Trygghet, studiero och disciplinära åtgärder

Alla elever har rätt till en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero. Här finns svar på frågor om trygghet, studiero och disciplinära åtgärder.

Trygghet och studiero

Vad innebär elevers rätt till trygghet och studiero?

Alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet. Eleverna ska kunna känna sig trygga i all verksamhet som anordnas av huvudmannen, och som vanligtvis äger rum under skoldagen. Det gäller både i den inre och yttre miljön i skolan. Det inkluderar även annan verksamhet än undervisning, som exempelvis skolmåltider och raster.

Undervisningen ska präglas av studiero. Med studiero menas att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen.

Huvudmannen ska säkerställa att skolan bedriver ett förebyggande arbete för att skapa trygghet och studiero.

Reglerna om trygghet och studiero omfattar inte förskolan. Barns rätt till en god miljö i förskolan regleras i kapitel 8 i skollagen.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 5 kapitlet 2-3 §§ skollagen samt proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 229.

Barns rätt till en god miljö i förskolan

Stöd i arbetet

Främja trygghet och studiero

Vilka regler gäller för elevernas arbetsmiljö, exempelvis ventilation och den fysiska utformningen av lokalerna?

Kraven på en god arbetsmiljö för elever i skolan och inom vuxenutbildningen regleras huvudsakligen i arbetsmiljölagen. På Arbetsmiljöverkets webbplats finns information om arbetsmiljölagen. På Folkhälsomyndighetens webbplats finns också en samlad vägledning om inomhusmiljön i skolor.

Barn i förskolan och elever i fritidshemmet omfattas inte av arbetsmiljölagen. Enligt skollagen ansvarar huvudmannen för att dessa barn och elever erbjuds en god miljö

Källor: 5 kapitlet 4 §, 8 kapitlet 8 § och 14 kapitlet 9 § skollagen.

Arbetsmiljöansvar i skolan, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Vägledning om inomhusmiljön i förskolor och skolor, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet , Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Vilka regler gäller för arbetsmiljön i förskolan?

Regler kring mobiltelefoner

Vad gäller kring elevers användning av mobiltelefoner vid undervisning?

Vid undervisning i de obligatoriska skolformerna, fritidshemmet, gymnasieskolan samt anpassade gymnasieskolan får mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning bara användas om:

1. det sker enligt lärarens instruktioner i syfte att främja elevernas utveckling och lärande, eller
2. om användningen utgör extra anpassningar eller särskilt stöd.

Det innebär att privat användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning som huvudregel inte är tillåten. Det gäller oavsett om det är elevens egen utrustning eller om skolan tillhandahållit utrustningen. Annan elektronisk kommunikationsutrustning än mobiltelefoner kan till exempel vara smarta klockor, datorer, surfplattor och andra digitala medier.

Om det finns särskilda skäl får rektorn eller en lärare tillåta en enskild elev att använda en mobiltelefon eller annan elektronisk kommunikationsutrustning även i andra fall än inom ramen för lärarens instruktioner, extra anpassningar eller särskilt stöd. Denna möjlighet ska dock tillämpas restriktivt och innebär inte att undantag kan göras för hela undervisningsgrupper.

Skollagens bestämmelser om användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning vid undervisning gäller inte för komvux.

Källor: 5 kapitlet 4 a § skollagen och proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 230-231.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Får skolan omhänderta mobiltelefoner i förebyggande syfte?

Ja, i de obligatoriska skolformerna, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan har skolan möjlighet att omhänderta mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning i syfte att förebygga störande eller kränkande användning. Varje skola ska ha skriftliga rutiner för hanteringen av omhändertagande i förebyggande syfte. Enligt förarbetena bör det bland annat framgå i rutinerna hur omhändertagandet ska göras, till exempel hur föremålen ska förvaras på ett säkert sätt och hur insamlandet ska ske så att det framgår till vem varje föremål ska återlämnas. Rektorn beslutar om sådana rutiner.

Skollagens bestämmelser om omhändertagande av mobiltelefoner och andra föremål gäller inte för komvux.

Källor: 5 kapitlet 4 b-e §§ skollagen och proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 235.

Omhändertagande för att förebygga störningar i undervisningen

Rektorn, en lärare eller en handledare vid fjärrundervisning får omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga störningar i undervisningen. Det finns inte något krav på att en störning redan ska ha inträffat för att ett omhändertagande ska få göras. En lärare har till exempel möjlighet att samla in elevernas mobiltelefoner inför början av lektionen.

