Digitalisering

Utveckla din digitala kompetens! Nu har vi nytt material som ger dig som lärare fördjupade kunskaper kring hur digitala verktyg stödjer lärande.

Besök nya Lärportalen – tre moduler ute!

Nu finns modulerna om kritisk användning av nätet, leda och lära i tekniktäta klassrum och digitalt berättande på Lärportalen.

Gå till Lärportalen

Därför ska du delta

  • Du får ökad kunskap kring hur digitala verktyg stödjer lärande
  • Möjlighet att pröva olika verktyg i undervisningen och diskutera resultatet med dina kollegor
  • Du får arbeta med kritiska perspektiv till internetanvändning

Det här får du

I modulen Leda och lära i tekniktäta klassrum får ni kollegialt arbeta med frågorna Varför digitalisering? Hur gör jag? När passar digitala verktyg in? Vad ska jag göra? Den här modulen är tänkt för er som är på väg att starta er digitala resa eller som kommit igång men känner att ni behöver arbeta mer strukturellt med er utveckling. (Publicerad)

I modulen Kritisk användning av nätet får ni fördjupa er i hur ni kan handleda elever i informationssökning och källkritik. Ni får också arbeta med att anlägga kritiska perspektiv på algoritmer, sökning och sociala nätverkstjänster. (Publicerad)

Modulen Säker användning av nätet tar avstamp i vad vi vet om ungas nätvanor. Ni får fördjupa er i hur ni kan hantera och diskutera frågor om säkerhet och integritet tillsammans med era elever. (Publiceras i mars.)

I modulen Digitalt berättande arbetar ni i gruppen med att utveckla er kunskap kring hur undervisningen kan utformas på ett varierat sätt med digitalt, kreativt skapande. Ni för också diskussioner kring och provar på att arbeta med publika arbetssätt. Den här modulen är tänkt för er som har hittat strukturen kring er digitalisering och vill vidareutveckla er digitala didaktik. (Publicerad)

För vem

Lärare i grund- och gymnasieskola. Modulerna Kritisk använding av nätet och Säker användning av nätet vänder sig även till skolbibliotekarier.

Hur

Kollegialt lärande med stöd av material på en lärportal. Materialet diskuteras, aktiviteter planeras och prövas därefter i den egna verksamheten.

Läs mer om modellen på Lärportalen

Var

Arbetet äger rum lokalt på skolorna. Materialet finns på Skolverkets Lärportal.

Omfattning

Modulerna Leda och lära i tekniktäta klassrum och Digitalt berättande består av åtta delar vardera. Räkna med cirka 60-90 minuter i veckan för diskussion och gemensamt arbete för lärare. Rekommenderad tidsåtgäng är 16 veckor totalt.

Modulerna Säker användning av nätet och Kritisk användning av nätet består av fyra delar. Räkna med cirka 60-90 minuter i veckan för diskussion och gemensamt arbete för lärare. Rekommenderad tidsåtgäng är åtta veckor totalt.

Så går kompetensutvecklingsinsatsen till

Kompetensutvecklingsinsatsen inom digitalisering genomförs kontinuerligt under en längre tid, på arbetstid och gärna med stöd av handledare. Det är rektor som tillsammans med huvudmannen skapar organisatoriska förutsättningar för insatsen. 

Huvudman och rektor planerar och organiserar deltagandet

Det är en fördel om medarbetare med kunskaper om skolans digitalisering erbjuds att delta i planeringen. Exempelvis kan en ikt-pedagog eller förstelärare med utvecklingsuppdrag inom digitalisering ha kunskap som är viktig i planeringen. Finns det centrala ikt-pedagoger eller motsvarande på huvudmannanivå, kan dessa också medverka i planeringen av den lokala organisationen.

För att underlätta planeringsarbetet kan ni utgå från följande steg:

1. Analysera nuläget

Det är betydelsefullt att redan i inledningen av insatsen göra en kartläggning av hur skolans arbete med digitalisering av undervisningen ser ut och vilka förutsättningarna som finns för den här typen av kompetensutveckling.

