Specialpedagogik

Skolverket ger dig här, i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten. SPSM, möjlighet att följa forskning om specialpedagogik. I huvudsak presenteras aktuell internationell och svensk forskning. Fokus läggs på forskning som är relevant för rektorer, lärare och specialpedagoger/speciallärare. Men vi presenterar också äldre forskning som har haft en stor betydelse för forskningsfältet. Även denna forskning är förstås intressant för verksamma inom förskola och skola.

Vad är då specialpedagogik? Specialpedagogik handlar om undervisning och socialisation av barn och elever i behov av särskilt stöd och/eller med funktionshinder. Specialpedagogiken i förskola och skola kan sägas ha två huvudsakliga funktioner: åtgärdande respektive förebyggande. Specialpedagogiska åtgärder sätts in när den vanliga undervisningen inte bedöms räcka till.

Sådana åtgärder kan innebära allt från att barn och elever får ett särskilt stöd i eller i nära anslutning till den ordinarie verksamheten till att de hänvisas till särskilda undervisningsgrupper, särskola eller specialskola. Det särskilda stödet kan också innebära att lärarens undervisning och situationen i klassrummet/förskolegruppen förändras för att bättre passa eleven/eleverna i behov av särskilt stöd.

Inga vattentäta skott

Förebyggande arbete handlar om att så få barn och elever som möjligt ska bli i behov av ett särskilt stöd. Det finns således inga vattentäta skott mellan vanlig undervisning och specialpedagogiska åtgärder. De senare sätts in när den vanliga undervisningen inte anses räcka till.

I den svenska grundskolan får drygt 15 procent av eleverna särskilt stöd vid ett givet tillfälle och drygt 40 procent av eleverna får specialpedagogiskt stöd någon gång under sin grundskoletid. Särskilt stöd i grundskolan ska ges när eleven riskerar att inte nå målen eller av annat skäl behöver särskilt stöd. Stödets omfattning varierar stort från elev till elev.

En rad faktorer påverkar

En del elever får ett särskilt stöd under en begränsad tid till exempel när hon/han ska lära sig läsa medan andra erhåller ett särskilt stöd under många år. Ungefär 1,4 procent av eleverna är mottagna i särskolan eftersom de inte förväntas kunna uppnå grundskolans mål. Ett mindre antal elever går i specialskola.

Andelen elever som kommer att behöva specialpedagogiska åtgärder är inte givet utan beroende av en rad faktorer som till exempel svårigheten i de mål som ska uppnås och kvaliteten på den vanliga undervisningen. Det saknas exakta uppgifter om hur många barn i förskolan som får ett särskilt stöd.

Delas in i olika grupper

Elever som får specialpedagogiska åtgärder brukar delas in i olika grupper utifrån det område inom vilka svårigheterna visar sig. Sådana indelningar kan se ut på olika sätt men vanligtvis identifieras grupper med funktionsnedsättningar som hörselnedsättning/dövhet, synnedsättning/blindhet och utvecklingsstörning. Däremot råder det mer delade meningar huruvida problem med beteende och inlärning huvudsakligen ska tillskrivas funktionsnedsättningar hos eleverna eller brister i den pedagogiska verksamheten eller i barnets/elevens vidare miljö.

En annan kontroversiell fråga gäller i vilken utsträckning specialpedagogik handlar om att tillhandahålla alternativa organisatoriska lösningar för barn och elever som inte anses passa eller huruvida specialpedagogiken tillhandahåller en speciell pedagogik.

Senast granskad: 2016-01-30