Lovskola

Huvudmän är under vissa förutsättningar skyldiga att erbjuda lovskola för elever i årskurs 8 och 9 i grundskolan. Här hittar du information om reglerna och några förtydligande exempel.

Lovskola som är reglerad i skollagen

Vad är lovskola enligt skollagens definition?

Enligt skollagens definition är lovskola "undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever."

En huvudman för grundskola är skyldig att erbjuda vissa elever lovskola (nedan kallad obligatoriskt anordnad lovskola). Utöver obligatoriskt anordnad lovskola finns även bestämmelser i skollagen om frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola.

Obligatoriskt anordnad lovskola

• lovskola som huvudmannen anordnar i juni för elever som efter årskurs 8 i grundskolan riskerar att i årskurs 9 inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan
• lovskola som huvudmannen anordnar på lov under läsåret för elever i årskurs 9 i grundskolan som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan
• lovskola som huvudmannen anordnar i juni för elever som efter årskurs 9 i grundskolan inte blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola

Lovskola som huvudmannen frivilligt anordnar under läsåret, och som får räknas av från den tid som huvudmannen måste erbjuda obligatoriskt anordnad lovskola i juni för

• elever som efter årskurs 8 i grundskolan riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan
• elever som efter årskurs 9 i grundskolan inte blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Källor: 1 kapitlet 3 § samt 10 kapitlet 3 och 23 a-b §§ skollagen.

Annan frivilligt anordnad lovskola

Vad är annan frivilligt anordnad lovskola?

En huvudman kan frivilligt välja att anordna lovskola för elever som inte har rätt till lovskola enligt skollagen. Sådan annan frivilligt anordnad lovskola omfattas inte av skollagens definition av lovskola.

Källa: proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 30.

Går det att söka statsbidrag för lovskola?

Elevers rätt till obligatoriskt anordnad lovskola

Vilka elever har rätt att bli erbjudna obligatoriskt anordnad lovskola?

Huvudmannen måste erbjuda lovskola till tre kategorier av elever:

1. elever som har avslutat grundskolans årskurs 8 och som riskerar att i årskurs 9 inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan
2. elever i årskurs 9 i grundskolan som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan
3. elever som efter årskurs 9 i grundskolan inte blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Det betyder att en elev som deltagit i lovskola efter årskurs 8, men som fortfarande under årskurs 9 riskerar att inte bli behörig till ett nationellt yrkesprogram, har rätt att bli erbjuden lovskola på lov under läsåret i årskurs 9. En elev som efter årskurs 9 inte uppnått behörighet till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan har rätt att bli erbjuden lovskola i juni efter att eleven avslutat årskurs 9.

Andra elever än dessa har inte rätt att bli erbjudna obligatoriskt anordnad lovskola. Men en huvudman kan välja att erbjuda annan frivilligt anordnad lovskola för elever som inte har rätt till lovskola skollagen.

Exempelsituation

Eleven avslutade årskurs 8 och fick betyget E i alla ämnen utom svenska och matematik. Elevens vårdnadshavare vill att eleven får möjlighet att läsa upp dessa ämnen på sommarlovet. Elevens rektor gör dock med stöd av undervisande lärare bedömningen att eleven kommer att kunna få godkänt betyg även i svenska och matematik under årskurs 9.

Eftersom skolan bedömer att eleven under årskurs 9 kommer att uppnå behörighet till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan har eleven inte rätt att bli erbjuden lovskola under sommarlovet efter årskurs 8.

Källor: 10 kapitlet 23 a–b §§ och 16 kapitlet 29– 34 §§ skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 25.

Kan huvudmän välja vilka elever som ska erbjudas lovskola bland de elever som har rätt till obligatoriskt anordnad lovskola?

Nej, alla elever som uppfyller förutsättningarna för att erbjudas lovskola ska erbjudas detta. Det är inte möjligt att exempelvis prioritera de elever som skolan bedömer har störst möjlighet att uppfylla betygskriterierna.

Källor: 10 kapitlet 23 a– b §§ skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 59.

Har elever som riskerar att inte bli behöriga till högskoleförberedande program rätt till lovskola?

Nej, huvudmannen är bara skyldig att erbjuda lovskola till elever som riskerar att inte bli, eller som inte har blivit, behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Källor: 10 kapitlet 23 a– b §§ skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 25.