Frågor att diskutera

  • Vad vet vi om våra lärares digitala kompetens? Vad säger kartläggningar, utvärderingar och analyser? Finns det några mönster?
  • Vad vet vi om hur undervisningen ser ut? Vad fungerar bra respektive mindre bra när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter till lärande i olika ämnen?
  • Hur vill vi att det ska vara?
  • Hur vana är lärarna i kollegiet är att arbeta gemensamt med att utveckla, planera, genomföra och följa upp undervisning? Hur vana är de att utmana varandra i att utveckla undervisningen?
  • Hur kan lärarnas attityder till digitalisering av undervisningen påverka kompetensutvecklingens utfall?
  • Hur kan kompetensutvecklingen följas upp – på lärarnivå (undervisningskulturen) och på skolnivå (kompetensutvecklingskulturen)?
  • Hur ska vi hantera och prioritera arbetet med kompetensutvecklingen i förhållande till andra aktiviteter i organisationen (friluftsdag, APT, oförutsedda händelser etc.)? Hur kommunicerar vi kring detta?

2. Informera och skapa engagemang

För att kompetensutvecklingen ska lyckas måste lärarna få tydlig information om vad arbetet syftar till och vad kompetensutvecklingsinsatsen innebär. Ramarna för arbetet behöver tydliggöras och förväntningar på dem – både lärare och handledare – som deltar behöver uttryckas. Huvudman och rektor behöver kommunicera och synliggöra vilka prioriteringar som görs.

För handledare och lärare är det betydelsefullt att rektor också visar engagemang och intresse. Inför satsningen behöver rektor tydliggöra att arbetet med digitalisering av undervisningen är viktigt för hela skolan och att kompetensutvecklingen är en del av detta arbete. Detta kan exempelvis göras genom att rektor använder digitala verktyg under möten med lärarna för att visa på möjligheter med digitalisering. I dokumentet ”Information till handledaren” finns förslag på digitala verktyg som även du som rektor kan använda dig av. För att kompetensutvecklingen ska bli framgångsrik behöver rektor kontinuerligt följa och stödja arbetet.

Frågor att diskutera

  • På vilket sätt informerar vi om arbetet med kompetensutvecklingen och vad det innebär? Vilka ska informeras och när?
  • Hur skapar vi engagemang för kompetensutvecklingen inför starten och under arbetet?
  • Får/ska rektor vara med vid de kollegiala samtalen? Vilka fördelar respektive nackdelar finns med att rektor deltar?
  • Hur följer rektor upp hur arbetet med kompetensutvecklingen går?

3. Välja lärare och skapa grupper

Lärare i grundskola och gymnasieskola är den primära målgruppen för den här kompetensutvecklingen men även skolbibliotekarier eller annan personal som arbetar inom skolan kan delta.

Det går att tänka på flera sätt när lärargrupperna ska skapas. Lärarna kan arbeta i sina arbetslag eller ämneslag, men det går också att skapa nya grupper utifrån verksamhetens behov och lärarnas intresse. Det kan också finnas fördelar med att skapa grupper med lärare från olika skolor. Lärare inom samma ämne eller årskurs kan då bilda en grupp även om antalet lärare på den egna skolan inte är stort nog för detta. Men det kan också finnas fördelar med att samla arbetet på en skola.

Det är viktigt att alla lärare som deltar i arbetet kan genomföra alla moment (A, B, C och D). Kompetensutvecklingsmodellen förutsätter att alla deltagare undervisar grupper av elever.

Frågor att diskutera

  • Vilka lärare ska genomföra kompetensutvecklingen? Finns det grupper som särskilt bör prioriteras?
  • Vilka fördelar och nackdelar finns det med valet av olika gruppindelningar?
  • Vilka befintliga grupper finns? Behöver vi skapa nya?
  • Finns det anledning att samarbeta med närliggande huvudmän och skolor? Hur kan detta i så fall ske?
  • Hur kan skolbibliotekarien bidra i arbetet? Ska en skolbibliotekarie ingå i en lärargrupp eller på annat sätt delta i arbetet?

4. Välja handledare

Handledaren är framför allt en samtalsledare i det kollegiala arbetet, leder diskussionerna samt stödjer gruppen att fokusera på och samtala om innehållet i modulerna. Handledaren kan också utmana deltagarnas förgivettaganden och egna erfarenheter och bidrar på så sätt till det kollegiala lärandet i gruppen och det individuella lärandet hos deltagarna.

