Bristande motivation förklarar inte skolmisslyckanden

Grundskolan fungerade bra och stöd från engagerade högstadielärare hjälpte eleverna. Under gymnasiet var det tvärtom – såväl lärare som rektorer upplevdes i flera fall som hinder. Så beskriver unga vuxna med migrationsbakgrund sin skoltid.

Michael Lindblads avhandlingsstudier från Umeå universitet fokuserar ”vad som finns bakom statistiken”. Den officiella statistiken visar att nära hälften av eleverna med utländsk bakgrund lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Enligt en vanlig uppfattning beror detta på bristande studiemotivation. Lindblads studier stöder istället den forskning som visar att studiemisslyckanden ofta orsakas av många samverkande faktorer. Studiemisslyckanden är, enligt avhandlingen, resultat av en lång och komplicerad process.

20 unga vuxna beskrev skolmisslyckanden

Michael Lindblads avhandling från Umeå universitet beskriver 20 unga vuxnas upplevelser av sin skolgång. En gemensam nämnare för intervjupersonerna är att de hade oavslutade studier, vilket Lindblad definierar som ”skolmisslyckande”. De tio männen och de tio kvinnorna har också gemensamt att de har en migrationsbakgrund. Begreppet migrationsbakgrund används istället för begreppet utländsk bakgrund. Beskrivningarna visar att flertalet har en utomeuropeisk bakgrund.

Avhandlingen beskriver även övergången till vuxenlivet för de intervjuade vad gäller arbetslöshet, praktik, fortsatt utbildning eller arbete.

På gymnasiet saknades stöd

Skolmisslyckandet har försvårat samtliga intervjupersoners liv efter gymnasieskolan. Ingen kunde söka till högskola och det blev svårigheter att få jobb. Många av de intervjuade skyller skolmisslyckandet på sig själva. Lindblad ser dock att det är många omständigheter i intervjuunderlaget som pekar åt annat håll.

De flesta skildrar grundskoletiden positivt. Flera beskrivningar visar att högstadielärarna har haft en stor betydelse när de har stöttat och ställt krav på de intervjuade.

Beskrivningarna från gymnasiet är i många fall de motsatta. De ger en bild av lärare som gör sitt jobb ”men inte bryr sig” om eleverna. I beskrivningarna finns uppföljning av hög närvaro beskrivet men inget som tyder på att de intervjuade har fått stöd. Lindblad poängterar att gymnasieskolan har i stort sett samma skyldigheter att ge särskilt stöd som grundskolan har.

Ett misslyckande från skolans sida är att nästan ingen av dem som läste på IV eller IVIK började på ett gymnasieprogram. Ett ännu större misslyckande utgör de gymnasieskildringar som visar att intervjupersonerna har upplevt diskriminering och rasism från lärare och rektorer.

En komplex förklaring av skolmisslyckande

Intervjuerna visar en komplex process som leder fram till skolmisslyckanden som motsäger den förenklade förklaringen att det främst handlar om brist på studiemotivation. Lindblads beskrivningar visar till exempel att en del ”frivilliga avhopp” från gymnasiestudierna baseras på omständigheter och processer som knappast är frivilliga. Besluten att hoppa av skolan sker enligt intervjuerna i situationer där det finns få alternativ.

Några av de omständigheter som har haft betydelse i processen fram till skolmisslyckandet, förutom diskriminering och rasism för tre intervjupersoner, är:

  • omfattande arbete vid sidan av skolan för att stödja familjens ekonomi
  • omfattande ansvar i hemmet för flickor, till exempel ta hand om syskon
  • kulturella skillnader i normer där främst flickor har skolan som en frizon med mindre övervakning och regler – flickor som skolkar för att umgås med skolkamrater
  • övergrepp i nära relationer (ovanligt men med stor påverkan på de berörda, med depression och orkeslöshet)
  • kunskapsbrist i hemmet (bland föräldrar) avseende hur det svenska skolsystemet fungerar och vad valmöjligheterna innebär
  • avsaknad av information, undervisning och stöd inför val som görs
  • låg motivation
  • svårigheter i specifika ämnen
  • svårigheter att få hjälp med läxor i hemmet
  • svårigheter att få studiero i hemmet (trångboddhet)
  • låg grad av samarbete och kommunikation mellan skola och hem under grundskolan och ännu mindre av sådant under gymnasieåren.

Den goda nyheten

Lindblads övergripande slutsats är att det inte skulle ha krävts stora insatser eller resurser för att förebygga skolmisslyckandet för en stor andel av de tjugo intervjuade personerna. De har själva ställt upp i undersökningen för att de vill ge förslag på åtgärder, det beskrivs i avhandlingen som det viktigaste skälet till att delta. Lindblad skriver fram följande insatser som viktiga för att få en situation med färre skolmisslyckanden:

  • förbättra kommunikationen mellan skola och familj
  • förbättra relationen mellan skola och hem
  • öka kunskapen om de olika villkor som elever med migrationsbakgrund kan ha
  • stöd avseende struktur på studier
  • läxhjälp
  • uppmuntran till elever
  • strukturerad undervisning om utbildning och arbetsmarknad.

Avhandlingens design och metod

Avhandlingen ingår i ett större projekt där tjugo kommuner valdes ut för fördjupade studier. Deltagarna i Lindblads avhandlingsstudier kommer från fem av dessa kommuner (två män och två kvinnor från varje kommun). Lindblad hade svårigheter med att få deltagare till studierna. Han skriver: ”Det visade sig sedermera vara svårt att nå unga med i första hand utomeuropeisk bakgrund, som saknade fullständigt gymnasiebetyg. Det var inte helt oväntat. Vem vill gärna berätta om något som man misslyckats med?” (s. 38). Deltagarna som ingår i studien kan därför utgöra ett positivt urval, enligt den tolkning som han gör. Han skriver att de som inte ville delta kan vara i en mer utsatt situation än de som accepterade att delta. Michael Lindblad har använt en metod för datainsamlingen som bygger på fallstudier där han genom retrospektiva intervjuer får fram deltagarnas livsberättelser..

Text: Johan Malmqvist

Avhandlingen i Pedagogiskt arbete, ”De förstod aldrig min historia” Unga vuxna med migrationsbakgrund om skolmisslyckande och övergångar mellan skola och arbete, lades fram 160603 vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. "De förstod aldrig min historia!

Pressmeddelande från Umeå universitet

Viktigt med nyanserad kunskap om unga med migrationsbakgrund

Lärarnas nyheter: Ansvar för familjen tynger invandrad elev

Senast granskad: 2016-12-06