Forskning om språklig kompetens

Det här området syftar till att bevaka forskning om läsande och skrivande, talande och lyssnande. Ambitionen är att uppmärksamma språkande i alla skolämnen och i andra sammanhang än i just skolan, t.ex. språk i hemmet, dock särskilt i anslutning till skolämnena svenska och svenska som andraspråk.

Bevakningen ligger också mycket nära forskning som rör en av ”EU:s 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande”:

"Kommunikation på modersmålet, det vill säga förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang. Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor." EU:s 8 nyckelkompetenser

Nyckelkompetenser ställer krav

Bevakningen blir på så vis ett bidrag till Sveriges EU-åtaganden genom att den bistår främst (svensk-)lärare, men också andra, med en orientering i nya forskningsrön om denna nyckelkompetens.

Nyckelkompetensen ställer krav på medborgarna på många olika vis, men inte minst krav på personer som växer upp i en tid då nya medier förändrar vårt sätt att kommunicera och därmed också kanske vårt sätt att tänka på och uppfatta världen. En central fråga blir därför vilka typer av kompetenser skolan behöver tillhandahålla och eleverna behöver utveckla för att kunna kommunicera i detta nutida och framtida medielandskap.

Inom området ryms forskning som ansluter till termer som literacy – ungefär läs- och skrivförmåga i vid mening, semiotik – teckenlära och multimodalitet – vidgningen av textbegreppet till att omfatta olika uttrycksformer utöver alfabetiserad text, (t.ex. rörliga bilder, färger, ljud, gester etc.).

Relevans för lärarkåren

Samtidigt följer vi även forskning som väljer andra termer i sina undersökningar. Urvalet av forskning avgörs alltså inte av ett teoretiskt ställningstagande, utan är istället mer praxisnära förankrat på så vis att vi främst bevakar sådant som dels har relevans för lärarkåren, dels har en koppling till forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning.

Några mer konkreta exempel på vad vi kommer att ta upp är:

  • Undervisningspraxis med fokus på didaktik för språkutveckling
  • Språk som elever möter i skolsammanhang, t.ex. läromedel av olika slag (IKT inkluderat), dvs. både sakprosa och skönlitteratur
  • Språk som elever producerar i skolsammanhang, t.ex. skriven text och muntliga prestationer inklusive multimodal text
  • Språk som elever möter i hemmet, t.ex. fritidsspråk i spelsituationer och nätspråk överlag, men också föräldrars språkbruk
  • Ämnes- och kursplaner för främst svenskämnet och ämnet svenska som andraspråk, t.ex. s.k. ämneskonception (ämnes- och kunskapssyn i styrdokument)
  • Provkultur och svenskämne/svenska som andraspråk
  • Betygs- och bedömningsfrågor särskilt för svenskämnet och svenska som andraspråk (se i övrigt bevakningsområdet Bedömning)
  • Nationella utvärderingar och rapporter med relevans för svenskämnet och svenska som andraspråk
  • Internationell forskning med stor relevans för svenskämnet och svenska som andraspråk
  • Språk och genus, klass, etnicitet, generation, situation etc.
Senast granskad: 2016-01-28