Det finns i dagsläget ingen handledarutbildning kopplad till kompetensutvecklingen inom digitalisering. På många skolor finns det lärare som redan har god kompetens för att leda det kollegiala lärandet. Det kan vara lärare som gått handledarutbildningen inom en annan kompetensutvecklingsinsats och har god kunskap om skolans digitalisering, en förstelärare med utvecklingsuppdrag inom digitalisering, en ikt-pedagog eller någon annan som har erfarenhet av handledning och ett intresse för skolans digitalisering. Om kompetensen inte finns på den egna skolan finns också möjlighet att samarbeta mellan skolor. En annan möjlighet är att använda lärare som hos huvudmannen har en övergripande funktion inom digitalisering. Det kan exempelvis vara centralt anställda ikt-pedagoger.

Frågor att diskutera

  • Vilka lärare, ikt-pedagoger eller skolbibliotekarier uppfyller kriterierna och skulle kunna göra ett bra arbete som handledare?
  • Vad finns det för fördelar och nackdelar med att handledaren handleder på den egna skolan? På andra skolor?
  • Hur skulle ett eventuellt samarbete mellan skolor eller huvudmän kunna byggas upp?

5. Välja modul

Vilken modul lärargruppen ska arbeta med bör utgå från den analys som gjorts, de identifierade behoven och lärarnas intresse. Valet av modul kan göras av huvudmannen, av rektorn eller av lärarna själva. Modulvalet kan påverka vem som ska vara handledare. Det är en fördel om valen görs i samverkan mellan huvudman, rektor samt deltagarna i insatsen.

Frågor att diskutera

  • Vilka moduler passar våra behov bäst?
  • Vilka moduler passar de lärare som ska genomföra kompetensutvecklingen?
  • Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att huvud­mannen, rektorn eller lärarna väljer modul?
  • Vilken modul ska vi börja med? Ska vi redan nu fundera över nästa modul?

6. Organisera lärares och handledares tid

För att arbetet ska fungera behöver lärarna tillräckligt med tid avsatt för att kunna genomföra alla moment i modulerna. Utgångspunkten i modellen är den kompetensutvecklingstid som ingår i lärares tjänst. Huvudman och rektor ansvarar för att tiden fördelas jämnt över året.

Lärarnas tid

Kompetensutvecklingen ska ske på arbetstid. Det tar minst 30–40 timmar för lärare att arbeta med en modul. Rektorn och huvudmannen planerar så att lärarna får tid för arbetet inom ramen för sin arbetstid. Detta betyder att arbetet med kompetensutvecklingen behöver schemaläggas. En grupp med lärare som undervisar i olika ämnen eller årskurser kan behöva mer tid för diskussioner (moment B och D). Även storleken på gruppen kan ha betydelse för hur mycket tid som behövs.

Det tar ungefär två veckor för en lärargrupp att arbeta med en del av en modul. Grupperna behöver träffas en gång i veckan. Rektor behöver i god tid tydliggöra för lärarna när de ska träffas för att genomföra moment B och D.

Rektor behöver också samtala med lärargruppen om hur det är tänkt att lärarna ska få tid att genomföra moment A. Vissa rektorer väljer att ange en position i schemat för arbetet med moment A, för att på så vis synliggöra att tid finns för detta moment. Andra rektorer låter lärare själva avgöra när den individuella förberedelsen bäst genomförs.

Handledarnas tid

Handledaren behöver ha tid för att förbereda och genomföra arbetet med modulerna och det kollegiala lärandet. I förberedelsearbetet ingår att fördjupa sig i materialet, planera och följa upp möten. I genomförandet har handledaren en särskilt viktig roll i moment B och D. Tid kan också avsättas för avstämningar med rektor.

Frågor att diskutera

  • Hur ordnar vi så att lärarna kan träffas en gång i veckan? Kan vi använda konferenstid eller behöver ytterligare tid schemaläggas?
  • Hur informerar vi lärarna om förutsättningarna för arbetet?
  • Hur skapar vi förutsättningar för handledaren att genomföra sitt uppdrag?
  • Kan vi ordna så att alla handledare på skolan eller hos huvud¬mannen kan träffas regelbundet?
  • Hur ofta och när ska avstämningar mellan rektor och handledare ske?

Kontakta oss

För att kunna följa upp och revidera kompetensutvecklingen vill Skolverket gärna ha kontakt med några av de skolor som arbetar med de olika modulerna. Om ni är intresserade av att bidra eller har frågor om kompetensutvecklingen vänligen kontakta oss:

digitalisering@skolverket.se

Nationella skolutvecklingsprogram

Den här insatsen ingår i programmet Digitalisering.

Läs mer om de nationella skolutvecklingsprogrammen

Senast granskad: 2017-01-25