Fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Elever i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola ska erbjudas fritidshem. Här svarar vi på frågor om rätten till fritidshem och vilka regler som gäller för öppen fritidsverksamhet.

När har ett barn rätt till fritidshem?

Vilken rätt har ett barn till fritidshem?

Kommunen ska erbjuda fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och anpassade grundskola. Hemkommunen ska även erbjuda fritidshem för elever som går i fristående skolor i de fall huvudmannen för den fristående skolan inte erbjuder fritidshem. Huvudmän för fristående skolor kan erbjuda fritidshem till sina elever, men har ingen skyldighet att göra det.

Staten ska erbjuda fritidshem för elever i specialskolan och sameskolan.

Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven behöver en sådan plats.

En elev ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.

Ett ”eget behov på grund av familjens situation i övrigt” kan till exempel handla om:

  • elever med ett annat modersmål än svenska
  • elever som bor i glesbygden
  • elever vars föräldrar är arbetslösa, sjukskrivna eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

En elev ska även erbjudas utbildning i fritidshem om eleven av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning.

Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.

Elever ska erbjudas fritidshem under den del av dagen då de inte går i skolan och under lov. Fritidshem behöver inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.

Källor: 14 kapitlet 3–8 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 774.

Vad är öppen fritidsverksamhet?

Vad är pedagogisk omsorg som kan erbjudas i stället för fritidshem?

Pedagogisk omsorg

Kan barn som inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige ha rätt till fritidshem?

Ja. En del barn ska anses som bosatta i Sverige vid tillämpningen av skollagen trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Vissa av de barnen har rätt till fritidshem på samma villkor som barn som är eller ska vara folkbokförda i landet. Det gäller bland andra:

  • asylsökande barn och barn som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
  • barn som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer.

Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Frågor och svar om utbildning för personer som flytt från Ukraina

Mellan vilka tider måste fritidshem hålla öppet?

Det är inte reglerat mellan vilka klockslag ett fritidshem måste hålla öppet. En elev ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. En elev ska även erbjudas utbildning i fritidshem om eleven av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning.

Fritidshem ska erbjudas under den del av dagen som eleverna inte går i skolan och under lov. Men fritidshem behöver inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.

Källor: 14 kapitlet 5, 6 och 8 §§ skollagen.

Vilken möjlighet finns till omsorg på obekväm arbetstid, ibland kallat nattis?

Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt. Sådan omsorg, ibland kallad nattis, är inte en del av skolformen förskola utan hör till de verksamhetsformer som i skollagen benämns som annan pedagogisk verksamhet.

Att ”sträva efter” innebär enligt förarbetena att en kommun inte utan vidare kan avstå från att tillhandahålla sådan omsorg. Ambitionen måste vara att tillhandahålla omsorg även under obekväm arbetstid åt familjer som behöver det. Om kommunen vid en viss tidpunkt inte har någon efterfrågan måste kommunen ändå planera för att tillhandahålla omsorg när situationen förändras.

Källor: 14 kapitlet 8 § och 25 kapitlet 5 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 532.

Vad gäller för kommuner som erbjuder omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds och som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk?

En kommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och som tillhandahåller omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, ibland kallat nattis, ska sträva efter att erbjuda sådan omsorg där hela eller en väsentlig del av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska om barnens vårdnadshavare begär det.

När vårdnadshavare ansöker om omsorg på obekväm arbetstid ska kommuner som erbjuder sådan verksamhet och ingår i ett förvaltningsområde fråga om de önskar plats i verksamhet som bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska.

Källa: 25 kapitlet 5 a § skollagen.

Vad menas med en väsentlig del av verksamheten?

Det övergripande syftet med bestämmelserna om nationella minoritetsspråk är att språket ska bevaras, utvecklas och föras vidare till nya generationer. Verksamheten på minoritetsspråket bör därför vara så omfattande att den bidrar till det syftet. Det är upp till varje kommun att närmare avgöra hur de ska göra för att leva upp till detta.

