Är eleven orsak till sina egna svårigheter i skolan?

När det blir problem med en elev i skolan ses det ofta som individens problem och lösningen blir att plocka ut eleven ur klassrummet. Ett nytt forskningsprojekt diskuterar frågan hur stor inverkan lärarnas och skolans normer har på subtil mobbning och elevers svårigheter i skolan.

Claes Nilholm Claes Nilholm

Elever och lärare har inte alltid samma syn på vad som är mobbning. Synen på vem som orsakar en elevs problem skiljer sig också stort mellan olika yrkesgrupper i skolan. Claes Nilholm, Högskolan i Jönköping och Ann-Carita Evaldsson, Uppsala universitet presenterade forskningsprojektet "i Demokratins marginaler - ett projekt om barn i problematiska skolsituationer".

- Vi har tittat på ämnet utifrån tre nivåer: Den statliga - vad säger styrdokumenten och den officiella statistiken? Vi har också gjort enkätstudier bland Sveriges kommuner, samt frågat skolledare i en större kommun och alla pedagoger i samma kommun, berättade Claes Nilholm.
Svarsfrekvensen var hög bland kommunerna, hela 90 procent besvarade enkäten eftersom forskarna enligt sig själva var "väldigt påstridiga".

I projektet ingick också bland annat en etnografisk studie av skolans mobbningsförebyggande arbete. Några av resultaten var:

  • Svensk utbildningspolitik är inte så inkluderande som det ofta hävdas.
  • Synen på vem som är orsak till elevens svårigheter skiljer sig stort mellan olika yrkesgrupper. Specialpedagoger, speciallärare och assistenter menade oftare än lärarna att läraren respektive klassrumsmiljön var orsaken till elevens svårigheter.
  • Elevernas syn på mobbning skiljer sig ofta från skolans och lärarnas.

Subtila kränkningar svåra att komma åt

Ann-Carita Evaldsson Anna-Carita Evaldsson

Ann-Carita Evaldsson berättade sedan mer om projektet om mobbning. Frågan var: vem ges rätten att definiera vad som är kränkande handlingar inom ramen för skolans verksamhet? Forskarna följde två flickgrupper där en av flickorna utsattes för subtila, men grova kränkningar.

- Många tidigare analyser baserades på föreställningen om vad pojkar gör när de mobbar någon, sade Ann-Carita Evaldsson.

Analysen visade bland annat att skolans förebyggande arbete mot mobbning hade en påfallande liten inverkan på flickornas relationsskapande. I många skolor får elever vara så kallade kamratstödjare med uppdraget att se och förhindra mobbning. Men det stoppar inte alltid den subtila mobbningen, bland annat för att en del elever ser kamratstödjarrollen som ett sätt att positionera sig som duktig elev, något de själva kan vinna på.

- Det är ett dilemma att elever i hög grad undviker att tala med lärare, därför är subtila kränkningar mellan flickor svåra att komma åt. Väldigt ofta har det som kopplas till kränkande behandling att göra med att någon bryter mot kamratgruppens norm. I fallet med flickan såg lärarna det mer som att barnen inte kom överens, sade Ann-Carita Evaldsson.

Titta på normerna

Den klassiska förklaringen på en elevs problem i skolan är att de i första hand beror på elevens egna brister, i andra hand på elevens hemmiljö. Här skilde sig enkätsvaren stort mellan olika yrkesgrupper och specialpedagoger, speciallärare och assistenter menade oftare än lärarna att läraren respektive klassrumsmiljön var orsaken till elevens svårigheter.

- Elever som bryter mot kompisarnas norm är mer utsatta. Då är det intressant att titta mer på hur normerna ser ut i lärarnas personalgrupp. Vid ett flertal tillfällen har elevers och lärares normer gått hand i hand, sade Ann-Carita Evaldsson.

Vem definierar en kränkning?

Att definiera ordet kränkning är inte alltid lätt.

- Det kan handla om väldigt vardagliga handlingar och det är ibland svårt att avgöra om kränkningen är avsiktlig. Frågan är också vem som definierar vad som är en kränkning. I fallet med flickan blev allt hon gjorde ignorerat och det var först när vi tittade tillbaka på hela processen som vi kunde se att flickans utanförskap fanns där från början men att hon successivt hade marginaliserats.

- Det måste ha varit svårt att inte ingripa, hur hanterade ni detta etiska dilemma? frågade en person ur publiken.

- Det var svårt att säga att det skett förrän det skett och man kan förstås fundera i efterhand över om vi borde ha gjort något. Den här flickan löste det dock själv, genom att orientera sig mot andra kamrater. Både lärarna och föräldrarna var medvetna om att något pågick, så det var inte osynligt. Fallet hade uppmärksammats men ur olika versioner, sade Ann-Carita Evaldsson.

Text och foto: Marja Beckman

Senast granskad: 2016-01-24