Lärare som saknar legitimation får inte sätta betyg självständigt

En lärare som saknar lärarlegitimation får inte sätta betyg självständigt utan ska göra det tillsammans med en legitimerad lärare. Båda lärarna ska signera i betygskatalogen.

Om de två lärarna som ska sätta betyg tillsammans inte kan enas om betyget för en elev har den legitimerade läraren företräde och sätter betyg, under förutsättning att den legitimerade läraren har behörighet att undervisa i det aktuella ämnet. Om lärarna inte kan enas och den legitimerade läraren inte har ämnesbehörighet sätter rektorn betyget. Rektor kan inte direkt gå in och ta rollen som medbedömande lärare, om inte rektorn delvis arbetar som lärare och har lärarlegitimation. 


Medbedömande lärare

Den legitimerade läraren behöver inte delta i undervisningen eller samla in eget bedömningsunderlag. Vid betygssättningen utgår lärarna i samtalet framförallt från en sammanfattande dokumentation som summerar de kunskaper eleverna visat i olika bedömningssituationer. Detta ställer krav på den sammanfattande dokumentationen och rektorn har ett ansvar att skapa förutsättningar för och stödja lärarna i arbetet med att utveckla effektiva rutiner och former för dokumentation. Den legitimerande läraren går inte i god för sin kollegas arbete i sin helhet utan intygar att betyget kan motiveras utifrån den sammanfattande dokumentationen och annan information om elevens kunskaper som har diskuterats vid samtalet. 

Det är rektorn som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med bestämmelserna och rektorn kan behöva säkerställa att icke-legitimerade lärare får kompetensutveckling vid behov. Det är viktigt att rektorn planerar arbetet kring betygssättning så att det inte kommer som en överraskning för en legitimerad lärare att han eller hon ska bistå en kollega som saknar legitimation vid betygssättning.

Undantag för vissa lärare

Den lärare som påbörjade sin anställning som lärare före den 1 juli 2011 får fortsatt bedriva undervisning och sätta betyg självständigt fram till den 30 juni 2018 om undervisningen avser grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna.

Lärarbrist eller andra särskilda skäl

Om det inte finns någon lärare inom skolhuvudmannens organisation som uppfyller kraven på legitimation och ämnesbehörighet eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna får en annan lärare undervisa i ett ämne under högst ett år i taget. En sådan lärare ska vara lämplig för att undervisa i ämnet och ha en utbildning som i så stor utsträckning som möjligt motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. Om den undervisande läraren har legitimation får han eller hon sätta betyg självständigt även om behörighet att undervisa i ämnet saknas.

Undantag för modersmål, yrkesämnen och kommunal vuxenutbildning

En lärare som saknar legitimation får anställas för undervisning i mer än ett år eller utan tidsbegränsning om undervisningen gäller:

  1. modersmål,
  2. yrkesämnen, eller
  3. individuella kurser eller orienteringskurser inom kommunal vuxenutbildning.

För att läraren ska kunna få anställning utan tidsbegräsning krävs det att

  • det saknas sökande som har legitimation,
  • den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella ämnet eller kursen, och
  • det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att undervisa.

Om den lärare som undervisar i något av dessa ämnen eller kurser är tillsvidareanställd får han eller hon även självständigt sätta betyg, trots att legitimation saknas.

Generella undantag för viss typ av undervisning

En lärare får undervisa utan legitimation eller behörighet om undervisningen ska ske på engelska och inte avser språkundervisning. Detta gäller dock endast om läraren har en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen samt kompetens för att bedriva undervisning på engelska.

Legitimation eller behörighet krävs inte heller för en lärare i fråga om undervisning i fristående skolor med waldorfpedagogisk inriktning. För att dessa lärare självständigt ska få sätta betyg ska de vara anställda utan tidsbegränsning.