Kan elevens vårdnadshavare välja var eleven ska gå i lovskola?

Nej. Det är huvudmannen som avgör vid vilken skolenhet som lovskola ska anordnas. Det finns inget som hindrar att huvudmannen i samband med erbjudandet om lovskola tar reda på om elevens vårdnadshavare har något önskemål om var eleven ska gå i lovskola, men det finns inte någon skyldighet för huvudmannen att tillgodose sådana önskemål.

Eftersom lovskolan inte är obligatorisk för eleven, har elevens vårdnadshavare möjlighet att tacka nej till erbjudandet.

Källor: 10 kapitlet 23 e § skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 62.

Har en elev rätt att tas emot i en annan kommuns lovskola?

Nej. En kommun får ta emot en elev som är hemmahörande i en annan kommun i sin lovskola men det är inte någon skyldighet för kommunen att göra det.

Källor: 10 kapitlet 23 e och 27 §§ skollagen.

Har elever i sameskolan, anpassade grundskolan och specialskolan rätt till lovskola?

Nej, huvudmannen är inte skyldig att erbjuda lovskola till elever i sameskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan. Det finns dock inget som hindrar att huvudmannen erbjuder annan frivilligt anordnad lovskola för dessa elever.

Källor: 10 kapitlet 23 a– b §§ skollagen.

Information till elever och vårdnadshavare

Finns det krav på att huvudmannen ska informera elever och vårdnadshavare om erbjudandet av lovskola?

Ja, att informera elever och vårdnadshavare kan enligt förarbetena sägas ingå i huvudmannens skyldighet att erbjuda lovskola. Huvudmannen behöver säkerställa att informationen ges i god tid så att elever och vårdnadshavare har rimliga förutsättningar att ta ställning till erbjudandet.

Källa: proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 30– 31.

Rektorns ansvar i lovskolan

Vem är ansvarig rektor för en elev i lovskola?

Vem beslutar vilka elever som ska erbjudas lovskola?

Det är rektorn på elevens ordinarie skolenhet som beslutar om en elev ska erbjudas lovskola.

Källa: 9 kapitlet 11 a § skolförordningen.

Närvaroplikt gäller i obligatoriskt anordnad lovskola

Har elever i obligatoriskt anordad lovskola närvaroplikt?

Ja. Lovskola omfattas inte av skollagens bestämmelser om skolplikt, och det är frivilligt för en elev att acceptera ett erbjudande om lovskola. Men en elev som har tackat ja till ett sådant erbjudande ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Elever i lovskola har alltså närvaroplikt.

Källor: 10 kapitlet 23 d § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 33– 35 och 61.

Vad är närvaroplikt?

Finansiering av obligatoriskt anordnad lovskola

Hur får enskilda huvudmän ersättning för sina kostnader för obligatoriskt anordnad lovskola?

Enskilda huvudmän har rätt till tilläggsbelopp från hemkommunen för elever som deltar i lovskola.

Källor: 10 kapitlet 39 § skollagen och 14 kapitlet 8 § skolförordningen.

Vad gäller för en kommun som i sin lovskola har tagit emot en elev från en annan kommun?

En kommun som har tagit emot en elev från en annan kommun i sin lovskola efter önskemål av elevens vårdnadshavare har rätt till ersättning från elevens hemkommun. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Källa: 10 kapitlet 34 § skollagen.

Går det att söka statsbidrag för lovskola?

Det är inte möjligt att söka statsbidrag för sådan lovskola som är reglerad i skollagen. Det går alltså inte att söka statsbidrag för obligatoriskt anordnad lovskola eller för frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola.

För annan frivilligt anordnad lovskola, det vill säga sådan lovskola som en huvudman anordnar för andra elever än de som har rätt till lovskola enligt skollagen, kan en huvudman under vissa förutsättningar få statsbidrag.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 10 kapitlet 3 § skollagen.

Statsbidrag för lovskola 2024

Regler om tid i obligatoriskt anordnad lovskola

När under året ska lovskolan anordnas?

För elever i grundskolan som har avslutat årskurs 8 och som riskerar att i årskurs 9 inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan, och för elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått sådan behörighet, ska lovskolan anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 8 eller 9.

För elever i årskurs 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan ska lovskola anordnas på loven under läsåret.