Rektorn, läraren eller handledaren får uppdra åt någon annan att utföra omhändertagandet.

Mobiltelefonen eller kommunikationsutrustningen ska återlämnas till eleven senast i samband med att undervisningspasset har avslutats för eleven.

Källor: 5 kapitlet 4 b-c §§ skollagen och proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 231-232.

Omhändertagande för att förebygga kränkande fotografering eller filmning

Rektorn eller en lärare får omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga kränkande fotografering eller filmning av någon som befinner sig i ett omklädningsrum, en dusch eller annat liknande utrymme inför eller efter en idrottslektion.

Omhändertagande kan även göras för att förebygga kränkande fotografering eller filmning i andra liknande situationer. Det kan till exempel gälla ombyte eller dusch i samband med friluftsdagar, teateruppsättningar eller andra lektioner än idrottslektioner. Ytterligare ett exempel är om det finns behov av att förebygga kränkande fotografering eller filmning på toaletter.

Om det finns särskilda skäl får rektorn eller en lärare även i andra fall omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning. Som exempel på särskilda skäl nämns i förarbetena att skolan inom det förebyggande arbetet för trygghet har identifierat att elever använder mobiltelefoner på raster för att fotografera eller filma andra personer utan deras samtycke på ett sätt som skapar otrygghet.

Rektorn eller läraren får uppdra åt någon annan att utföra omhändertagandet.

Om mobiltelefonen eller kommunikationsutrustningen har omhändertagits i samband med en idrottslektion ska utrustningen återlämnas till eleven senast i nära anslutning till att eleven har lämnat utrymmet efter idrottslektionen. För omhändertagande som skett i andra situationer gäller att återlämning ska ske när skälet för omhändertagandet har upphört.

Källor: 5 kapitlet 4 b-c §§ skollagen och proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 231-232.

Kränkande behandling, mobbning och diskriminering

Insamling av mobiltelefoner vid skoldagens början i de obligatoriska skolformerna samt fritidshemmet

I förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan samt fritidshemmet får rektorn besluta att mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska samlas in vid början av varje skoldags början, och återlämnas senast vid skoldagens slut. Ett sådant beslut får gälla för högst ett år i taget.

För elever i fritidshem anses skoldagen börja när eleven anländer till fritidshemmets lokaler och sluta när eleven lämnar dessa lokaler för dagen.

Rektorn eller en lärare får göra undantag från ett beslut om att mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska vara insamlade under skoldagen, om användningen sker enligt lärarens instruktioner i syfte att främja elevernas utveckling och lärande, eller om utrustningen används inom ramen för extra anpassningar eller särskilt stöd för en elev. Undantag får även göras för en enskild elev i andra fall, om det finns särskilda skäl.

Källor: 5 kapitlet 4 d § skollagen och proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 234.

Stöd i arbetet

Disciplinära och andra särskilda åtgärder enligt 5 kap. skollagen - juridisk vägledning

Omhändertagande av mobiltelefoner eller andra föremål vid pågående störande, kränkande eller farlig användning

Vilka möjligheter har personal i skolan att omhänderta störande eller farliga föremål?

Ordningsregler

Vilka bestämmelser gäller kring ordningsregler?

Varje skola ska ha ordningsregler som rektorn beslutar om. Ordningsreglerna och hur de följs ska följas upp regelbundet. Vidare ska orsakerna till uppföljningens resultat analyseras.

Ordningsreglerna ska utarbetas, följas upp och vid behov omarbetas under medverkan av eleverna.

När det gäller användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning är utgångspunkten i skollagen att det råder mobiltelefonförbud under lektionstid, vilket innebär att utrymmet för att besluta om användning av sådan utrustning under lektionstid genom ordningsregler är begränsat. När det gäller rektorns möjlighet att i vissa skolformer besluta att mobiltelefoner ska omhändertas under hela skoldagen finns det däremot inget som hindrar att regler om detta ingår i ordningsreglerna.

Skollagens bestämmelser om ordningsregler gäller inte för komvux.

Källor: 5 kapitlet 5 § skollagen och proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 131-132.

Regler kring mobiltelefoner

Allmänna befogenheter för personalen

Vad innebär det att skolpersonal får vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder?

All personal inom skola, fritidshem och vuxenutbildning får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Det innefattar även en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. Med personal avses både anställda och uppdragstagare.