Begreppet ”en väsentlig del” måste tolkas utifrån en helhetsbedömning av verksamheten. Hur många timmar som verksamheten bedrivs på minoritetsspråket har förstås stor betydelse. Även följande faktorer har betydelse:

  • Hur bra språkkunskaper personalen har.
  • Hur verksamheten strukturerar sitt arbete med språkrevitalisering, det vill säga att bevara, utveckla och föra vidare språket.
  • Vilka arbetsmetoder verksamheten använder.
  • Hur mycket vårdnadshavare och andra i barnets omgivning involveras i arbetet med att revitalisera språket. Det är viktigt att vårdnadshavare och andra i barnets omgivning blir involverade eftersom det rör sig om överföring av språk och kultur.

Källa: proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, sidan 57–59.

Har en elev rätt till fritidshem om en förälder är sjukskriven, arbetslös eller föräldraledig med annat barn?

Det finns ingen automatisk rätt till fritidshem baserat på att en förälder är sjukskriven, arbetslös eller föräldraledig med ett annat barn. Däremot ska en elev erbjudas fritidshem om eleven

  • har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt
  • av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av utbildning i fritidshem.

Källor: 14 kapitlet 5–7 §§ skollagen.

Exempel på vad som skulle kunna utgöra ett ”eget behov på grund av familjens situation i övrigt"

Har man rätt att fritt välja fritidshem på samma sätt som när man väljer skola?

Nej. Placering i fritidshem går inte till på samma sätt som vid skolplacering, där huvudregeln är att vårdnadshavare väljer vilken skola deras barn ska gå i. En elev ska erbjudas utbildning i fritidshem vid den skola eleven går i, eller så nära den skolan som möjligt. En av anledningarna till detta är att fritidshemmet kompletterar utbildningen i skolan.

Det kan dock finnas möjlighet att välja ett fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet, när sådana finns att tillgå. Ett sådant fritidshem, som inte hör till någon skolenhet, kan ha antingen kommunal eller enskild huvudman.

Källor: 14 kapitlet 2–3 och 10 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 408–409.

Vem har ledningsansvar för ett fritidshem som inte hör ihop med en skola?

Hur snabbt ska plats i fritidshem erbjudas?

Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven behöver en sådan plats.

Källa: 14 kapitlet 4 § skollagen.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Annan pedagogisk verksamhet regleras i 25 kapitlet skollagen och är inte en del av skolväsendet. Annan pedagogisk verksamhet omfattas bara av skollagens bestämmelser om det står uttryckligen i lagtexten att verksamheten i fråga omfattas.

I samlingsbegreppet annan pedagogisk verksamhet ingår:

  • pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem, till exempel familjedaghem
  • öppen förskola
  • öppen fritidsverksamhet, ibland även kallat ”fritidsklubb”
  • omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, ibland även kallat ”nattis”.

Källor: 1 kapitlet 1-2 §§ och 25 kapitlet 1 § skollagen.


Möjlighet att tillfälligt stänga ett fritidshem

Får man stänga fritidshem under sommaren?

Personalen i fritidshem har rätt till semester som alla andra, men det finns ingen bestämmelse som ger en kommun eller en enskild huvudman möjlighet att stänga alla sina fritidshem samtidigt. Elever ska erbjudas fritidshem i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Elever ska även erbjudas fritidshem om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning. Skyldigheten att erbjuda elever fritidshem gäller också under lov.

Både kommunala och enskilda huvudmän för fritidshem kan få erbjuda elever plats på ett sommaröppet alternativ, men man behöver ta hänsyn till elevernas behov av trygghet och kontinuitet. För att lösningen ska vara realistisk för familjen krävs också att fritidshemmet ligger inom ett rimligt avstånd från elevens hem.

Källor: 14 kapitlet 5–6 och 8 samt 10 §§ skollagen.

Kan en kommun ta emot elever från fristående fritidshem när de har sommarstängt?

Ja, under vissa förutsättningar. Uppgifter inom fritidshemmet, även uppgifter som är hänförliga till undervisning, får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad om det behövs för att tillhandahålla verksamhet vid sådana tillfällen då endast få elever behöver fritidshem. Däremot finns det ingen skyldighet för kommunen att ta emot elever från fristående fritidshem som håller stängt under sommaren.