En huvudman får inte vänta till i juni med att erbjuda lovskola till elever i årskurs 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Källor: 10 kapitlet 23 a– b §§ skollagen och proposition 2021/22:111 Mer tid till lärande – extra studietid och utökad lovskola, sidan 38.

Vad menas med lov under läsåret?

Med lov under läsåret avses lov under höst- eller vårterminen, till exempel läslovet eller sportlovet, men även jullovet.

Källa: proposition 2021/22:111 Mer tid till lärande – extra studietid och utökad lovskola, sidan 38.

Hur många undervisningstimmar har elever rätt till i lovskolan?

Sådan lovskola som ska anordnas i juni ska omfatta sammanlagt minst 50 timmar. Det gäller både lovskola som anordnas efter årskurs 8 och lovskola som anordnas efter årskurs 9. Lovskola som ska anordnas under läsårsloven i årskurs 9 ska uppgå till sammanlagt minst 25 timmar.

Det betyder exempelvis att en elev i årskurs 9 som riskerar att inte bli behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan har rätt till upp till 75 timmar lovskola, om eleven uppfyller förutsättningarna för att bli erbjuden lovskola även efter att hen avslutat årskurs 9. Av dessa 75 timmar ska minst 25 timmar ges på lov under läsåret. Det är alltså inte tillåtet för en huvudman att vänta med att erbjuda de 25 timmarna till i juni det år eleven har avslutat årskurs 9, för att då erbjuda sammanlagt 75 timmar lovskola.

Om en huvudman vill erbjuda fler undervisningstimmar i lovskola än vad skollagen kräver så finns det inte något som hindrar det.

Tiden i lovskolan ingår inte i den minsta garanterade undervisningstiden som elever har rätt till i respektive ämne i grundskolan. Lovskolan kan inte användas för att kompensera för undervisningstid som skolan inte genomfört under terminerna.

Källor: 10 kapitlet 23 a– b §§ skollagen, proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 28 och proposition 2021/22:111 Mer tid till lärande – extra studietid och utökad lovskola, sidan 23.

Får lovskolan avbrytas i förtid?

Ja, undervisningen får avbrytas om syftet med undervisningen uppnås på kortare tid än vad erbjudandet om lovskola avser. När syftet med undervisningen är uppnått för en elev är något som måste bedömas i varje enskilt fall.

Exempelsituation

Eleven går i årskurs 8. Läraren bedömer att eleven riskerar att i årskurs 9 inte nå målen för betyget E i matematik och svenska. Rektorn beslutar därför att under juni månad erbjuda eleven 50 timmar lovskola i dessa ämnen. Eleven arbetar på bra tillsammans med sina lovskollärare, och redan efter 40 undervisningstimmar bedömer lärarna att det inte längre finns risk att eleven inte kommer få betyget E i svenska och matematik under årskurs 9.

I denna situation får lovskolan avbrytas i förtid, eftersom eleven inte längre riskerar att under årskurs 9 inte bli behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Källor: 10 kapitlet 23 c § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 28 och 61.

Hur lång får skoldagen vara i lovskolan?

Undervisningen i lovskolan får högst omfatta åtta timmar per dag. Det ska finnas ett schema för undervisningen. Skolarbetet ska förläggas måndag till fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.

Källor: 10 kapitlet 23 c § skollagen och 3 kapitlet 4 och 6 §§ skolförordningen.

Undervisningstid, lärotider och schema

Får undervisningen i lovskolan ske på helger?

Nej, undervisningen får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.

Källa: 10 kapitlet 23 c § skollagen.

Undervisningstid, lärotider och schema

Så ska undervisningen i obligatoriskt anordnad lovskola gå till

Var ska lovskolan lokaliseras?

En huvudman har rätt att samla lovskolan vid en eller flera av huvudmannens skolenheter. Det finns därför möjlighet för en huvudman att utforma undervisningsgrupperna i lovskolan utifrån exempelvis vilka behov eleverna har eller vilka ämnen som eleverna behöver undervisning i.

Källor: 10 kapitlet 23 e § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 62.

Får undervisning i lovskola bedrivas som fjärrundervisning?

Ja, undervisning i lovskola får genomföras som fjärrundervisning om förutsättningarna för att fjärrundervisning ska få användas är uppfyllda. Fjärrundervisning får då användas i de ämnen för vilka fjärrundervisning får användas i övrigt.