Omedelbara och tillfälliga åtgärder kan enligt förarbetena exempelvis handla om att ingripa vid bråk eller kränkningar under raster. Det kan också vara att vid undervisningen tillrättavisa eller placera om elever.

En åtgärd måste stå i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Om en viss åtgärd är proportionerlig, och därmed tillåten, måste alltid bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Utgångspunkten är att ingripanden i första hand ska ske genom exempelvis verbala tillrättavisningar eller på andra sätt som inte innebär ett fysiskt ingripande. I normalfallet är den första åtgärden därför en eller flera tillsägelser.

Om ett fysiskt ingripande anses påkallat ska det vara så lindrigt och ske under så kort tid som möjligt. Fysiska ingripanden får inte göras i bestraffande syfte.

Alla beslut som rör barn under 18 år ska ha barnets bästa som utgångspunkt.

Källor: 1 kapitlet 10 § och 5 kapitlet 6 § skollagen samt proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 142-159 och 236-238.

Vad gäller kring fysiska ingripanden i allvarliga och akuta situationer?

Under vissa förutsättningar har alla människor en rätt att ingripa fysiskt i allvarliga och akuta situationer. Det följer av straffrättsliga bestämmelser om nödvärn och nöd, och regleras inte i skolans lagstiftning. En sådan rätt kan exempelvis föreligga vid ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Då kan det vara tillåtet att ingripa fysiskt eller med våld på ett sätt som i andra situationer skulle utgöra brott. Även ett sådant ingripande måste dock vara proportionerligt för att vara tillåtet.

Källor: 24 kapitlet brottsbalken och proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 133-134.

Stöd i arbetet

Personalens befogenhet att ingripa fysiskt - juridisk vägledning

Disciplinära åtgärder

Vad innebär disciplinära åtgärder enligt skollagen?

Disciplinära åtgärder är åtgärder som under vissa förutsättningar får användas om en elev stör ordningen, uppträder olämpligt eller på annat sätt inverkar negativt på tryggheten och studieron.

De disciplinära åtgärderna får inte användas som bestraffning. Syftet är att de ska leda till ett ändrat beteende hos eleven och skapa en bättre skolsituation för såväl eleven själv som för övriga elever och personalen. Precis som när det gäller de omedelbara och tillfälliga åtgärder som all personal får vidta, får disciplinära åtgärder endast vidtas om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Den så kallade proportionalitetsprincipen innebär också att mindre ingripande åtgärder som huvudregel ska prövas först, innan mer ingripande åtgärder vidtas. Alla beslut som rör barn under 18 år ska ha barnets bästa som utgångspunkt.

De disciplinära åtgärderna i skollagen är:

• utvisning ur undervisningslokalen
• kvarsittning
• skriftlig varning
• tillfällig omplacering
• tillfällig placering utanför den egna skolan
• avstängning
• omhändertagande av föremål.

Källor: 1 kapitlet 10 § och 5 kapitlet 6 § skollagen samt proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 189.

Stöd i arbetet

Disciplinära och andra särskilda åtgärder enligt 5 kap. skollagen - juridisk vägledning

Vilka regler gäller kring handläggning av disciplinära ärenden?

I ärenden som innebär myndighetsutövning mot en elev ska ett flertal bestämmelser i förvaltningslagen tillämpas. Det gäller till exempel bestämmelser om partsinsyn, kommunikation, dokumentation av uppgifter, motivering av beslut, underrättelse om innehåll i beslut och överklagandehänvisning.

Ett exempel på myndighetsutövning är när en elev blir avstängd från skolan.

Källa: 29 kapitlet 10 § skollagen.

När ska anmälan göras till andra myndigheter, exempelvis polisen eller socialtjänsten?

Om en elev under 18 år blir avstängd ska socialnämnden informeras om skolans beslut. Om den sammanlagda tiden för avstängning av en sådan elev överstiger två veckor under ett kalenderhalvår ska samråd ske med socialnämnden innan beslut fattas.

Vidare är huvudmän och skolpersonal skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Med barn avses alla personer under 18 år.

Den enda situation där det finns en reglerad skyldighet i skollagen att polisanmäla är om skolan har omhändertagit stöldgods, narkotika, dopningsmedel, knivar, andra vapen, hälsofarliga varor eller föremål som har använts som hjälpmedel vid brott. I en sådan situation ska rektorn, eller den som rektorn har bestämt, skyndsamt anmäla omhändertagandet till polisen.

