Frånvaro, fusk och rester

Betyg ska sättas utifrån de kunskaper eleven har visat i ämnet eller kursen. Att en elev är flitig och sköter sig ska inte i sig vägas in i betygssättningen. Däremot är en elevs sätt att sköta skolarbetet, liksom närvaro och god ordning, ofta en förutsättning för att eleven ska kunna tillägna sig det som ingår i ämnet eller kursen.

Frånvaro

Om det saknas underlag för bedömning av elevens kunskaper på grund av frånvaro ska betyg inte sättas, men i övriga fall ska eleven ha betyg. I de fall eleven varit närvarande, men till exempel inte deltagit i muntliga och skriftliga prov eller lämnat in arbetsuppgifter, ska betyg ändå sättas. Om läraren bedömer att eleven inte nått kunskapskraven sätts betyget F.

Kunskapskraven är inte kopplade till särskilda arbetsområden och de olika delarna i det centrala innehållet nämns oftast inte på detaljnivå i kunskapskraven. På så sätt är det alltså ofta möjligt att uppfylla kunskapskraven även om det saknas bedömningsunderlag i någon eller några delar av det centrala innehållet.
I vissa ämnen finns några delar ur ämnets centrala innehåll särskilt omnämnda i kunskapskraven. I ämnet fysik nämns till exempel ljud i kunskapskraven för årskurs 6 och 9. Det innebär att en elev som är frånvarande under den period som ljud behandlas kan behöva få undervisning om detta innehåll innan betyget ska sättas för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Frånvaro i betyget

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska terminsbetyget i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen. I gymnasie- och gymnasiesärskolan ska eleverna få ett utdrag ur betygskatalogen minst två gånger per läsår. Utdraget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen.
Uppgifter om frånvaro ska inte föras in i slutbetyg från grundskolan eller i examens- eller studiebevis från gymnasieskolan.


Fusk

Att en elev med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömning av elevens kunskaper är allvarligt och kan i de frivilliga skolformerna leda till avstängning. Det är upp till rektor och lärare att utifrån skolans författningar besluta hur en specifik situation ska hanteras.

Rutiner för hur skolan hanterar fusk och vilka disciplinära åtgärder som vidtas kan tas fram inom ramen för skolans ordningsregler. Skolan bör även ta hänsyn till läroplanernas krav på att informera hemmet om situationen när en elev är omyndig.

Betyget ska enbart grunda sig på elevens kunskaper och får inte användas som disciplinär åtgärd. Om en elev har fuskat vid exempelvis ett prov kan detta prov rimligen inte tas med i bedömningsunderlaget vid betygssättning i ämnet eller kursen. Läraren ska dock göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper och behöver säkerställa att tillräckligt underlag finns för bedömning av elevens kunskaper inför betygssättningen. Givet att det är tidsmässigt möjligt kan detta innebära att eleven får ytterligare möjlighet att visa sina kunskaper gentemot de delar av kunskapskraven som provet var inriktat mot.


Sena inlämningar

Lärare ska enligt läroplanen planera och utvärdera undervisningen tillsammans med eleverna. I samband med denna planering är det lämpligt att man diskuterar igenom frågor om hur arbetet ska gå till och när det ska slutföras. Det är en del i elevers personliga ansvar att lämna in arbeten i tid och därför är det viktigt att eleverna respekterar de slutdatum som sätts upp för exempelvis inlämning av skriftliga uppgifter.

Lärare ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Även ett sent inlämnat arbete ska därför som regel bedömas och ligga till grund för betygssättningen. Lärare måste dock kunna planera sitt arbete och få tid att bedöma elevernas arbeten innan ämnet eller kursen ska betygsättas. Det faktum att läraren har fysisk tillgång till ett visst material innebär inte att det är självklart att materialet är möjligt att ta i beaktande vid betygssättning. Läraren måste även ha tid att bedöma materialet tillsammans med övrigt betygsunderlag. 

Lärare bedömer ett sent inlämnat arbete utifrån samma principer som ett arbete som lämnats in i tid. Läraren gör en bedömning av vilka kunskaper eleven uppvisar och ställer dessa i relation till relevanta delar av kunskapskraven. Det går dock inte att utesluta att kvaliteten på det inlämnade arbetet har blivit bättre på grund av att eleven har haft längre tid på sig att arbeta med sin uppgift. Huruvida detta kan påverka värderingen av arbetet behöver läraren ta ställning till i sin bedömning. 

Värt att notera är även att inlämningsuppgifter och arbeten många gånger utförs under okontrollerade former, det vill säga i hemmet eller motsvarande. Allsidighetskravet i läroplanerna innebär att läraren ska utforma sitt betygsunderlag så att det bygger på olika slags bedömningsformer. Att förlita sig enbart till hemarbeten i samband med betygssättning kan inte betraktas som rättssäkert.


Omprov och rester

I vissa fall förekommer det att eleverna får göra omprov flera gånger och i princip tills eleven fått ett godkänt resultat. Det är givetvis ett tveksamt tillvägagångssätt om inte eleven under tiden mellan prov och omprov getts möjligheter att inhämta de kunskaper han eller hon saknar.

Inget prov, inte ens ett nationellt prov, kan ensamt utgöra betygsunderlaget. Syftet med prov och andra redovisningsformer måste vara att läraren därigenom skaffar sig underlag för att kunna bedöma elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven.

Senast granskad: 2016-06-20
Innehållsansvar: Avdelningen för läroplaner