Källor: 21 kapitlet 3-5 §§ skollagen och 5 a kapitlet 2 § skolförordningen.

Fjärrundervisning

Vilka ämnen ska finnas i lovskolan och vem beslutar om detta?

En huvudman måste se till att undervisning kan anordnas i

• svenska eller svenska som andraspråk
• engelska
• matematik

Godkända betyg i dessa ämnen är en förutsättning för att en elev ska bli behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Vilka ämnen som enskilda elever därutöver behöver få godkända betyg i för att bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan varierar från elev till elev. Ämnena i lovskolan behöver därför anpassas till elevernas behov. En utgångspunkt kan vara att huvudmannen anordnar lovskola i de ämnen där eleven har störst förutsättningar att uppfylla betygskriterierna för betyget E och därmed möjligheten att bli behörig. Det kan innebära att undervisning behöver ges i ett eller flera ämnen.

Det är rektorn som beslutar om vem som ska erbjudas lovskola. Enligt Skolverkets mening bör det också vara rektorn som beslutar vilka ämnen som eleven ska erbjudas undervisning i och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.

Exempelsituation 1

Eleven går i grundskolans årskurs 8 och har godkänt betyg i alla ämnen utom i engelska. Läraren bedömer att eleven riskerar att även i årskurs 9 få F i engelska.

Eftersom eleven går i årskurs 8 och riskerar att inte få E i ämnet engelska i nästa årskurs har eleven rätt att bli erbjuden lovskola. Godkänt betyg i engelska är som huvudregel ett krav för att vara behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Exempelsituation 2

Eleven fick betyget F i tre ämnen på vårterminen i årskurs 9: biologi, fysik och kemi. Eleven har godkända betyg i 14 andra ämnen inklusive svenska, engelska och matematik.

Eftersom eleven har godkänt betyg i ämnena svenska, engelska och matematik samt därutöver ytterligare 11 ämnen har eleven uppnått behörighet till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan. Eleven har därför inte rätt att bli erbjuden lovskola i juni. Det finns dock inget som hindrar att huvudmannen erbjuder frivilligt anordnad lovskola för eleven.

Källor: 2 kapitlet 9-10 §§, 10 kapitlet 23 a–b §§ och 16 kapitlet 29–34 §§ skollagen samt 9 kapitlet 11 a § skolförordningen.

Hur ska frånvarorapportering fungera i lovskolan?

Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i lovskolan, ska det snarast anmälas till skolenheten. Rektorn får besluta hur frånvaroanmälan ska göras.

Om en elev utan giltigt skäl uteblir från lovskolan ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Ett sådant särskilt skäl kan exempelvis vara att frånvaron avser elevens sista lektion före skoldagens slut.

Källor: 10 kapitlet 23 d § skollagen och 4 kapitlet 8 § skolförordningen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 62.

Har elever rätt till extra anpassningar och särskilt stöd i lovskolan?

Ja, elever som deltar i lovskola och behöver extra anpassningar eller särskilt stöd har rätt till det på samma sätt som i grundskolan i övrigt.

Det är rektorn för den skolenhet där lovskolan bedrivs som ska säkerställa att eleverna får det stöd som de behöver. Lovskolan är tänkt att vara ett komplement till grundskolan och ska därmed inte ersätta tidiga insatser. Det är viktigt att andra stödinsatser inte uteblir eller skjuts upp med hänvisning till lovskolan. Lovskola är inte ett mål i sig och får inte ersätta andra och mer skyndsamma insatser för en elev som behöver stöd. Fokus ska ligga på att ge stöd tidigt i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller som särskilt stöd.

Källor: 1 kapitlet 3 §, 3 kapitlet 5– 12 §§ och 10 kapitlet 3 § skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 29, 42 och 57– 58.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Har elever rätt till studiehandledning på modersmålet?

Ja, elever som deltar i lovskola har samma rätt till studiehandledning på modersmålet som elever i övriga grundskolan.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 10 kapitlet 3 § skollagen samt 5 kapitlet 4 § skolförordningen.

Studiehandledning på modersmålet

Har elever rätt till elevhälsa i lovskolan?

Ja, lovskola är en del av grundskolan vilket innebär att eleverna ska ha tillgång till elevhälsa.

Källor: 1 kapitlet 3 §, 2 kapitlet 25 § och 10 kapitlet 3 § skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 57.

Har elever i lovskola rätt till skolskjuts?