Om en elev i andra fall gör något som skulle kunna vara ett brott är det upp till rektorn och annan skolpersonal att ta ställning till om en polisanmälan ska göras.

Källor: 5 kapitlet 16, 21 och 23 §§ samt 29 kapitlet 13 § skollagen.

Stöd i arbetet

Skolans ansvar för barn som far illa

Utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning

När får en elev visas ut från undervisningslokalen?

I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får en lärare eller en handledare vid fjärrundervisning under vissa förutsättningar visa ut en elev från undervisningslokalen för högst resten av lektionen. Det gäller om eleven stör undervisningen eller uppträder olämpligt på något annat sätt och inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren eller handledaren.

Om läraren eller handledaren inte är närvarande i undervisningslokalen får annan personal visa ut en elev från lokalen under samma förutsättningar. Läraren eller handledaren ska i sådana fall underrättas i efterhand.

Eftersom vårdnadshavares tillsynsansvar övergår till huvudmannen när ett barn är i skolan måste någon i skolpersonalen ha viss uppsikt över en elev under den tid då hen är utvisad.

Den som har beslutat att en elev ska visas ut ur undervisningslokalen ska dokumentera det skriftligt.

Ett beslut om utvisning ur undervisningslokalen får inte fattas för en elev i förskoleklassen.

Källor: 5 kapitlet 7 och 24 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 682.

Tillsynsansvaret

När får ett beslut om kvarsittning fattas?

I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får en lärare eller rektorn under vissa förutsättningar besluta om kvarsittning. Det gäller om eleven stör undervisningen eller uppträder olämpligt på något annat sätt, och trots uppmaning inte ändrat sitt uppförande.

Kvarsittning innebär att en elev under uppsikt ska stanna kvar i skolan högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats, eller att eleven ska komma till skolan högst en timme innan undervisningen börjar. På samma sätt som vid utvisning ur undervisningslokalen måste alltså någon i skolpersonalen ha uppsikt över eleven i samband med kvarsittning.

Den som har beslutat att en elev ska få kvarsittning ska dokumentera det skriftligt.

Ett beslut om kvarsittning får inte fattas för en elev i förskoleklassen.

Källa: 5 kapitlet 8 och 24 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 682.

Tillsynsansvaret

Utredning och skriftlig varning

När behöver skolan göra en utredning av en elevs beteende?

Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt, eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare.

Utifrån vad som kommer fram i utredningen ska rektorn se till att skolan genomför åtgärder för att få eleven att ändra sitt beteende. Rektorn kan till exempel utfärda en skriftlig varning. Det kan också handla om att ge eleven stöd i undervisningen eller annat stöd från elevhälsan.

Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

Källor: 5 kapitlet 9–11 §§ skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 326.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

När får rektorn ge en elev en skriftlig varning?

Efter en sådan utredning som ska göras om en elev gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, eller vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt, får rektorn besluta att ge eleven en skriftlig varning. En sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om den skriftliga varningen.

Källa: 5 kapitlet 11 § skollagen.

Tillfällig omplacering och tillfällig placering utanför skolan

När kan rektorn fatta beslut om tillfällig omplacering av en elev inom skolan?

I förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får rektorn under vissa förutsättningar besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den ordinarie undervisningsgruppen eller på annan plats inom skolan. För en elev i grundskolan eller motsvarande skolformer kan ett sådant beslut också innebära att eleven ska ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp.

Ett beslut om tillfällig omplacering inom skolan kan fattas om sådana åtgärder som vidtagits efter en utredning av elevens beteende inte varit tillräckliga, eller om det annars är nödvändigt för att ge övriga elever trygghet och studiero. Ett beslut om tillfällig omplacering får gälla för högst fyra veckor.

Om rektorn beslutar att en elev ska ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp som en disciplinär åtgärd måste de förutsättningar som krävs för att en elev ska kunna få sådan undervisning som särskilt stöd inte vara uppfyllda. Eleven behöver alltså inte ha ett åtgärdsprogram, och det måste inte finnas särskilda skäl kopplade till ett stödbehov. Det kan dock vara så att en elevs behov av särskilt stöd utreds parallellt med att eleven är tillfälligt omplacerad som en disciplinär åtgärd. En sådan utredning kan resultera i att eleven under en längre tid bör ges undervisning enskilt eller i särskild undervisningsgrupp inom ramen för särskilt stöd. En elev i förskoleklassen kan dock inte ges särskilt stöd enskilt eller i en särskild undervisningsgrupp.

