Delprov som prövar elevernas läsförmåga i grundskolans nationella prov i svenska och svenska som andraspråk

Läroplanen ligger till grund för de nationella proven i grundskolan. Proven konstrueras utifrån kursplanernas syften och centrala innehåll, och bedömningen utgår från kunskapskraven i kursplanerna.

Delproven som prövar elevernas läsförmåga i grundskolans nationella prov utgår från att avkodning och läsförståelse följs åt. Att kunna läsa innebär att både kunna avkoda och förstå. En elev som kan avkoda, förstå och tolka en text har därmed förutsättningar att kunna återge och använda sig av innehållet i en text.

I kunskapskraven för årskurserna 3, 6 och 9 används begreppen läsa med flyt, lässtrategier och läsförståelse för att beskriva elevers läsförmåga. I de nationella proven för grundskolan betyder läsa med flyt att eleverna använder ortografisk helordsläsning som avkodningsstrategi. Vidare omfattar begreppet lässtrategier både strategier för avkodning och förståelse och i begreppet läsförståelse ingår både avkodning och förståelse. I de olika proven konkretiseras sedan de olika begreppen ytterligare.

Så prövas elevernas läsförmåga i de nationella proven

I årskurs 3

Elevernas läsförmåga prövas med stöd av fyra olika delprov i ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3.

I två delprov prövas förmågan att själv kunna läsa och förstå en berättande text och en faktatext, genom att eleverna använder sig av såväl lässtrategier för avkodning som förståelse. Med stöd av ett antal flervalsfrågor prövas två olika typer av läsförståelse:

  • Uppmärksamma och återge explicit uttryckt information
  • Tolka och integrera idéer och information

Ett tredje delprov prövar elevernas högläsning av den inledande berättande texten i enskildhet med läraren. I denna del använder eleverna sig av såväl lässtrategier för avkodning som förståelse.

Eleven kan

  • läsa ut ord och meningar relativt obehindrat med hjälp av ortografisk helordsläsning (läsa med flyt),
  • korrigera sig själv vid behov genom att läsa om enstaka ord eller meningar (avkodning),
  • utnyttja ljudningsstrategin vid behov och/eller stanna upp vid vissa ord för att se hur de ska avläsas (avkodning),
  • återge huvuddragen av händelseförloppet i den lästa texten (läsförståelse).

Slutligen prövas i ett fjärde delprov elevernas läsförståelse i form av ett kort textsamtal i direkt anslutning till elevernas individuella högläsning. I detta delprov prövas förmågan att muntligt kommentera och föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texten samt relatera detta till egna erfarenheter.

I årskurs 6

Ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 6 prövar elevernas läsförmåga i två delprov, där olika texttyper ingår.

De två delproven prövar elevernas förmåga att själva kunna läsa och förstå berättande text och sakprosatext, genom att såväl lässtrategier för avkodning som förståelse används. Med stöd av flervalsfrågor och öppna frågor prövas fyra olika typer av läsförståelse:

  • Hitta efterfrågad information
  • Dra enkla slutsatser
  • Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera
  • Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag

Likheter och skillnader i läsproven

I årskurserna 3, 6 och 9 prövas elevernas läsförmåga med stöd av de gemensamma begrepp som kursplanerna anger. Progression i proven syns dels i val av texter, frågeformuleringar och kravnivåer, dels i hur begreppen läsa med flyt och läsförståelse tolkas.

I provet för årskurs 3 prövas elevernas grundläggande läsförståelse genom att de själva läser bekanta och elevnära texter. Dessutom prövas om de kan läsa en del av en text i huvudsak flytande där även andra former av lässtrategier för avkodning utnyttjas.

För provet i årskurs 6 innebär läsa med flyt att eleverna har tillägnat sig en automatiserad avkodning. Det gör att elevernas läsförståelse i denna årskurs prövas genom att eleverna själva läser längre texter där en automatiserad avkodning krävs för förståelse och tolkning av texterna.

I ämnesproven i årskurs 9 prövas läsförmågan i ett av delproven. I första hand prövas bearbetning och analys av den lästa texten snarare än avkodning eftersom eleven förutsätts ha utvecklat förmågan att avkoda och förstå text. En enskild elev i årskurs 9 kan därför, som anpassning, få lyssna till texterna som ingår i delprovet i stället för att läsa dessa själv om det bedöms nödvändigt utifrån elevens behov och förutsättningar.

Proven i årskurserna 3 och 6 har både en summativ och en formativ funktion. De är en avstämning av elevens kunskaper men ger också en information inför den fortsatta undervisningen för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Provresultaten kan också utgöra underlag vid planering av resursfördelning och fortbildningsbehov. Proven kan användas tillsammans med andra test/diagnoser för att avgöra vad som gagnar den enskilda eleven bäst. Däremot har provet i årskurs 9 för den enskilda eleven främst en summativ funktion då det görs i slutet av den obligatoriska grundskolan och därmed inte i någon större utsträckning leder till en framåtsyftande planering för den enskilda eleven.

I årskurs 6 och 9 görs en sammanvägning av delprovsresultaten till ett provbetyg. I årskurs 3 sammanvägs inte delproven till ett enda provresultat. Däremot utgör delproven var för sig viktiga kunskaper för läraren om var eleverna befinner sig i sin läs- och skrivutveckling i slutet av årskurs 3.

Senast granskad: 2015-01-12
Innehållsansvar: Avdelningen för läroplaner