Se svaret under Skolskjuts och elevresor

Prövning efter obligatoriskt anordnad lovskola

Har elever rätt till prövning efter lovskolan?

En huvudman är skyldig att i anslutning till obligatoriskt anordnad lovskola erbjuda prövning för de elever som har gått ut årskurs 9 utan att ha blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan. Erbjudandet om prövning ska omfatta de ämnen som eleven fått undervisning i inom ramen för lovskolan.

Det är viktigt att elever som uppnått godkänt resultat i lovskolan kan få detta bekräftat i ett nytt slutbetyg.

Källor: 10 kapitlet 23 § skollagen, 6 kapitlet 21 § skolförordningen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 36– 37.

Måste prövning erbjudas i anslutning till obligatoriskt anordnad lovskola under läsårslov i årskurs 9?

Nej, det är bara i anslutning till obligatoriskt anordnad lovskola för elever som har avslutat årskurs 9 som huvudmannen har en skyldighet att erbjuda prövning. Skyldigheten att erbjuda prövning omfattar då de ämnen som undervisningen i lovskolan har avsett.

En elev i grundskolan som begär det har dock rätt att genomgå prövning i ett eller flera grundskoleämnen, oavsett om dessa ingått i lovskola eller inte. Det gäller även ämnen som eleven redan har fått ett avslutande betyg i. Men en sådan prövning måste inte erbjudas i anslutning till lovskolan, utan får genomföras när det finns praktiska förutsättningar för det.

Källa: 10 kapitlet 23 § skollagen.

Prövning för betyg

Kan rektorn vänta med att utfärda slutbetyg för elever i årskurs 9 till efter lovskolan i juni?

Nej. För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör, det vill säga normalt vid utgången av vårterminen i årskurs 9. För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när eleven har slutfört den högsta årskursen. Om en elev i anslutning till lovskola efter årskurs 9 genomgår prövning i ett eller flera ämnen har eleven rätt att få ett nytt slutbetyg.

Källor: 6 kapitlet 14 och 21 §§ skolförordningen.

Kan en elev få ett nytt betyg efter att ha gått i lovskola utan att göra en prövning?

Nej, en elevs betyg kan inte ändras efter undervisning i lovskola utan prövning.

Elever som deltar i lovskola efter årskurs 9 har redan fått slutbetyg när de börjar i lovskolan. En elev som i anslutning till lovskolan efter årskurs 9 har genomgått prövning i eller flera ämnen har rätt att få ett nytt slutbetyg.

Elever som deltar i lovskola efter årskurs 8 eller på läsårslov under årskurs 9 får sina kunskaper bedömda vid betygssättningen i slutet av terminerna. De har också rätt att genomgå prövning, men en sådan måste inte erbjudas i anslutning till lovskolan utan får genomföras när det finns praktiska förutsättningar för det.

Källor: 10 kapitlet 15 och 23 §§ skollagen samt 6 kapitlet 11, 14 och 21 §§ skolförordningen.

När ska prövningen ske?

Elever som deltar i lovskola i juni efter att ha avslutat årskurs 9 ska av huvudmannen erbjudas att i anslutning till lovskolan genomgå prövning i de ämnen som undervisningen i lovskolan avsett. Det innebär en skyldighet för huvudmannen att se till att det finns praktiska förutsättningar att genomföra prövningen i anslutning till lovskolan i juni månad. Det är inte tillräckligt att erbjuda eleven en prövning vid ett senare tillfälle.

Det här är viktigt för att elevens betyg ska kunna ligga till grund för antagningen till gymnasieskolan. Huvudmannen behöver skapa rutiner som gör det möjligt för elever som uppnår behörighet i lovskolan i juni att vara med i antagningsprocessen till gymnasieskolan.

Källor: 10 kapitlet 23 § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 58.

Har en elev rätt att begära prövning i andra ämnen än de som ingått i lovskolan?

Ja, en elev har rätt att begära att få genomgå prövning för betyg i andra ämnen än de som ingått i lovskolan. Det gäller även i ämnen som eleven redan har godkänt slutbetyg i. I en sådan situation är huvudmannen dock inte skyldig att se till att prövningen kan ske i anslutning till lovskolan, utan prövningen får göras när det finns praktiska förutsättningar för det.

Källor: 10 kapitlet 23 § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 58 samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 55-56.