Innan rektorn fattar ett beslut om tillfällig omplacering som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om ett beslut om tillfällig omplacering. Beslutet ska dokumenteras skriftligt. Till skillnad mot vad som gäller vid beslut om avstängning går ett beslut om tillfällig omplacering inte att överklaga.

Källor: 3 kapitlet 11 §, 5 kapitlet 12 och 24 §§, 28 kapitlet 18 § skollagen samt proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 240.

Vad innebär ett beslut om enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp?

När får rektorn besluta om tillfällig placering utanför den egna skolan?

Om tillfällig omplacering inom skolan inte är tillräckligt ingripande för att tillförsäkra andra elever trygghet och studiero får rektorn besluta att en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan tillfälligt ska ges undervisning vid en annan skola eller på en annan plats inom huvudmannens organisation. Det gäller också om det inte är möjligt att genomföra en tillfällig omplacering inom skolan. Ett beslut om tillfällig placering vid en annan skola fattas gemensamt med rektorn för den mottagande skolan. Med ”annan plats inom huvudmannens organisation” menas en lokal som huvudmannen förfogar över men som inte tillhör en skolenhet, till exempel en kontorslokal.

Ett beslut om tillfällig placering vid en annan skola får gälla för högst fyra veckor och skolan måste informera elevens vårdnadshavare innan eleven flyttas. Beslutet ska dokumenteras skriftligt. Till skillnad mot vad som gäller vid beslut om avstängning går ett beslut om tillfällig placering utanför den egna skolan inte att överklaga.

På samma sätt som vid tillfällig omplacering inom den egna skolan får en tillfällig placering utanför den egna skolan som genomförs som en disciplinär åtgärd innebära att en elev i grundskolan eller motsvarande skolformer ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp, utan att de förutsättningar som krävs för att en elev ska kunna få sådan undervisning som särskilt stöd måste vara uppfyllda.

Om en utredning om särskilt stöd genomförs parallellt, och resulterar i ett beslut om att eleven under en längre tid bör ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp inom ramen för särskilt stöd, bör sådan undervisning enligt förarbetena ske på elevens egen skola när det inte längre är fråga om en tillfällig placering. Om det är fråga om en kommunal skola kan ett alternativ också vara att undervisningen ges i en kommunövergripande undervisningsgrupp.

Innan rektorn fattar ett beslut om tillfällig placering som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.

Källor: 5 kapitlet 13 och 24 §§, 28 kapitlet 18 § skollagen samt proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 241-243.

Vad innebär ett beslut om enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp?

Vad är en akutskola?

En huvudman för grundskola kan få statsbidrag för personalkostnader i så kallade akutskolor. Med akutskola avses, enligt den aktuella statsbidragsförordningen, en organisatorisk lösning som är knuten till en skolenhet för att elever enligt bestämmelserna i 5 kapitlet 13 § skollagen tillfälligt ska få utbildning utanför den egna skolenheten.

Källa: Förordning (2023:117) om statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan.

Stöd i arbetet

Starta och bedriva akutskola

Kan en elev i en kommunal skola flyttas permanent till en annan skola med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero?

En elev i en kommunal grundskola eller anpassad grundskola kan i undantagsfall få en ny skolplacering inom kommunen om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Utgångspunkten är dock att en elev som har blivit placerad vid en viss skola har rätt att gå kvar där, vilket innebär att möjligheten till en sådan ny skolplacering ska användas med stor återhållsamhet. Enligt förarbetena bör det vara avgörande för bedömningen att det inte finns något annat sätt att tillförsäkra övriga elever en tillräckligt bra skolmiljö, och att möjligheterna att nå det eftersträvade resultatet genom andra, mindre ingripande, insatser har prövats och bedömts som otillräckliga.

Ett beslut om att permanent flytta en elev till en annan skola fattas av kommunen, men inte utifrån skollagens regler om disciplinära åtgärder utan enligt reglerna om skolplacering. En kommuns beslut om att flytta en elev permanent till en annan skola med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN).

Det finns ingen motsvarande bestämmelse för fristående skolor.

Källor: 10 kapitlet 30-31 §§, 11 kapitlet 29-30 §§ och 28 kapitlet 12 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 378–379 och 392–394.

