Ordlista

Vad innebär egentligen begrepp som kvalitet, måluppfyllelse och att arbeta på vetenskaplig grund? Här definierar vi några av de begrepp som Skolverket ofta använder.

Kvalitet

Skolverket definierar kvalitet inom utbildningsväsendet som en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten:

  • uppfyller nationella mål,
  • svarar mot nationella krav och riktlinjer,
  • uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella målen samt
  • kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar.

Resultat och måluppfyllelse

Resultat kan ha olika innebörd beroende av sammanhang. Generellt kan man säga att ordet resultat används för att beskriva det som sker tack vare en insats eller arbetsprocess. Inom utbildningsväsendet kan det handla om vad eleverna presterar och om hur de upplever sin utbildning eller hur ett förändrat undervisningssätt har påverkat barns och elevers utveckling och lärande. Resultaten kan synas på andra sätt än genom provresultat och betygsnivåer, som till exempel förändrade förhållningssätt efter arbete med värdegrundsfrågor.

När resultaten sätts i relation till de nationella målen talar vi om måluppfyllelse. Läroplanernas övergripande mål anger inriktningen för förskolans och skolans arbete. Förskolans läroplan innehåller mål som anger inriktningen på förskolans arbete och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen. Graden av måluppfyllelse avgörs genom en bedömning i förhållande till hur väl förskolan arbetar i riktning mot dessa mål, både utifrån hur väl varje barn ges förutsättningar att utvecklas och lära och i förhållande till de åtgärder förskolan vidtar.

I läroplanerna för de övriga skolformerna finns flera olika mål. De övergripande målen för utbildningen anger inriktningen på skolans arbete och de kunskaper skolan ansvarar för att eleverna inhämtar och utvecklar. Här avgörs graden av måluppfyllelse genom en bedömning av i vilken utsträckning verksamheten bidrar till att målen nås, både mätt utifrån hur väl elevernas förmågor utvecklas och utifrån de åtgärder som vidtas i undervisningen.

Arbetssätt och arbetsformer

Arbetssätt kan sägas vara det sätt som ämnesinnehållet behandlas på, till exempel föreläsning, dialog, temaarbete eller undersökande arbetssätt. Med arbetsform menas hur arbetet är organiserat, till exempel undervisning vid tavlan, grupparbete eller individuellt arbete.

Olika arbetssätt kan varieras i samma arbetsform. Som exempel kan undervisning vid tavlan (arbetsform) vara dialog och undersökande, likväl som föreläsning (arbetssätt).

Nulägesbeskrivning och nulägesbedömning

Nulägesbeskrivningen redovisar verksamhetens samlade resultat, måluppfyllelse, kvaliteter och förutsättningar utifrån olika underlag, utan analys. 

I nulägesbedömningen redovisas en bedömning och analys av hur förutsättningar och genomförande av utbildningen har påverkat resultat, måluppfyllelse och kvalitet. Inför nulägesbedömningen görs ett kritiskt utforskande av resultaten, måluppfyllelsen och förutsättningar. Här anges också utvecklingsområden att prioritera och planera utifrån.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Att arbeta på vetenskaplig grund är att systematiskt utforska för att ge perspektiv på världen och vår tillvaro. Att ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens motor. I det vetenskapliga arbetet ska man systematiskt och kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Det handlar om att använda nya forskningsrön och att arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt för att bygga kunskap och synligöra den.

För att en erfarenhet ska bli beprövad erfarenhet måste den vara prövad, dokumenterad och tillskapad. Den måste användas av ett större flertal och under en längre period. Det räcker inte med att ett antal lärare eller ett arbetslag i en förskola eller skola tycker att en metod fungerar för att den ska betraktas som beprövad erfarenhet. Det som en lärare eller ett arbetslag har gjort i en förskola eller skola är inte liktydigt med beprövad erfarenhet.

Senast granskad: 2014-10-10
Innehållsansvar: Avdelningen för kommunikation