, olika enheter och klasser eller grupper?
  • Vilka trender kan urskiljas i relation till tidigare år?
God miljö för lärande, personal, organisation och resurstilldelning

Förutsättningar, arbetsprocesser och organisation

Nedan återfinns frågeställningar inom fyra områden som är viktiga att fundera över för en huvudman.

God miljö för lärande

Är verksamheten i förskola och fritidshem utformad på ett sådant sätt att barn och elever tillförsäkras en säker, trygg och i övrigt en god miljö?8 kap. 8 § och 14 kap. 9 § i skollagenlänk till annan webbplats

Har barngrupperna i förskolan och elevgrupperna i fritidshemmet en lämplig storlek och sammansättning?
8 kap. 8 § och 14 kap. 9 § i skollagenlänk till annan webbplats

Är utbildningen utformad på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero?
5 kap. 3 § i skollagenlänk till annan webbplats

Är elevhälsan främst förebyggande och hälsofrämjande och stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål?
2 kap. 25 § i skollagenlänk till annan webbplats

Personal

Nödvändiga insikter

Har rektorer, förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna nödvändiga insikter i skollag, läroplaner och andra föreskrifter som gäller för skolväsendet?
2 kap. 34 § i skollagenlänk till annan webbplats

Kompetent personal

Uppfyller rektor, lärare, förskollärare och fritidspedagoger gällande behörighetskrav?
2 kap. 13–24 §§ i skollagenlänk till annan webbplats samt behörighetsförordningenlänk till annan webbplats

Finns tillgång till personal med sådan kompetens så att elevernas behov av specialpedagogiska, medicinska, psykologiska och psykosociala insatser kan tillgodoses?
2 kap. 25 § i skollagenlänk till annan webbplats

Finns tillgång till personal med sådan kompetens så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses?
2 kap. 29 och 30 §§ i skollagenlänk till annan webbplats

Kompetensutveckling

Ges personalen vid förskole- och skolenheterna möjlighet till en sådan kompetensutveckling att verksamheten kan uppfylla de nationella målen?

Organisation

Har personalen de förutsättningar som krävs för att genomföra utbildningen enligt de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer?
2 kap. 8 § i skollagenlänk till annan webbplats

Finns de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas?
2 kap. 35–36 §§ i skollagenlänk till annan webbplats

Resurstilldelning

Har varje enhet tillräckliga resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas?
1 kap. 4 § i skollagen, 2 kap 8b§ i skollagen, 2 kap 10§ i skollagenlänk till annan webbplats

Vart ska vi?

När en nulägesbeskrivning är gjord är det dags att börja arbeta med nästa fas i processen, Vart ska vi? Denna innehåller analys av resultat, förutsättningar, arbetsprocesser och organisation. Utifrån analysen görs en bedömning för att komma fram till vad som behöver utvecklas.

Nulägesanalys

Det är främst två frågor som behöver fokuseras på i analysarbetet utifrån den framtagna nulägesbeskrivningen

  • Vilka är utmaningarna?
  • Vilka orsaker ligger bakom utmaningarna?

Med utmaningar menas här områden där verksamheten inte når hela vägen fram. Det är nulägesbeskrivningen som är utgångspunkten när ni identifierar utmaningarna. När ni analyserar kan ni hitta mönster och trender som ringar in de utmaningar verksamheten står inför.

I analysens nästa steg behöver ni identifiera vilka orsaker som ligger bakom utmaningarna. Genom att jämföra kan man hitta skillnader, mönster och tendenser och dra slutsatser om samband och orsaker. Att tolka och förklara är nödvändigt för att försöka förstå vilka rimliga förklaringar som finns till resultaten.

Slutligen behöver ni problematisera och kritiskt granska era förklaringar:

- Vad grundar vi våra förklaringar på?

- Vad saknar vi kunskap om och hur vi ska ta reda på mer

- Hur kan de ”rimliga” förklaringarna problematiseras i förhållande till aktuell relevant forskning?

