Hälsofrämjande och förebyggande insatser för en ökad måluppfyllelse

Hälsofrämjande skolutveckling handlar om att synliggöra att hälsoarbete i skolan är en del av en långsiktig skolutvecklingsprocess. Här kan du läsa mer om grundtankarna bakom statsbidraget för hälsofrämjande skolutveckling.

Skolan ska främja lärande och utveckling

Lärande och hälsa påverkas i hög grad av samma faktorer. Hela lärandemiljön är därför viktig för att varje elev ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Det är väl känt utifrån forskning att när en elev klarar skolan med godkända betyg ökar chanserna i livet, och samtidigt stimulerar lärandet välbefinnandet.

Det krävs en långsiktighet, förankring, tydliga strukturer och en tydlig ledning

Ett främjande arbete innebär att skaffa sig en medvetenhet om hur olika stärkande faktorer kan tillvaratas i skolans systematiska utvecklingsarbete. Att genomföra exempelvis ett värdegrundsprogram på en skola är inte entydigt med att man bedriver hälsofrämjande skolutveckling. Frågan är mycket större än så, och handlar om förhållningsätt som genomsyrar hela skolans olika verksamhet och målbilder.

Ett medvetet hälsofrämjande arbete gynnar hela skolan

Ett gott skolklimat är något som gynnar alla elevers utveckling, men det påverkar också personalens hälsa och möjligheter att kunna möta elevers olika behov på ett bättre sätt. Det i sin tur gynnar alla elever och bidrar till en positiv utvecklingsspiral. En skola som möter elevers olika behov och där lärandet är en del i det hälsofrämjande arbetet är en skola som också kan främja psykisk hälsa och minska elevers stress. I detta sammanhang är det mycket viktigt att ha strategier för hur elevhälsans alla kompetenser kan komma till sin rätt i det främjande arbetet. Att ha goda former för det främjande arbetet skapar också en ökad förmåga att kunna möta nya situationer som en skola kan ställas inför. Många skolor har exempelvis ställts inför situationen att på kort tid kunna möta och ge de många nyanlända eleverna en god utbildning.

Utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet

Att i det främjande arbetet se till större helheter handlar också om att vara öppen för och tillägna sig ny kunskap inom fler kunskapsområden. Forskning gör att kunskapen om vilka faktorer som påverkar vår hälsa ökar, och annan forskning skapar allt större klarhet i hur vi lär. Inom hjärnforskning vet man till exempel mer idag om vad som händer i vår hjärna vid fysisk aktivitet och hur det kan påverka hjärnans kognitiva förmåga vid inlärning. Annan hjärnforskning undersöker hur elevers kognitiva förmåga påverkas när de ägnar sig åt estetiska, kreativa och skapande processer. Det är nödvändigt att ständigt ställa och ompröva frågan om vad som påverkar elevers hälsa och lärande. Det innebär också att vi behöver ta till oss ny forskning från flera olika inriktningar som tillsammans kan skapa en bättre helhet och kunskapsbild när vi planerar det hälsofrämjande arbetet. I kartläggningsarbetet är elevhälsans tvärvetenskapliga kunskap värdefull att tillvarata för att skapa långsiktiga strategier i det främjande arbetet.

Det behövs mer kunskap och ett helhetsperspektiv

Det behövs mer kunskap om hur det främjande arbetet kan utformas för att ha effekt och vara en integrerad del i skolans planering och vardag. För att arbetet ska bli långsiktigt behövs uthållighet.

Det är viktigt att samverka

Samverkan på flera nivåer är nödvändig inom den enskilda skolan, men det kan även vara mellan skolor samt med regionala aktörer som lärosäten, länsstyrelser och landsting. Inte minst är det viktigt att även hitta en samverkan mellan den nationella, regionala och lokala nivån.

Era insatser kommer utforma framtida stödinsatser

Skolverket kommer i samverkan med forskare och lärosäten att följa de skolor och huvudmän som deltar. Erfarenheter från de insatser som ingår i det här bidraget kommer vara betydelsefulla för att skapa en bättre helhet i de stödinsatser som Skolverket tar fram för hälsofrämjande skolutveckling.

Det finns statsbidrag för hälsofrämjande skolutveckling

Nationella skolutvecklingsprogram

Den här insatsen ingår i programmet Elevhälsa och barns omsorg.

Läs mer om nationella skolutvecklingsprogram

Senast granskad: 2016-12-12
Innehållsansvar: Statsbidragsenheten