Vilken rätt har en elev att gå kvar i en viss kommunal skola?

Kan en elev i en kommunal resursskola flyttas permanent till en annan skola med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero?

Nej. Den bestämmelse i skollagen som möjliggör att en elev i undantagsfall kan få en ny skolplacering inom kommunen om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero är inte tillämplig för elever som går i resursskolor.

Om en elev bedöms ha negativ inverkan på andra elevers trygghet och studiero bör resursskolan, enligt förarbetena, utvärdera om de stödåtgärder som eleven får är adekvata eller om de bör ändras. Under en kortare period, medan andra anpassningar förbereds, kan enskild undervisning vara ett alternativ. Rektorn får besluta att en elev ska ges särskilt stöd enskilt om det finns särskilda skäl. Det finns också en möjlighet för rektorn att exempelvis besluta om enskild undervisning som en disciplinär åtgärd (tillfällig omplacering) om det anses nödvändigt för att ge övriga elever trygghet och studiero.

Källor: 3 kapitlet 11 §, 5 kapitlet 12 §, 9 kapitlet 17 §, 10 kapitlet 31 a och 35 §§, 11 kapitlet 30 a och 34 §§ skollagen samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 70.

Vad innebär ett beslut om enskild undervisning?

Avstängning

När kan en elev stängas av i obligatoriska skolformer?

I grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om eleven agerar på ett sådant sätt att säkerheten för andra elever eller personalen bedöms vara hotad. Enligt förarbetena ska det röra sig om en akut och potentiellt farlig situation för elever eller personal. Det krävs i sådana fall inte att mindre ingripande åtgärder först har prövats för att eleven ska få stängas av.

Rektorn får även besluta om hel eller delvis avstängning om

• en tillfällig placering utanför den egna skolenheten inte är tillräckligt ingripande eller möjlig att genomföra, eller om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och

• det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende kan enligt förarbetena exempelvis vara att eleven har ägnat sig åt drogförsäljning på skolan eller gjort sig skyldig till något annat brott som gör att andra elever inte känner sig trygga.

En elev som blivit avstängd ska erbjudas kompensation för den undervisning som hen går miste om på grund av avstängningen.

Rektorn får inte delegera ett beslut om avstängning till någon annan. Beslutet ska dokumenteras skriftligt och gäller omedelbart om rektorn inte beslutar något annat.

Innan rektorn beslutar om avstängning ska eleven och elevens vårdnadshavare få möjlighet att yttra sig. Rektorn ska informera huvudmannen om beslutet. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras.

Källor: 5 kapitlet 14-16 och 24 §§ skollagen samt proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 243-244.

Får ett beslut om avstängning överklagas?

Hur länge kan en elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan vara avstängd?

Avstängningen får endast gälla den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas.

En elev i en obligatorisk skolform får inte stängas av för en längre tidsperiod än en vecka och inte vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår.

Källa: 5 kapitlet 15 § skollagen.

Kan en elev stängas av från förskoleklassen, anpassade grundskolan eller fritidshemmet?

Nej, det är inte möjligt att besluta om avstängning av en elev i förskoleklassen, anpassade grundskolan eller fritidshemmet.

Källor: 5 kapitlet 14 § skollagen.

När kan en elev stängas av i de frivilliga skolformerna?

I gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och inom komvux får huvudmannen eller rektorn besluta att helt eller delvis stänga av en elev om:

1. eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad
2. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper, genom exempelvis fusk
   
3. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande
   
4. eleven utsätter någon annan elev eller exempelvis personal för kränkande behandling
   
5. eleven kan antas ha begått en brottslig handling inom skolans område, eller
   
6. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.
   

För att avstängning enligt punkt 1 ska bli aktuell ska det enligt förarbetena röra sig om en akut och potentiellt farlig situation för elever eller personal. Hotet kan rikta sig mot enskilda personer eller mot grupper av personer, exempelvis hot mot en skola.

En förutsättning för avstängning för att eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande, utsätter någon för kränkande behandling eller genom sitt uppförande inverkar negativt på tryggheten och studieron är att syftet med andra åtgärder inte har uppnåtts. Enligt förarbetena krävs det alltså att tillsägelser och varningar inte har resulterat i ett förbättrat beteende. Även utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning kan vara sådana åtgärder som först ska ha prövats.

Rektorn får inte delegera ett beslut om avstängning till någon annan. Beslutet ska dokumenteras skriftligt. Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.

