Nationella prov i årskurs 3 flyttar fokus från lärandet

De nationella proven i årskurs 3 missgynnar elever i behov av stöd. Särskilt missgynnar proven elever med annat modersmål än svenska. Anette Baggers avhandling tar upp hur lärares dilemman i provsituationen och hur eleverna påverkas.

Avhandlingen är en del av en större studie som har följt införandet av nationella prov i matematik för årskurs 3. I synnerhet studerades elever i behov av stöd vid genomförandet av proven.

De nationella proven i årskurs 3 infördes vårterminen 2010 och är en del av det ökade antalet bedömningstillfällen som har beslutats om i Sverige. Dessa bedömningar ger mättillfällen som används för styrningen av skolan. Annette Bagger har studerat vad proven medför mer än att utvärdera kunskaper och skolans kvalitet.

Identifiering av redan kända behov

Intentionen med införandet av de nationella proven var att upptäcka elevers svårighet så de inte hamnade efter. Proven infördes alltså i stor utsträckning för den elevgrupp som riskerar få svårigheter. Proven skulle därmed bidra till mål att nå en mer likvärdig utbildning. Men enligt Anette Baggers resultat var de elever redan kända som sedan uppvisade svårigheter vid proven.

Resultatet av sorteringen av elever som proven förde med sig innebar enligt Bagger att eleverna i behov av stöd etiketterades utifrån sin position snarare än identifierades utifrån stödbehov. Bagger beskriver det som problematiskt om elever tidigt bedöms som lågpresterande i matematik. Det kan leda till negativa förväntningar hos pedagoger vilket istället missgynnar eleverna.

Lärares dilemma och elevers oförståelse

Avhandlingens fokus är främst lärarnas roll vid genomförandet av proven och konsekvenser för eleverna. Det främsta intresset har riktats mot elever som upplever svårigheter vid provsituationen. Exempel på sådana svårigheter är svårigheter att klara uppgifter och att förstå instruktioner.

Bland huvudresultaten finns beskrivningar som tar upp elevers rädsla, ledsenhet, skam och okunskap om den egna förmågan i matematik. Lärarna upplevde vid provsituationer dilemman med dubbla roller att följa testinstruktioner och vara omhändertagande. Sådana situationer var svåra att förstå för eleverna, vilket följande exempel från avhandlingen visar:

”Plötsligt drar läraren, som annars var omhändertagande och lugnande, sig bakåt och konstaterar att denne inte längre kan hjälpa eleven… I studiens videosekvenser finne ett antal tillfällen då barnen blev överrumplade av lärarens förändrade förhållningssätt.” (s. 69)

Från fokus på lärande till fokus på kontroll

Resultaten i avhandlingsprojektet sätts i relation till övergripande frågor om samhällsförändring, social rättvisa och mångfald. Sammantaget drar Bagger slutsatsen att lärarnas uppmärksamhet ändrades som en följd av att de nationella proven infördes. Från att ha fokuserat på lärande så blev de intervjuade lärarnas fokus i allt större utsträckning riktat på att kontrollera elevernas resultat.

Studier av kunskap, sanning och makt

Bagger har arbetat utifrån diskursanalys, vilket förenklat är de specifika samtal som hon identifierar i klassrummen i samband med provsituationerna. Samtalens innehåll och innebörd måste upptäckas genom ingående analyser av vad olika personer säger om olika aspekter av provens innehåll och genomförande. Samtalen representerar kunskap, sanning och makt utifrån den teoribildning från Foucault som Bagger använder sig av.

Avhandlingens resultat sammanfattas i så kallade diskurser. Dessa har beteckningarna omsorgsdiskurs, testdiskurs och tävlingsdiskurs. Bagger menar att dessa aktiveras under proven. De tre diskurserna förstärker varandra eller motverkar varandra. De påverkar vilken roll som lärarna har i samband med proven samtidigt som de försätter elever i positioner som vinnare eller förlorare. Lärare hamnade i dilemman mellan rollen att vara omsorgstagande inom omsorgsdiskursen och kontrollant inom testdiskursen. Ett sådant exempel finns beskrivet i provsituationen ovan där läraren plötsligt drar sig tillbaka och ändrar sitt förhållningssätt gentemot eleven.

Avhandlingens metod och områdestillhörighet

De insamlade uppgifterna i avhandlingsprojektet kommer från:

  • 2 medelstora kommuner
  • 422 elever från 22 klasser
  • 210 besök i klasserna
  • 69 videoinspelade nationella prov
  • 237 intervjuade elever (delvis gruppintervjuer)
  • 21 intervjuade pedagoger
  • 4 intervjuade rektorer

Definitionen av elever i behov utgår inte från kunskapsprestation. I stället har Bagger definierat behov och stöd utifrån provsituationen och deltagarnas uttryck och uttalanden.

Avhandlingen befinner sig inom de tre forskningsfälten specialpedagogik, bedömning och matematikdidaktik. Den har enligt Bagger själv en dragning åt det specialpedagogiska fältet.

Text: Johan Malmqvist

Avhandlingens titel är Prövningen av en skola för alla. Nationella provet i matematik i det tredje skolåret. Anette Bagger lade fram avhandlingen vid Umeå universitet den 6 oktober 2015. Prövningen av en skola för alla

Pressmeddelande från Umeå universitet De nationella proven – en arena för likvärdighetsfrågor

Senast granskad: 2016-06-01