Positiv stämpling medel mot segregering på fritidshem

Med hjälp av en teori om stämpling kan lärare och skolledare identifiera faktorer som underlättar eller hindrar inkludering. Stämplingsteorin förklarar förhållanden och aktiviteter som upplevs avvikande alternativt tillåtande i skolans miljö. Det som på en skola uppfattas negativt kan vid en annan värderas positivt.

Peter Karlsudd Peter Karlsudd
Peter Karlsudd har utvecklat den områdesrelaterade teorin om positiv stämpling.  Han är professor i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik vid Högskolan i Kristianstad. Han har följt utvecklingen på fritidshem vad gäller inkludering.

Negativ stämpling kan i sin yttersta form leda till att eleven blir utstött, stigmatiserad och att eleven avskiljs från sin klass. Stämplingen kan leda till diskriminering där eleven kan bli betraktad som mindre värd.

Positiv stämpling en kvalitetsstämpel

Positiv stämpling däremot kan i ett mer tillåtande klimat innebära att pedagoger har ett positivt förhållningssätt som kännetecknas av delaktighet. Det som har värderats negativt hos eleven i ett sammanhang kan alltså värderas positivt i ett annat sammanhang.

Enligt Karlsudd kan positiv stämpling ses som en kvalitetsstämpel som ger uttryck för att eleven, som står i fokus för olika insatser, är viktig och betydelsefull. Det kan illustreras enligt följande figur: 

Flera faktorer är viktiga för positiva avtryck i undervisningen. Ett positivt klimat i en personalgrupp är en sådan faktor. Om åtgärder, resursanvändning och förhållningssätt används och utformas för att nå inkludering kan positiv stämpling likställas med positiv särbehandling. När det gäller resultat från studier som Karlsudd har genomfört så går dock utvecklingen i en motsatt segregerande riktning.

Dramatisk ökning av segregering på fritidshem

Segregationen ökar alltmer och den är inte begränsad till skolan. Den ökar också inom förskola och fritidshem. Enligt statistik från Skolverket ökade andelen elever i den obligatoriska särskolan med 50 procent på kort tid mellan läsåren 1995/96 och 2005/2006. Det är en ökning som inte står i proportion till ökningen av elever i grundskolan.

Ökningen av segregation i fritidshem är dock ännu mer dramatisk, enligt Peter Karlsudd.

 För att skapa en bild av dagens situation gjorde jag 2011 en uppföljande studie av min avhandlingsstudie från 1999. I avhandlingen konstaterade jag att det i nitton undersökta kommuner fanns sammanlagt tre segregerade fritidshem med tolv särskolebarn. Uppföljningsstudien i samma kommuner visade på en ökning med hela 266 procent vad gäller segregering i fritidshem.

Flera orsaker till utvecklingen

Karlsudd berättar att det 2011 fanns 57 särskolebarn i segregerad fritidshemsverksamhet i dessa nitton kommuner. De nitton kommuner som ingår i de båda studierna kan ses som representativa för hela landet. Han berättar också att den integrering som fanns i avhandlingsstudien 1999 var uppskattad hos barn, föräldrar och personal. Han pekar på flera orsaker till utvecklingen:

  • Det är kommunernas försämrade ekonomi som är orsak till ökningen av antalet särskolebarn i segregerade fritidshemsgrupper.
  • Det har gjorts personalneddragningar, grupperna har blivit större och det har också blivit en målförskjutning i verksamheten.
  • Fritidshemmets syn på kunskap blivit mer normativ och närmat sig skolans undervisningskultur.

Integrering kan leda till Inkludering

Vägen till inkludering kan enligt Peter Karlsudd gå via integrering. Genom att först föra samman eleverna med olika förutsättningar, det vill säga integrering, kan denna möjliggöra inkludering. Men inkludering är något mer än integrering, betonar Peter och säger:

 Inkludering är ett förhållande där samtliga har och känner en genomgripande delaktighet i verksamheten.

De segregerande åtgärderna är negativa för barnen i behov av särskilt stöd. Den ”specialpedagogiska myten” med differentiering av barn och nivågruppering, har fått sig en rejäl knäck under de senaste åren, enligt Peter Karlsudd. Han lyfter fram den forskning som visar att differentierade åtgärder, där elever i behov av särskilt stöd placeras i särskilda grupper, har visat på negativa följder.

 Inte minst den nu så ofta refererade studien Visible Learning av John Hattie visar att en differentierad undervisning är mindre lyckosam.

Det särskilda stödet som har getts till barn i särskilda undervisningsgrupper har lett till så kallade stämplings- eller stigmatiseringseffekter. Eleverna i sådana grupper värderar sig själva lågt och de får en sämre motivation. Lärarna tenderar att sänka kraven och göra förenklade tolkningar av intentioner i läroplanerna.