Om eleven är under 18 år och avstängningen avser sammanlagt mer än två veckor under ett kalenderhalvår ska samråd med socialnämnden ske innan beslutet om avstängning fattas.

Källor: 5 kapitlet 17, 21 och 24 §§ skollagen samt proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 245.

Vad gäller kring inhämtande av yttrande samt informations- och samrådsskyldighet vid avstängning i frivilliga skolformer?

Får ett beslut om avstängning överklagas?

Hur lång tid får ett beslut om avstängning av en elev i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller komvux avse?

En rektors eller huvudmans beslut om avstängning får inte avse längre tid än två veckor under ett kalenderhalvår.

Huvudmannen får dock besluta att avstängningen ska förlängas om syftet med en kortare avstängningstid inte har uppnåtts, eller om det av någon annan anledning bedöms som nödvändigt med hänsyn till elevens uppträdande.

Ett beslut om avstängning får inte avse längre tid än återstoden av pågående kalenderhalvår och tre ytterligare kalenderhalvår.

Källa: 5 kapitlet 18 § skollagen.

När får en elev i en frivillig skolform stängas av från en utbildning med praktiska inslag, till exempel från apl?

Utöver de generella bestämmelserna om avstängning i de frivilliga skolformerna finns det särskilda bestämmelser om avstängning från viss utbildning med praktiska inslag. Huvudmannen eller rektorn får stänga av en elev helt eller delvis från en viss utbildning i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller komvux om det ingår apl eller praktik i utbildningen, och det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen. Enligt förarbetena kan det till exempel handla om att det kan vara olämpligt att en elev som missbrukar narkotika får göra praktik på ett sjukhus inom ramen för en vårdutbildning.

Rektorn får inte delegera ett beslut om avstängning till någon annan. Beslutet ska dokumenteras skriftligt. Huvudmannen eller rektorn får besluta att beslutet om avstängning ska gälla omedelbart.

Om eleven är under 18 år och avstängningen avser sammanlagt mer än två veckor under ett kalenderhalvår ska samråd med socialnämnden ske innan beslutet om avstängning fattas.

Källor: 5 kapitlet 19, 21 och 24 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 689.

Vad gäller kring inhämtande av yttrande samt informations- och samrådsskyldighet vid avstängning i frivilliga skolformer?

Får ett beslut om avstängning överklagas?

Hur länge kan en elev vara avstängd från utbildning med praktiska inslag?

Huvudmannens beslut om att stänga av en elev från utbildning med praktiska inslag ska avse viss tid eller gälla utan tidsbegränsning. Ett sådant beslut som fattas av rektorn får dock inte avse längre tid än två veckor.

En avstängning som gäller utan tidsbegränsning kan omprövas till en tidsbegränsad avstängning eller upphävas helt, till exempel om elevens livssituation har ändrats och orsaken till att eleven stängdes av inte längre är relevant.

Källor: 5 kapitlet 20 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 690.

Vad gäller kring inhämtande av yttrande samt informations- och samrådsskyldighet vid avstängning i frivilliga skolformer?

Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avstängning, inklusive avstängning från utbildning med praktiska inslag, ska eleven och elevens vårdnadshavare få möjlighet att yttra sig. Om det är rektorn som beslutar om avstängningen ska huvudmannen informeras om beslutet.

Om eleven är under 18 år och den sammanlagda tiden för avstängning under ett kalenderhalvår inte överstiger två veckor ska socialnämnden informeras. Överstiger den sammanlagda tiden två veckor under ett kalenderår ska samråd ske med socialnämnden innan beslutet fattas.

I ett ärende om avstängning inom komvux ska huvudmannen se till att det finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Utredningen ska inledas omgående och genomföras så skyndsamt som möjligt. Var och en som antas kunna lämna upplysningar av betydelse ska höras under utredningen.

Källor: 5 kapitlet 21 § skollagen och 7 kapitlet 4 § förordningen om vuxenutbildning.

Får ett beslut om avstängning överklagas?

Ja, en rektors eller huvudmans beslut om avstängning får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Det gäller samtliga skolformer där beslut om avstängning kan fattas.

Domstolen får bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla, det vill säga att avstängningen inte ska gälla omedelbart utan först efter att målet har avgjorts i förvaltningsrätten.

Källor: 28 kapitlet 5-6 och 9 §§ skollagen samt 48 § förvaltningslagen.