Nulägesbedömning

Efter att ha beskrivit och analyserat ert nuläge kvarstår nu att göra en nulägesbedömning. Det är i detta steg som ni kommer att bedöma vilka områden ni ska fokusera ert utvecklingsarbete på.

Nulägesbedömningen handlar om att arbeta med följande frågor:

  • Vilka områden ska vi utveckla?

För att ert kvalitetsarbete ska ha fokus och få kraft behöver ni också göra en prioritering av utvecklingsområden.

  • Vilka mål ska vi sätta?

När ni ringat in de områden ni behöver utveckla så konkretiserar ni de mål ni vill uppnå och formulerar dem så att måluppfyllelsen går att följa upp och utvärdera. För varje mål resonerar ni också kring vilka indikatorer ni ska använda för att kunna följa upp och utvärdera.

Det är nu dags att återkoppla den genomförda analysen och den sammanställda nulägesbedömningen till enheterna så att delaktighet och förståelse skapas kring en gemensam bild av nuläget och för prioriteringen av utvecklingsområden i nästa fas.

Hur gör vi?

Utifrån den gjorda nulägesbedömningen formulerar och planerar ni hur utvecklingsinsatserna ska genomföras. Planeringen utgår från de mål som formulerats inom de prioriterade utvecklingsområdena och pekar ut hur arbetet ska genomföras, följas upp och utvärderas. Dokumentation behövs för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och för att kunna se resultatet av utvecklingsarbetet.

Planeringen beskriver:

-vilka arbetssätt och metoder som ska användas, vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som framgångsfaktorer

-vilka som ska vara delaktiga i arbetet och på vilket sätt, fördelning av arbetsuppgifter, ansvar och mandat

-vilka förutsättningar som krävs för att utvecklingsarbetet ska kunna genomföras

-tidsramar

-hur uppföljning, utvärdering och dokumentation ska ske

Planera

För att utvecklingsarbetet ska bli framgångsrikt är det viktigt att alla berörda i styrkedjan är delaktiga i genomförandet och att utvecklingsarbetet är en integrerad del av det dagliga arbetet.

Med jämna mellanrum behöver huvudmannen följa upp det pågående arbetet för att försäkra sig om att insatserna leder mot planeringens mål. Genom att kontinuerligt reflektera och dokumentera arbetet skapas underlag för kommande uppföljning. Reflektionen kan även bidra till ett kollegialt lärande.

Hur blev det?

I denna fas avsätter ni tid för att granska vad som har gjorts och vad det har lett till utifrån det ni ursprungligen ville skulle hända. För att kunna utvärdera behöver den kvantitativa och kvalitativa dokumentationen samlas in och sammanställas med utgångspunkt från det som planerats och de mål som förväntas uppnås.

Gör en systematisk bearbetning genom att jämföra, tolka, förklara och problematisera innehållet i det insamlade materialet.

Den ursprungliga nulägesbedömningen, formulerade mål, er planering för genomförandet och resultaten från era uppföljningar och utvärderingar ger nu möjlighet att reflektera kring hela processen. Vad har ni lärt er och vad av det som uppnåtts vill ni permanenta eller fortsätta utveckla?

Sammanställ era resultat, analys och slutsatser i en rapport i syfte att skapa en grund för fortsatt utvecklingsarbete och nästa varv i kvalitetshjulet. Rapporten kan även bli ett viktigt beslutsunderlag för den politiska nivån/styrelsen eller för att kunna föra erfarenheterna vidare till en eventuell ny ledning, nya medarbetare och andra delar av organisationen.

Senast uppdaterad 19 mars 2021

Innehåll på denna sida

    • Kurser och utbildningar

      Kvalitetsverkstaden

      Ett processtöd för systematiskt kvalitetsarbete

    • Regler och ansvar

      Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete

      Här kan du läsa om vilka som har ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet och vad ansvaret innebär.

    • Kurser och utbildningar

      Leda förändring

      Materialet ger dig som är huvudman eller skolledare fördjupade kunskaper och vägledning i att leda ett förändringsarbete.