Källa: 23 kapitlet 11 § skollagen.

Vad får överlämnas på entreprenad inom förskola och fritidshem?

Får man stänga fritidshem för personalutbildning och planeringsdagar?

Fritidshem kan ibland behöva ha stängt enstaka dagar för personalplanering eller utbildning. Det är inte reglerat om fritidshem får stänga av dessa anledningar eller hur många dagar som är tillåtet. Av förarbetsuttalanden och praxis framgår att stängning för planering eller utbildning kan accepteras i undantagsfall.

Frågan om kortare stängning av verksamheten för personalplanering, personalutbildning och liknande ändamål har behandlats vid flera tillfällen av Justitieombudsmannen (JO). Två dagars stängning för personalplanering har lämnats utan kritik i ett fall där alternativ omsorg erbjöds. Fyra dagars stängning per år för personalutbildning har lämnats utan kritik i ett fall där kommunen skulle bistå med omsorg vid behov.

Om ett fritidshem behöver stänga för personalutbildning eller planering så kan huvudmannen inte kräva att föräldrarna själva tar hand om sina barn dessa dagar.

Huvudmannen måste kunna erbjuda föräldrarna ett godtagbart alternativ till verksamheten under de aktuella dagarna. Det är viktigt att huvudmannen strävar efter att planera personalutbildning och liknande aktiviteter så att inte hela verksamheten behöver stängas.

Huvudmannen måste också ha en beredskap med vikarier så att inte verksamheten behöver stängas på grund av att personalen är sjuk annat än i undantagsfall.

Källor: 14 kapitlet 5–8 §§ skollagen, proposition 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet med mera, sidan 33, RÅ 1992 referat 31, JO 1992/93 sidan 284–285, JO beslut 2001-11-19, diarienummer 4902000, JO beslut 2008-10-16, diarienummer 3207–2008 samt JO beslut 2009-03-06, diarienummer 1819–2008.

Särskilt stöd i fritidshemmet

Rätten till särskilt stöd gäller i fritidshemmet

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Avgifter i fritidshemmet

Elevernas miljö i fritidshemmet

Vilka regler gäller kring fritidshemmets lokaler och utomhusmiljö?

Huvudmannen ska enligt skollagen se till att eleverna i fritidshemmet erbjuds en god miljö och att de lokaler och den utrustning finns som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Huvudmannen ska också se till att elevgrupperna i fritidshemmet har en lämplig sammansättning och storlek.

Enligt skollagen ska fritidshemmet stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Detta utvecklas i läroplanerna, där det framgår att undervisningen i fritidshemmet ska erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande. Enligt läroplanerna ska begreppet undervisning ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet.

I Skolverkets allmänna råd om styrning och ledning av fritidshemmet anges att huvudmannen och rektorn bör se till att eleverna har tillgång till ändamålsenliga lokaler och utemiljöer som möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet samt stödjer elevernas lärande och utveckling såväl enskilt som i grupp. En god miljö i fritidshemmet är, enligt kommentarerna till de allmänna råden, anpassad till elevgruppens storlek och behov samt skapar förutsättningar för en kreativ och stimulerande verksamhet. Det betyder att eleverna får vara med och påverka miljön utifrån sina egna behov, intressen och erfarenheter, vilket ger utrymme för både livliga och mer stillsamma aktiviteter i större eller mindre grupper. I kommentarerna till de allmänna råden anges vidare att huvudmannen och rektorn ansvarar för att se till att fritidshemmets lokaler och utemiljöer ger utrymme för olika typer av aktiviteter som exempelvis lek, rörelse och skapande aktiviteter. Huvudmannen och rektorn ansvarar också för att lokalerna och utemiljöerna är tillgängliga utifrån elevernas behov och förutsättningar. 

Till skillnad från i skolan gäller inte arbetsmiljölagen för elever i fritidshemmet.

Boverket har tagit fram allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid bland annat fritidshem.

Källor: 2 kapitlet 35 §, 5 kapitlet 3 § och 14 kapitlet 2 och 9 §§ skollagen, Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, Läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2023:127) om styrning och ledning av fritidshemmet samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om styrning och ledning av fritidshemmet, sidan 11-12.

Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet, Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Trygghet och studiero i fritidshemmet

Alla elever i fritidshemmet ska tillförsäkras en miljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero.

Källor: 5 kapitlet 2-3 §§ skollagen.

Trygghet, studiero och disciplinära åtgärder

Öppen fritidsverksamhet

Under vilka förutsättningar får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem?

Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem. Det gäller om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.

Källa: 14 kapitlet 7 § skollagen.

Vad är öppen fritidsverksamhet?

Öppen fritidsverksamhet hör till de verksamhetsformer som i skollagen benämns som annan pedagogisk verksamhet.

Den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet komplettera utbildningen i skolan och erbjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation. Skolans läroplan gäller inte för öppen fritidsverksamhet men kan vara vägledande för verksamheten.

Den öppna fritidsverksamheten kallas ibland fritidsklubb. Det kan också finnas andra fritidsverksamheter som vänder sig till 1012-åringar, men som inte uppfyller de krav som skollagen ställer på öppna fritidsverksamheter. Dessa verksamheter är inte öppna fritidsverksamheter i skollagens mening.

Källor: 1 kapitlet 1–2 §§, 14 kapitlet 7 §, 25 kapitlet 4 § och 6–7 §§ skollagen samt proposition 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet med mera, sidan 33 och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 530.

Vilka övergripande kvalitetskrav finns på öppen fritidsverksamhet?

Barnets bästa ska vara utgångspunkt för öppen fritidsverksamhet, precis som i all utbildning och annan verksamhet som rör barn enligt skollagen. Den öppna fritidsverksamheten ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med en lämplig sammansättning och storlek. Personalen ska ha sådan utbildning eller erfarenhet att de kan tillgodose barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet.

Huvudmannen har ett ansvar för att den öppna fritidsverksamheten uppfyller de kvalitetskrav som det är rimligt att ställa på pedagogisk verksamhet för barn. Föräldrar ska kunna känna sig trygga med att barnen erbjuds en säker och utvecklande miljö, även om det sker i friare former än i fritidshemmet.

Kommunen ska systematiskt följa upp och utvärdera verksamheten. Kommunen behöver också ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda eventuella klagomål.

Källor: 1 kapitlet 10 § och 25 kapitlet 7–8 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 530.

Vad är skillnaden mellan öppen fritidsverksamhet och fritidshem?

Till skillnad från fritidshemmet ingår öppen fritidsverksamhet inte i skolväsendet. Skolans läroplan gäller inte för öppen fritidsverksamhet, men kan ändå vara vägledande för verksamheten. Den öppna fritidsverksamheten är en enklare form av verksamhet än fritidshemmet och behöver inte erbjuda samma grad av omsorg och tillsyn, utan verksamheten ska vara mer anpassad till äldre barns behov.

Källor: 1 kapitlet 1–2 §§ skollagen och proposition 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet med mera, sidan 33 samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 530.

Kan en huvudman välja att erbjuda fritidshem eller öppen fritidsverksamhet?

Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem. Elever som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem ska dock alltid erbjudas plats i fritidshem.

Vilken form, fritidshem eller öppen fritidsverksamhet, som är mest lämplig i ett enskilt fall beror på elevens behov och förutsättningar samt önskemål från barnets vårdnadshavare.

Källor: 14 kapitlet 7 § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 530.

Regler om särskilt stöd gäller inte inom öppen fritidsverksamhet

Avgifter inom öppen fritidsverksamhet

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 21 mars 2024

Innehåll på denna sida

    • Allmänna råd

      Om styrning och ledning av fritidshemmet

      De här allmänna råden ger stöd och vägledning i arbetet med att planera en fritidshemsverksamhet som utgår från styrdokumenten.

    • Regler och ansvar

      Tillsynsansvaret

      Förskolan, skolan och fritidshemmet ansvarar för att barn och elever får tillsyn och inte skadas eller skadar andra. Här kan du läsa om vad det ansvaret innebär.

    • Elever i fritidshem Undervisning

      Fritidshemmet