Omhändertagande av föremål

Vilka möjligheter har personal i skolan att omhänderta föremål som används på ett störande, kränkande eller farligt sätt?

All personal i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen, kränkande för elever eller personal, eller som kan utgöra en fara för säkerheten i utbildningen.

Om det är annan personal än rektorn, en lärare eller en handledare vid fjärrundervisning som omhändertagit föremålet, och om föremålet inte omedelbart kan lämnas tillbaka, ska det utan onödigt dröjsmål överlämnas till rektorn, en lärare eller en handledare vid fjärrundervisning för prövning av när föremålet ska lämnas tillbaka. Att föremålet ska överlämnas utan onödigt dröjsmål innebär att det ska överlämnas så fort det är möjligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.

I vissa fall kan ett omhändertagande av föremål behöva kombineras med tillämpning av bestämmelserna om sådana omedelbara och tillfälliga åtgärder som syftar till att tillförsäkra elever trygghet och studiero. Om en elev vid tillsägelse vägrar att lämna ifrån sig det föremål som personalen avser att omhänderta kan personalen i vissa fall behöva ingripa fysiskt. En förutsättning är dock att det fysiska ingripandet står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

Mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning får under vissa förutsättningar också omhändertas i förebyggande syfte, det vill säga utan att de använts på ett störande, kränkande eller farligt sätt. Om det omhändertagna föremålet inte återlämnats till eleven efter lektionens slut ska omhändertagandet dokumenteras skriftligt av den som gjort omhändertagandet.

Skollagens bestämmelser om omhändertagande av föremål gäller inte för komvux.

Källor: 5 kapitlet 4 b-e, 6 och 22 §§ skollagen samt proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 249-250.

Vad innebär det att skolpersonal får vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder?

Får skolan omhänderta mobiltelefoner i förebyggande syfte?

Kränkande behandling, mobbning och diskriminering

Vad gäller kring återlämnande av ett omhändertaget föremål?

Ett föremål som har omhändertagits ska återlämnas till eleven senast vid skoldagens slut. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig ett föremål som får omhändertas, eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver föremålet inte lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte vara längre än till och med fjärde dagen efter omhändertagandet.

Ett beslut om omhändertagande av föremål ska dokumenteras skriftligt. Kravet på skriftlig dokumentation gäller dock bara om föremålet inte återlämnats efter lektionens slut.

För vissa kategorier av omhändertagna föremål gäller att rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt ska anmäla omhändertagandet till polisen. I dessa fall får omhändertagandet vara tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats.

Källor: 5 kapitlet 23-24 §§ skollagen.

Omhändertagande av föremål som ska anmälas till polisen

Utbildningspersonal omfattas av förstärkt straffrättsligt skydd

Utbildning för barn och elever utgör en samhällsnyttig funktion, det vill säga en funktion som är av central betydelse för att samhället ska fungera. Det är viktigt att utövare av samhällsnyttiga funktioner kan utföra sin tjänst utan att bli utsatta för våld, hot eller andra angrepp som påverkar tjänsteutövningen. Straffbestämmelserna i brottsbalken om våld eller hot mot tjänsteman och förgripelse mot tjänsteman gäller därför även om någon, på ett sätt som anges i dessa bestämmelser, förgriper sig mot utbildningspersonal inom skolväsendet i personens tjänsteutövning.

Med utbildningspersonal inom skolväsendet avses, enligt förarbetena, personal som ägnar sig åt utbildning inom skolväsendet. Till sådan personal räknas inte bara personer som undervisar, utan även personal som ägnar sig åt andra aktiviteter som barn och elever deltar i inom ramen för verksamheten. Som exempel på personal inom skolväsendet som omfattas nämns i förarbetena lärare, rektorer, fritidspedagoger och elevassistenter. Även andra kategorier kan omfattas beroende på vilka arbetsuppgifter de tilldelas. Exempelvis kan en vaktmästare ha i arbetsuppgift att vara rastvakt och omfattas då av skyddet.

Avgränsningen till utbildningspersonal innebär dock att personal som utför arbetsuppgifter som inte utgör utbildning, till exempel fastighetsunderhåll eller lokalvård, inte omfattas.

Källor: 17 kapitlet 5 § brottsbalken och proposition 2022/23:106 Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner, sidan 29 och 49-52.

Information om arbetsgivarens ansvar för skolpersonalens arbetsmiljö, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.