Lärare i svensk utlandsskola eller i sjukhusskola

Svenska utlandsskolor är en särskild utbildningsform som inte ryms inom skollagens definition av skolväsendet. Det finns därför inget krav på legitimation för att en lärare inom denna utbildningsform ska få bedriva undervisning eller fatta beslut om betyg. Även sjukhusskolor är en särskild utbildningsform utanför skollagens definition av skolväsendet och betyg sätts därför inte i denna skolform. Det krävs dock legitimation för att en lärare ska få bedriva undervisning i en sjukhusskola.

Fler än en undervisande lärare

Det finns regler som handlar om vilken eller vilka lärare som sätter betyget i det fall fler än en lärare undervisar vid den tidpunkt betyg ska sättas. Betyget ska i dessa fall sättas av den eller de lärare som är legitimerade. Om dessa inte är eniga har den eller de lärare som är behöriga att undervisa i det aktuella ämnet företräde och sätter betyget. I det fall inte någon lärare kan ges företräde, exempelvis när två lärare undervisar i ämnet och båda är legitimerade men saknar behörighet i ämnet, så sätts betyget av rektorn.

En olegitimerad lärare i särskolan och specialskolan som anställts före den 1 juli 2011 får sätta betyg själständigt fram till 30 juni 2018. En sådan lärare ska jämställas med en legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne betyget avser. För undervisning där lärare som är anställda utan tidsbegränsning får sätta betyg självständigt utan legitimation finns det särskilda regler. I dessa fall är det rektorn som sätter betyget om lärarna inte kan enas. Detta gäller undervisning i:

  • modersmål,
  • yrkesämnen i gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå,
  • individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning,
  • Waldorfskolor, och
  • annan undervisning på engelska än språkundervisning.

Konkreta exempel

Exempel 1

Karin är en legitimerad lärare med behörighet att undervisa i svenska i grundskolans årskurs 7–9. Hon har också läst en högskolekurs i svenska som andraspråk omfattande 30 högskolepoäng. Vid en grundskola får hon en anställning utan tidsbegränsning att undervisa i ämnet svenska i årskurs 7–9. Efter en tid går en kollega till Karin på föräldraledighet. Under föräldraledigheten måste en annan lärare ta över undervisningen i svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 7–9.

Rektorn konstaterar att det inte finns någon inom huvudmannens organisation som är behörig att bedriva undervisning i svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 7–9. Rektorn anser dock att Karin är lämplig för sådan undervisning och att hennes utbildning i tillräcklig utsträckning motsvarar en behörighetsgivande utbildning. Karin blir därför ombedd att under ett kortare förordnande ta över undervisningen i svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 7–9.

Om det krävs kan Karin självständigt fatta beslut om betyg under den period som hon undervisar i svenska som andraspråk. Detta eftersom legitimationen i sig, oavsett behörighet, utgör förutsättningen för att kunna fatta beslut om betyg. Betygssättning som myndighetsutövning anses vara en övergripande kompetens som samtliga legitimerade lärare besitter.

Exempel 2

En huvudman saknar behöriga lärare för yrkesämnet fordonsteknik i gymnasieskolan. Hilda, som har en pedagogisk utbildning och under lång tid har undervisat i fordonsteknik, anställs för att undervisa i ämnet eftersom hon anses vara lämplig och för att hennes utbildning i tillräcklig utsträckning anses motsvara en behörighetsgivande utbildning.

För att självständigt få fatta beslut om betyg måste Hilda ha en anställning utan tidsbegränsning. Det kan hon också få, eftersom tjänsten avser undervisning i ett yrkesämne.  Om Hilda däremot får en tidsbegränsad anställning måste beslut om betyg fattas tillsammans med en legitimerad lärare.

Aktuella bestämmelser

  • 1 kap. 1 §, 2 kap. 13, 16-20 §§, 3 kap. 16 § och 24 kap. 1 § skollagen (2010:800).
  • 33 § lagen (2010:801) om införande av skollagen.
  • 8 kap. 1 c § gymnasieförordningen (2010:2039).
  • 6 kap. 5 § skolförordningen (2011:185).
  • 4 kap. 4 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.
  • 1 kap. 3-4 §§ förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
Senast granskad: 2016-03-23
Innehållsansvar: Avdelningen för läroplaner