Kunskapsbedömning

Skolan har ett kunskapsuppdrag. Detta uppdrag vilar på en kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans styrdokument. Enligt denna kunskapssyn finns det olika kunskapsformer (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet) som förutsätter och samspelar med varandra. I undervisningen ska dessa kunskapsformer balanseras så att de bildar en helhet för eleverna.

I bedömningen finns därför varje kunskapsform representerad på varje betygssteg. Exempelvis beskrivs analysförmåga på såväl betygssteg E och C som A i kunskapskraven. Alla kunskapsformer omfattas av det breda kunskapsbegreppet förmåga. 

Bedömningen är kopplad till undervisningen

Bedömningen av en elevs kunskaper i skolan är nära sammankopplad med undervisningen. När bedömning används på ett medvetet och systematiskt sätt, väl integrerad i undervisningen, ges eleven goda förutsättningar för lärande. Läroplanen för grundskolan  talar om ett lärande som förbereder elever för att leva och verka i samhället, om beständiga kunskaper, om färdigheter och metoder för att tillägna sig nya kunskaper i olika ämnen och kritiskt granska fakta och förhållanden. Det är detta lärande som ska främjas i undervisning och genom bedömning.

Ett redskap för lärande

Även om det är elevens förmågor som står i centrum för bedömningar i skolan, är det läraren som har huvudrollen och som med stöd i styrdokument och från kolleger, skolledning, elever och föräldrar kan göra bedömningen till ett redskap för lärande. Eleverna har också en viktig roll i det arbetet då de i förhållande till ålder och mognad förutsätts ta eget ansvar för för sitt lärande, till exempel genom att bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov.

Samla information om elevens kunskaper

Att bedöma en elevs kunskaper handlar primärt om att samla in olika typer av information om elevens arbetsprestationer och att tolka dessa. Beroende på bedömningens syfte används sedan den insamlade informationen på olika sätt. Ur ett undervisningsperspektiv är de mest framträdande syftena med bedömningar att de används för att

  • kartlägga kunskaper,
  • värdera kunskaper,
  • återkoppla för lärande,
  • synliggöra praktiska kunskaper och
  • utvärdera undervisning.

Du kan läsa mer om vart och ett av dessa syften i stödmaterialet Kunskapsbedömning i skolan.

Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter

Senast granskad: 2014-09-10
Innehållsansvar: Avdelningen för läroplaner