Prövning för betyg

Får huvudmannen ta ut en avgift för prövning i samband med lovskola?

Vilka avgifter får tas ut i samband med prövning?

Frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola

Går det att anordna lovskola under läsåret för elever i årskurs 8 eller på annan tid än på lov under läsåret för elever i årskurs 9?

Ja. En huvudman som frivilligt anordnat lovskola under läsåret för elever i årskurs 8 eller 9 får under vissa förutsättningar räkna av den tiden från de 50 timmar som huvudmannen måste erbjuda lovskola i juni. Att lovskolan ska ha anordnats frivilligt innebär att den lovskola som huvudmannen är skyldig att erbjuda på läsårsloven till elever i årskurs 9 dock inte kan räknas av.

Källor: 10 kapitlet 3 och 23 a-b §§ skollagen, proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 59– 60 samt proposition 2021/22:111 Mer tid till lärande – extra studietid och utökad lovskola, sidan 38.

Vilka är förutsättningarna för frivilligt anordnad lovskola ska vara avräkningsbar?

För att en huvudman ska ha rätt att räkna av tid från den lovskola som huvudmannen måste erbjuda i juni efter årskurs 8 respektive årskurs 9 gäller följande:

1. Lovskolan ska ha anordnats frivilligt. Det innebär att den lovskola som huvudmannen är skyldig att erbjuda på läsårslov till elever i årskurs 9 inte kan räknas av. Lovskola som huvudmannen frivilligt anordnar under läsåret utöver de 25 timmar som ska erbjudas på läsårslov får däremot räknas av.
2. Lovskolan måste ha anordnats från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 respektive årskurs 9 till och med vårterminen nästföljande år. Det är alltså inte möjligt att räkna av tid för frivillig lovskola som anordnats under tidigare årskurser.
3. Det är bara sådan tid som eleven faktiskt deltagit i den frivilligt anordnade avräkningsbara lovskolan som får räknas av. Om huvudmannen exempelvis har erbjudit 25 timmar lovskola under terminen, men eleven bara har deltagit 10 av dessa timmar är huvudmannen skyldig att erbjuda eleven lovskola 40 timmar i juni (om eleven uppfyller förutsättningarna för att bli erbjuden lovskola i juni).

Om en elev under läsåret har deltagit i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola med minst 50 timmar behöver huvudmannen inte erbjuda eleven obligatoriskt anordnad lovskola i juni efter årskurs 8 respektive årskurs 9.

Källor: 10 kapitlet 3 och 23 a-b §§ skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 59– 60.

Lovskola på entreprenad

Kan lovskola överlämnas på entreprenad?

Ja, uppgifter som avser undervisning i lovskola enligt skollagen får inom grundskolan överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet, dock inte till staten. Lovskola får överlämnas till staten som huvudman bara om det gäller undervisning i ämnena samiska eller teckenspråk.

Källor: 23 kapitlet 4, 12 och 15 §§ skollagen.

Entreprenad och samverkan

Kan fjärrundervisning i lovskola överlämnas på entreprenad?

Ja, en huvudman för en grundskola får överlämna fjärrundervisning på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet. Det är dock bara möjligt att överlämna sådan fjärrundervisning till staten som huvudman om det gäller ämnena samiska eller teckenspråk.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 23 kapitlet 4, 14 och 16 §§ skollagen.

Får undervisning i lovskola bedrivas i form av fjärrundervisning?

Rektorsansvar vid lovskola på entreprenad

Vem är ansvarig rektor när lovskola överlämnas på entreprenad?

Krav på lärares utbildning och kompetens vid lovskola på entreprenad

Lärares utbildning och kompetens vid entreprenad

Hur fungerar prövning i lovskola på entreprenad?

De lärare som entreprenören använder i undervisningen kan genomföra sådan prövning som eleven har rätt till i anslutning till lovskolan. Läraren kan också bedöma och sätta betyg på elevens kunskaper i ämnet. Rektorn hos entreprenören får dock inte utfärda slutbetyg. Utfärdande av slutbetyg och uppdateringar av betygskatalogen behöver göras av elevens ordinarie rektor med hjälp av underlag från entreprenören.

Källor: 10 kapitlet 23 § och 23 kapitlet 5 § skollagen, 6 kapitlet 16 och 22 §§ skolförordningen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 64.

Lärares myndighetsutövning vid entreprenad