”Hörselnedsättning påverkar inte sociala färdigheter”

Elever som har en hörselnedsättning eller är döva och som är integrerade i vanliga klassrum har lika goda sociala färdigheter som hörande barn. Det hävdas i en amerikansk studie som menar att detta går emot tidigare rön inom forskningsområdet.

I artikeln ”Social Outcomes of Students who are deaf and hard of hearing in general education classrooms” av Shirin Antia och medarbetare publicerad i tidskriften Exceptional Children redovisas en studie där man under fem år följt utvecklingen av sociala färdigheter och förekomsten av beteendeproblem hos 191 elever med hörselnedsättning eller dövhet integrerade i vanliga klasser.

Graden av sociala färdigheter skattades av lärare och av eleven själv. Läraren bedömde också huruvida eleven uppvisade beteendeproblem. Därutöver samlade forskarna in information bland annat om graden av hörselbortfall (från lite bortfall till dövhet), graden av funktionell hörselnedsättning (dvs. hörselförmåga med hjälpmedel i en anpassad miljö) och om elevens vanligaste sätt att kommunicera, tecken16 st, tecken/tal 32 st eller tal 137 st.   

Okända faktorer verkar ha betydelse

Forskarna menar att flera tidigare studier visat att elever med hörselnedsättning generellt haft problem med relationer och utvecklingen av social kompetens i integrerade skolmiljöer. I den egna undersökningen kommer man dock till en annan slutsats: The most important finding in this study is that, for this sample of students, the mean social skill ratings given by teachers, and the self-ratings of students themselves, are similar to those reported for the normative sample (s. 500).  Detsamma gäller också förekomsten av beteendeproblem.

Intressant är också att graden av sociala färdigheter uppvisar låga samband med graden av hörselnedsättning men statistiskt signifikanta samband med bland annat graden av funktionell kommunikation, delaktighet i klassrumsinteraktionen, konsekvent användande av förstärkning av ljudsignaler i skolan och deltagande i aktiviteter som inte är schemalagda. Kanske än mer förvånande är att sambanden mellan graden sociala färdigheter och dessa bakomliggande variabler trots att de är statistiskt signifikanta inte är speciellt starka. En intressant konsekvens av detta som man pekar på är att det också är andra och okända faktorer som verkar ha betydelse för utvecklingen av sociala färdigheter hos eleverna i studien.

Några frågor

Som all forskning väcker studien en rad frågor. Några av dessa noteras av författarna själva: Kan det vara så att lärare och elever överskattar elevens sociala färdigheter? Elevernas skattningar ligger dessutom högre än lärarnas. Vad betyder det att man inte har en kontrollgrupp utan jämför med normativa data från hörande elever?

 Andra frågor som man som läsare ställer sig gäller frågor om identitet och språk. Det är i och för sig ett lågt samband mellan val av kommunikationssätt och utveckling av sociala färdigheter. Samtidigt går en del av eleverna inte hela dagar i den integrerade miljön och flera av dem har också tillgång till tolk.

Tidigare forskning pekar i motsatt riktning

Vi kan tänka oss att elever i undersökningen inte bara har olika situationer vad gäller vilket språk man använder men också med vilka grupper man identifierar sig.  Det hade definitivt varit mycket intressant med en diskussion om detta även om de data forskarna presenterar inte är tillräckliga för att dra några djupgående slutsatser om hur utvecklingen av den sociala kompetensen relaterar till frågor om språk- och identitetsutveckling. Här skulle man möjligen också kunna öka förståelsen för varför vissa av eleverna i undersökningen ”väljer” att byta till mer ”segregerade” miljöer och varför eleverna i undersökningen till att börja med befinner sig i en integrerad miljö. 

Sedan kan man förstås ifrågasätta utgångspunkten för studien och påstå att det är lite fördomsfullt att tro att barn med hörselnedsättning skulle ha svårigheter med sociala färdigheter. Här menar Shirin Antia med medarbetare dock att tidigare forskning indikerar att det varit så i integrerade miljöer. Det är förstås viktigt att notera att resultaten i studien indikerar att detta inte varit en naturlig konsekvens av hörselnedsättningen utan i stället en effekt av dåligt anpassade miljöer.  

Text: Claes Nilholm

Antia, S., Jones, P., Luckner, J. och Reed, S. Social outcomes of students who are deaf and hard of hearing in general education classrooms. (2011) Exceptional Children, 77 (4), 489-504.

Senast granskad: 2016-02-06
Innehållsansvar: Utvecklingsavdelningen