Positiv stämpling är ett medel för inkludering

Vilket tycker du är ditt viktigaste bidrag inom forskningen?

 Det är den områdesrelaterade teorin om negativ och positiv stämpling. Teorin går ut på att samma egenskaper kan värderas olika beroende på sammanhang. Det som värderas negativt i ett sammanhang, kan värderas positivt i ett mer tillåtande klimat. Stämpling kan därför såväl vara en negativ som en positiv handling.

Positiv stämpling blir det med sådana handlingar som leder till inkludering. Ett positivt bemötande av ett barn som tillhör särskolan, där förhållningssättet bygger på delaktighet, kommer att stämpla barnet positivt.

Hindrande faktorer kan identifieras

Peter Karlsudd säger att lärare och skolledning kan ha nytta av denna teori. Med den går det att identifiera faktorer som hindrar och underlättar skapandet av en inkluderande skola. Men går det att överlåta ansvaret till specialpedagogiken eller någon särskild yrkeskategori?

 Nej för det leder lätt till experttänkande och ytterligare segregering., säger Peter Karlsudd.

Det blir en distans när experter arbetar i särskilda miljöer med elever som definieras som avvikande. Ofta görs det utifrån stöd av samma experters bedömningar. Det leder lätt till att andra pedagoger fråntas ansvar för den åtskilda gruppen.

 Både specialläraren och specialpedagogen har då utvecklats till att bli exkluderingspedagoger.

Särskilja inte specialpedagogik från övrig pedagogik

Det har varit en drastisk ökning av kategorisering och selektering av elever. En allt högre andel elever har hamnat i särskiljda undervisningsgrupper och skolformer under det senaste decenniet.  Det har till exempel Skolverket visat i kunskapsöversikten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”. Skolan använder ofta särskiljande lösningar för elever i behov av särskilt stöd. Peter Karlsudd varnar för en situation där specialpedagogiken blir särskiljd från övrig pedagogik.

 Det är viktigt att samtliga inom skolans verksamhet får ta del av det som definieras som specialpedagogik. Det är lika viktigt att alla känner ansvar för alla elever.

Människo- och kunskapssyn måste diskuteras

Genom att presentera egen och andras forskning berättar Peter Karlsudd att han vill skapa diskussion. Han säger också att han förhoppningsvis kan medverka till en förbättrad skola.

 Men det absolut viktigaste i det pedagogiska arbetet är att diskutera och ta ställning till vilken människo- och kunskapssyn som ska vara till grund för arbetet. Helt klart, vilket Hattie visar, så är det pedagogernas attityder och agerande som har störst inflytande på verksamheten.

Text: Johan Malmqvist


Peter Karlsudd född 1958. 2012 anställdes han som professor i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik vid Högskolan i Kristianstad. Samma år befordrad till professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Fil.dr. i pedagogik och Fil.dr. i industriell ekonomi och organisation med inriktning informatik.

Referenser:

Hattie, J. A. (2009). Visible learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. New York: Routledge.

Karlsudd, P. (1999). Särskolebarn i integrerad skolbarnsomsorg. Malmö: Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Malmö.

Karlsudd, P. (2002). Tillsammans. Integreringens möjligheter och villkor: Erfarenheter från ett projekt där mötet mellan särskola och grundskola fokuseras. Rapport D, 2002: Kalmar: Högskolan i Kalmar, Institutionen för Hälso- och Beteendevetenskap.

Karlsudd, P. (2007). The “Narrow” and the “Wide” activity: the circumstances of integration. The International Journal of Disability, Community & Rehabilitation. Volume 6 (1).

Karlsudd, P (2008). E- Collaboration around children with functional disabilities. Telemedicine and e-Health, Volume 14(7): pp. 687-694.

Karlsudd, P. (2011). ”Integreringsreservatet”– finns det kvar? I Klerfelt, A. & Haglund, B. (Red.). Fritidspedagogik - Fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber.

Karlsudd, P. (2011). Sortering och diskriminering eller inkludering. Specialpedagogiska rapporter och notiser, nr 6. Högskolan i Kristianstad.

Karlsudd, P. (2012). Att diagnostisera till inkludering - en (upp)given fundering? I Barow, T & Östlund, D. (Red). Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Kristianstad, Högskolan i Kristianstad. 175-184.

Karlsudd, P. (2012). Diskriminerande skolformer. I Elmeroth, E. (Red). Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete. Lund, Studentlitteratur

Karlsudd, P. (2012). Familjesamverkan och samsyn med stöd av IT. I Benzein, E.; Hagberg, M. & Saveman, B-I. (Red). Att möta familjer inom vård och omsorg. Lund, Studentlitteratur.

Skolverket, (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.

Skolinspektionen, (2011). Särskolan. Granskning av handläggning och utredning inför beslut om mottagande. Stockholm: Skolinspektionen. 

Senast granskad: 2016-02-06